Skogsforskare skrev:Du får nog uttrycka dig tydligare. Jag förstår inte vad du menar.
Vilka är beroende av vad?
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Vad kostar hyggesfritt skogsbruk?
mån 25 feb 2013, 15:49#214230Båda.
mån 25 feb 2013, 15:53#214231Vilka båda? Jag hänger inte med alls...
Du måste skriva i klarspråk, inte antyda indirekt.
Vilka är det du skriver om? Inte om forskare på universiteten så som jag uppfattar det. Eller..?
Du måste skriva i klarspråk, inte antyda indirekt.
Vilka är det du skriver om? Inte om forskare på universiteten så som jag uppfattar det. Eller..?
mån 25 feb 2013, 15:56#214232Jag tror Bertillson menar att om det finns villiga finansiärer till ett visst område så är det "enkelt val" för en forskare att välja att forska på det området. man är s.a.s. säker på sin inkomst ett tag till.
bara min gissning. Kan det vara så?
bara min gissning. Kan det vara så?
mån 25 feb 2013, 18:10#214244Visst är det så.
Att se dessa ineffektiva äktenskap som uppstår är inte roligt. Parterna "frotterar sig" med varandra även om det går i samma hjulspår.
Jag upplevde hur DASA på några år med en entreprenör (Christer Lennartsson) och en förstående programmerare (Jörgen Eriksson), som öppnade sig för hur virkesvärdet kunde räddas och började från "rätt ända". Korta avstånd både geografiskt och beslutsmässigt gjorde att ändrad programvara kunde vara i maskin tre timmar efter viktig upptäckt.
På stort företag skulle flera personer först ta beslut och sen förhandla med programmerare och få besked när han kunde göra ändringen och till vilket pris.
- Mina egna dataprogram som "på stubben" gav besked om apteringsförlust eller bevis för aggregatets misstag i diameterintagningen gav klara besked. Självklart hade jag "diagonal" kontakt med Jan Sondell på Skogforsk under denna tid.
- Redan då fick jag en "släng av sleven" från stora maskintillverkare som på flera Elmia "anföll" mig och påstod jag var "köpt" av DASA. Verkligheten var att varenda timme var vanlig debitering genom Södra där jag då var anställd. Starka motparter drog sig inte för att ljuga.
Orsaken till denna beskrivning är den inavel som uppstår med stora företag/parter/forskare som kan arbeta för bekvämt. När de kommer på efterkälken "skjuter de skarpt" och tar sig den rätten.
Men man har hunnit se att "otrohet" också uppstår, när gräset upplevs grönare andra sidan gärdesgården.
Läs gärna en gång till!
towes skrev:Jag tror Bertillson menar att om det finns villiga finansiärer till ett visst område så är det "enkelt val" för en forskare att välja att forska på det området. man är s.a.s. säker på sin inkomst ett tag till.
bara min gissning. Kan det vara så?
Att se dessa ineffektiva äktenskap som uppstår är inte roligt. Parterna "frotterar sig" med varandra även om det går i samma hjulspår.
Jag upplevde hur DASA på några år med en entreprenör (Christer Lennartsson) och en förstående programmerare (Jörgen Eriksson), som öppnade sig för hur virkesvärdet kunde räddas och började från "rätt ända". Korta avstånd både geografiskt och beslutsmässigt gjorde att ändrad programvara kunde vara i maskin tre timmar efter viktig upptäckt.
På stort företag skulle flera personer först ta beslut och sen förhandla med programmerare och få besked när han kunde göra ändringen och till vilket pris.
- Mina egna dataprogram som "på stubben" gav besked om apteringsförlust eller bevis för aggregatets misstag i diameterintagningen gav klara besked. Självklart hade jag "diagonal" kontakt med Jan Sondell på Skogforsk under denna tid.
- Redan då fick jag en "släng av sleven" från stora maskintillverkare som på flera Elmia "anföll" mig och påstod jag var "köpt" av DASA. Verkligheten var att varenda timme var vanlig debitering genom Södra där jag då var anställd. Starka motparter drog sig inte för att ljuga.
Orsaken till denna beskrivning är den inavel som uppstår med stora företag/parter/forskare som kan arbeta för bekvämt. När de kommer på efterkälken "skjuter de skarpt" och tar sig den rätten.
Men man har hunnit se att "otrohet" också uppstår, när gräset upplevs grönare andra sidan gärdesgården.
Läs gärna en gång till!
mån 25 feb 2013, 18:20#214248Och ingenting av det du skriver upplever jag som tillämpligt på huvuddelen av den forskning som bedrivs vid svenska universitet helt enkelt därför att det inte finns några omedelbara ekonomiska intressen i det hela.
mån 25 feb 2013, 20:23#214287De ekonomiska incitamenten upplevde jag dock som mycket avgörande för en forskare om denne skulle kunna fungera som forskare.
Jag får se om detta får mer eller mindre stöd framdeles.
