Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Plockhuggning i praktiken

81 inlägg 19662 visningar 11 följer Svara, dela mm...  
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Hood  
#911282
bengt.a skrev:Har själv en del av frötallarna sedan 70-talets avverkning i behåll. Pga älgexplosionen då så blev det gran som kom upp, idag dålig gran. Men högg rent ett litet hörn i vintras, där de gamla tallarna får fröa av sig igen. Man får se till att vakta varje tall som kommer upp.


Du menar pga hormoslyr och trakthyggesbruk. Lite värre är det idag med alla dessa tvilling granar som ingen vill tala om. Varannan gran i planteringar som tveksamt kommande generation vill ha? Älgen eller V. Putin?

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Kindbo  
#911284Rubriken här är "Plockhuggning i praktiken" att bli hänvisad att läsa om den "grundläggande forskningen om blädningsbruk" är något annat.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Lars Lundqvist SLU  
#911286Kindbo, du började göra påståenden om forskning och då svarade jag, eftersom jag har överblick om det. Likaså när du ifrågasatte varför plockhuggning inte skulle fungera, men då utgick från att du blädar fullskiktad skog vilket ingen annan rimligen kunde veta.

Om du vill diskutera "plockhuggning i praktiken", gör då det.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Lars Lundqvist SLU  
#911287
bengt.a skrev:Har själv en del av frötallarna sedan 70-talets avverkning i behåll. Pga älgexplosionen då så blev det gran som kom upp, idag dålig gran. Men högg rent ett litet hörn i vintras, där de gamla tallarna får fröa av sig igen. Man får se till att vakta varje tall som kommer upp.

Markbered och se framförallt till att ta bort frötallarna när du börjat få upp tallplantor. Granarna klarar konkurrensen från fröträden, men det gör inte tallföryngringen.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Kindbo  
#911309Tack Lars
Lite synd att du rackar ner på andra forskare på SLU och säger att dom är lata och dåligt pålästa.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Kindbo  
#911310Så här föreslår jag att man bruka skog:

1. Inga åtgärder i skogsområde med mycket höga naturvärden.
a. Kan ibland finnas orsaker att göra åtgärder som bevarar naturvärden, exempelvis att granen tar för stor plats
b. Skog vet bäst hur en naturlig skog ska vara.

2. Spara alla kulturspår i din skog och minst 10 evighetsträd per ha.
a. Använd historiska kartor och uppgifter i ”Fornsök”. Ofta kan hembygdsföreningen på orten ha uppgifter.
b. Markera alltid dessa ytor med kulturspår innan avverkning så att inga misstag sker.

3. Enstaka vindfällor och torrträd.
a. Låt träden bli ”död ved” ofta är kostnaden att städa hög.
b. Vindfällor av gran randbarkas för att stoppa granbarkborren.

4. Försök genom skötsel att skapa ännu högre naturvärden. Leta efter områden som kan utvecklas till mycket höga naturvärden.
a. Lär känna din skog och ta hjälp av någon med naturkunskap.

5. Avverka mindre än 70% av tillväxten och lägg huvudvikten på stora träd.
a. Räkna med att även i ett hyggsefritt skogsbruk tar storm, barkborre och torka en del träd
b. Lämplig tid mellan uttag är 15 till 20 år
c. Att ta ut mindre än 70% gör att du ökar din förmögenhet.
d. Använd Skogsstyrelsens karta för att se verklig tillväxt.

6. Lär känna din skog, promenader är ett sätt att veta vad som finns och behöver göras.

7. Var stolt över att du förvaltar för framtiden.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Lars Lundqvist SLU  
#911312
Kindbo skrev:Så här föreslår jag att man bruka skog:
5. Avverka mindre än 70% av tillväxten och lägg huvudvikten på stora träd.


Hur mäter du tillväxten?

Höggallring ökar risken för skador, och gallring i äldre skog sänker tillväxten ungefär lika mycket som uttagets andel av grundytan.

Vad gör du när virkesförrådet går ner mot lägsta tillåtna volym enligt 10§?

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning i praktiken

Tralsmo  
#911313
Kindbo skrev:Så här föreslår jag att man bruka skog:

1. Inga åtgärder i skogsområde med mycket höga naturvärden.
a. Kan ibland finnas orsaker att göra åtgärder som bevarar naturvärden, exempelvis att granen tar för stor plats
b. Skog vet bäst hur en naturlig skog ska vara.

2. Spara alla kulturspår i din skog och minst 10 evighetsträd per ha.
a. Använd historiska kartor och uppgifter i ”Fornsök”. Ofta kan hembygdsföreningen på orten ha uppgifter.
b. Markera alltid dessa ytor med kulturspår innan avverkning så att inga misstag sker.

3. Enstaka vindfällor och torrträd.
a. Låt träden bli ”död ved” ofta är kostnaden att städa hög.
b. Vindfällor av gran randbarkas för att stoppa granbarkborren.

4. Försök genom skötsel att skapa ännu högre naturvärden. Leta efter områden som kan utvecklas till mycket höga naturvärden.
a. Lär känna din skog och ta hjälp av någon med naturkunskap.

5. Avverka mindre än 70% av tillväxten och lägg huvudvikten på stora träd.
a. Räkna med att även i ett hyggsefritt skogsbruk tar storm, barkborre och torka en del träd
b. Lämplig tid mellan uttag är 15 till 20 år
c. Att ta ut mindre än 70% gör att du ökar din förmögenhet.
d. Använd Skogsstyrelsens karta för att se verklig tillväxt.