Ditt svar får gälla tills dess.
Det jag upplevt med egna ögon har dock präglat väldigt mycket under tiden från 1973 och framåt i min värdering . Karl-Georg Bergstrand var en "forskare" som gärna får stå som den som gett bästa intrycket.
Punkt.
Skogsforskare skrev:Och ingenting av det du skriver upplever jag som tillämpligt på huvuddelen av den forskning som bedrivs vid svenska universitet helt enkelt därför att det inte finns några omedelbara ekonomiska intressen i det hela.
Jag får se om detta får mer eller mindre stöd framdeles.
Ditt svar får gälla tills dess.
Det jag upplevt med egna ögon har dock präglat väldigt mycket under tiden från 1973 och framåt i min värdering . Karl-Georg Bergstrand var en "forskare" som gärna får stå som den som gett bästa intrycket.
Punkt.
mån 25 feb 2013, 22:15#214329Jag hänger fortfarande inte med... Vilka ekonomiska incitament?
De kollegor jag har som exempelvis studerar hur metylkvicksilver bildas och frigörs i markvatten, och vars forskning helt finansieras av vetenskapsrådet, på vilket sätt skulle de kunna vara "köpta" eller påverkade av "ekonomiska incitament"?
Jag ifrågasätter inte dina erfarenheter men undrar om det inte är så att dom härstammar från en annan tid, när forskningens vardag på svenska universitet (och framförallt SLU) såg helt annorlunda ut. Det har skett stora förändringar de senaste 10-15 åren. Den vetenskapliga konkurrensen är betydligt tuffare nu. Professorer har inte längre livstidsanställningar. Den som inte är produktiv och håller hög vetenskaplig nivå åker ut. Osv.
De kollegor jag har som exempelvis studerar hur metylkvicksilver bildas och frigörs i markvatten, och vars forskning helt finansieras av vetenskapsrådet, på vilket sätt skulle de kunna vara "köpta" eller påverkade av "ekonomiska incitament"?
Jag ifrågasätter inte dina erfarenheter men undrar om det inte är så att dom härstammar från en annan tid, när forskningens vardag på svenska universitet (och framförallt SLU) såg helt annorlunda ut. Det har skett stora förändringar de senaste 10-15 åren. Den vetenskapliga konkurrensen är betydligt tuffare nu. Professorer har inte längre livstidsanställningar. Den som inte är produktiv och håller hög vetenskaplig nivå åker ut. Osv.
ons 27 feb 2013, 17:18#214569Ett försök till avslutande förklaring.
Exemplen var valda för att inte störa dagens forskare. De gillar sällan framförda invändningar.
Under 40 år har jag sett vad som kan tolkas som "stora förändringar" och detta ibland i tre "omgångar". Men det finns för ofta samma ekonomiska intresse som kommer tillbaka. Man blir luttrad. Det borde du också vara som varit med ganska länge.
Notera att jag, som tidigare nämnt, klandrar inte all forskning. Det är den som bevisligen är "styrd" som jag regerar för. Jag har pekat på Mats Nylinders medverkan, som bara är tre år tillbaka och i många kontakter efteråt "försvarades" av SLU.
Problemet/projektet med matrisfub väckte jag vid träff på Skogsstyrelsen, där jag presenterade flera prislistor med ca 20 kronorsförluster. Det var även telefonmöte med VMF, Södra, SDC och Skogforsks medverkan. När projektet skulle genomföras fick jag inte medverka. Endast ett telefonsamtal från en senior på Skogsstyrelsen som ville förmedla att arbetet pågick, kom efter några månader.
Jag fick materialet för "korrekturläsning" några dagar före distribution (de beklagade). Inga kommentarer togs emot. Mina 15 frågor/invändningar bemöttes i stället med övergripande frågor, som lämpligen borde ställts före projektets start.
Mitt arbete ersattes inte.
Sammanfattning: Mina erfarenheter ovan är baserade på SLU i "modern tid".
SLU lät sig utnyttjas av virkesköparsidan.
SDC lade kanske beslag på rapporten för att den skulle bli svårare att hitta eftersom inte ens det använda tillrättalagda stockmaterialet gav det besked som borde varit tänkt för SDC.
Dina avslutningsord skrämmer eftersom det styr en del forskning från det viktiga men besvärliga, men mer till det populistiska och ekonomiskt fördelaktiga.
Skogsforskare skrev:Jag ifrågasätter inte dina erfarenheter men undrar om det inte är så att dom härstammar från en annan tid, när forskningens vardag på svenska universitet (och framförallt SLU) såg helt annorlunda ut. Det har skett stora förändringar de senaste 10-15 åren. Den vetenskapliga konkurrensen är betydligt tuffare nu. Professorer har inte längre livstidsanställningar. Den som inte är produktiv och håller hög vetenskaplig nivå åker ut. Osv.
Exemplen var valda för att inte störa dagens forskare. De gillar sällan framförda invändningar.