6. Lär känna din skog, promenader är ett sätt att veta vad som finns och behöver göras.

7. Var stolt över att du förvaltar för framtiden.


I huvudsak är de ju såhär ja gör.
Inte kallar ja de plock huggning eller blädning.
De blir slutavverkningar (trakthyggesbruk) på dom arealer som är lämpliga att avverka.

Sen får man ju passa sig för att skapa för höga naturvärden i skog som presterar höga volymer för då är ju risken stor att den blir konfiskerad.
Nu har ja inga problem med de för naturvärdes områdena på min fastighet ärinte produktiva.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Gunnar Grenholm  
#911316Att driva skogsbruk efter enkla regler förbättrar inte skogsbruket. Det är vad trakthyggesbruket arbetar efter.

Istället är min erfarenhet att anpassa skogsbruket efter beståndets förutsättningar. En bra beskrivning är adaptiv skogsbruk.

Jag försöker avverka värdefulla träd och samtidigt skapa förutsättningar för värdefulla träd för nästa plockhuggning.

Sen till skrönan att gallring i äldre skog sänker tillväxten. Ja det är ju sant men den verkliga sänkningen av tillväxten inträffar vid slutavverkning som är alternativet - förr eller senare.

Min erfarenhet efter 15 år av plockhuggning är att tillväxten på fastighetsnivå ökat minst 25 % och min förmögenhet i virkesförrådet ökat lika mycket.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Lars Lundqvist SLU  
#911317
Gunnar Grenholm skrev:Min erfarenhet efter 15 år av plockhuggning är att tillväxten på fastighetsnivå ökat minst 25 %.

Hur har du mätt tillväxten?

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Kindbo  
#911321Flera frågor om att mäta tillväxt antar att det menas detta:
5. Avverka mindre än 70% av tillväxten och lägg huvudvikten på stora träd.
d. Använd Skogsstyrelsens karta för att se verklig tillväxt.
Jag använder som jag skriver den funktion som finns här https://www.skogsstyrelsen.se/e-tjanste ... grunddata/
Skogsstyrelsen skriver:
Beräkna virkesförråd
Här kan du beräkna virkesförråd från laserskanningstillfälle 1 och 2 samt se årlig tillväxt. Du får också beräkningar på produktiv skogsmark och kan se trädslagsfördelning från nationella marktäckedata.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Bjänndal  
#911322När jag var ung så var det en gubbe i en grannby som ägnade sig åt plockhuggning på sin mark. Nån slags evighetsgallring som utfördes med motorsåg och häst. Hans skifte var ganska stort, ca 200 hektar och gick från byn där det var ganska bra skogsmark och upp på ett berg där det blev magrare, max G18.
Det var lite intressant att studera resultatet från sidan. På de bättre markerna blev det en imponerande skog, kanske lite glest men med rejäla träd. Men på de svagare markerna såg det inget roligt ut. Restskogsliknande där de kvarlämnade träden inte verkade reagera på gallringsingreppet. Svårt att veta varför? Kan det vara att näringsomsättningen går för långsamt? Blir det för kallt i höjdläget, över 400 m ö h.
Nåväl skogsbruket försörjde gubben under hans livstid, men skogen utvecklades till en återvändsgränd. Nån inväxning av yngre träd var mer undantagsvis. Utan när det blev ny ägare så slutavverkades skogen.
Om man ska dra nån konklusion av detta är det väl möjligen så att plockhuggning kan fungera på bättre marker och i alla fall under en begränsad tid. I ett längre perspektiv är inväxningen det stora problemet. Att Uno Wallmo fick sin luckblädning att fungera berodde kanske på gynnsamma förutsättningar?

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Styrbjörn  
#911324Min bild av de plockhuggningar jag sett och hört markägare resonera kring är olika varianter av extremt utdragna föryngringsfaser och faller in under skötselsystemet trakthyggesbruk.

Ja, bortsett från luckhuggningarna som ju rätt och slätt är småhyggen och fortfarande faller in under trakthyggesbruket.

Om utdragna föryngringsfaser eller mikrohyggen gör markägaren glad och upplever en högre måluppfyllelse så tycker jag, för det mesta, att det är finemang.

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning i praktiken

isteskog  
#911325Finns bara två varianter att sköta skogen. Gallring där blädning och olika varianter av "plockhuggning" utförs och avverkning där resten av de utdragna "hyggesfria" metoderna samlas.... Miljörörelsen verkar uppfinna nya namn på gamla metoder hela tiden.... 😉

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning i praktiken

Lars Lundqvist SLU  
#911327Laserskanningarna mäter inte virkesförråd. Från skanningen beräknas trädhöjd och sen använder man Riksskogstaxeringens data för att skatta övriga data. Ju mer skogen påminner om vanlig, låggallrad skog, desto pålitligare värden kan beräknas.

Om ni verkligen vill veta hur skogen växer så finns än så länge inget alternativ till att själv mäta med relaskop, höjdmätare och måttband. Tekniken utvecklas dock fort så det börjar dyka upp firmor som kan göra en del mätningar från drönare, och det som kommer att bli vardag är nog drönare som flyger inne i skogen, mellan träden, och faktiskt mäter diameter på träden.

Annons:
Arevo
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).