Under 40 år har jag sett vad som kan tolkas som "stora förändringar" och detta ibland i tre "omgångar". Men det finns för ofta samma ekonomiska intresse som kommer tillbaka. Man blir luttrad. Det borde du också vara som varit med ganska länge.
Notera att jag, som tidigare nämnt, klandrar inte all forskning. Det är den som bevisligen är "styrd" som jag regerar för. Jag har pekat på Mats Nylinders medverkan, som bara är tre år tillbaka och i många kontakter efteråt "försvarades" av SLU.
Problemet/projektet med matrisfub väckte jag vid träff på Skogsstyrelsen, där jag presenterade flera prislistor med ca 20 kronorsförluster. Det var även telefonmöte med VMF, Södra, SDC och Skogforsks medverkan. När projektet skulle genomföras fick jag inte medverka. Endast ett telefonsamtal från en senior på Skogsstyrelsen som ville förmedla att arbetet pågick, kom efter några månader.
Jag fick materialet för "korrekturläsning" några dagar före distribution (de beklagade). Inga kommentarer togs emot. Mina 15 frågor/invändningar bemöttes i stället med övergripande frågor, som lämpligen borde ställts före projektets start.
Mitt arbete ersattes inte.
Sammanfattning: Mina erfarenheter ovan är baserade på SLU i "modern tid".
SLU lät sig utnyttjas av virkesköparsidan.
SDC lade kanske beslag på rapporten för att den skulle bli svårare att hitta eftersom inte ens det använda tillrättalagda stockmaterialet gav det besked som borde varit tänkt för SDC.
Dina avslutningsord skrämmer eftersom det styr en del forskning från det viktiga men besvärliga, men mer till det populistiska och ekonomiskt fördelaktiga.
ons 27 feb 2013, 18:26#214583Vem var det som officiellt å SLUs vägnar "försvarade" Nylinder?
Det projekt du redovisar är inte representativt för forskningen vid SLU, men möjligen representativt för en del medverkan i praktiskt utredningsarbete.
Avslutningsorden... Det styr från tillämpningsnära försöksverksamhet till mer långsiktigt kunskapsuppbyggnad, som ofta har mer drag av grundforskning.
Det projekt du redovisar är inte representativt för forskningen vid SLU, men möjligen representativt för en del medverkan i praktiskt utredningsarbete.
Avslutningsorden... Det styr från tillämpningsnära försöksverksamhet till mer långsiktigt kunskapsuppbyggnad, som ofta har mer drag av grundforskning.
ons 27 feb 2013, 21:28#214627Rektor Lisa Sennerby Forsse
Skogsforskare skrev:Vem var det som officiellt å SLUs vägnar "försvarade" Nylinder?
ons 27 feb 2013, 22:11#214648Och vad skrev hon? Att hon inte såg några skäl att ifrågasätta Nylinders medverkan i projektet?
Vi frågar ju inte om lov innan vi är med i olika projekt utan det är i praktiken upp till var och en att själv bestämma vad man vill göra. Och vi frågar inte om lov innan vi publicerar uppsatser heller.
Jag tror jag måste läsa SDC-uppsatsen för att se om jag hittar några principiella fel.
Vi frågar ju inte om lov innan vi är med i olika projekt utan det är i praktiken upp till var och en att själv bestämma vad man vill göra. Och vi frågar inte om lov innan vi publicerar uppsatser heller.
Jag tror jag måste läsa SDC-uppsatsen för att se om jag hittar några principiella fel.
fre 01 mar 2013, 20:12#214917
Finns det chans att dessa framhuggna granar nånsin kommer att skjuta toppskott?
Gallrades för 2 år sedan, de har haft två växtperioder på sig. Annars ideal granmark men gallring av björkskärm skedde för sent.
Ser man åt ett annat håll ser beståndet ut såhär.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Skogsforskare skrev:Problemet om du lämnar kvar långa smala träd är att dom riskerar att gå av pga snö och vind. Att dom är långa och smala beror ju på att dom stått skyddade av de större träden och inte är anpassade till stor mekanisk belastning från vind och snö. Om dom känner sig alltför utsatta så kommer dom dessutom dra ner ordentligt på höjdtillväxten medan de försöker hinna bygga ut stammen (innan de bryts av).
Finns det chans att dessa framhuggna granar nånsin kommer att skjuta toppskott?
Gallrades för 2 år sedan, de har haft två växtperioder på sig. Annars ideal granmark men gallring av björkskärm skedde för sent.
Ser man åt ett annat håll ser beståndet ut såhär.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
fre 01 mar 2013, 23:34#214945Om du menar trädet i mitten av övre bilden så är sannolikheten liten att den ska kunna reagera.
lör 02 mar 2013, 06:04#214958
Alla i dess omgivning är i samma "fina" skick men det syns så dåligt på bild, får bli en forskningsruta.
Skogsforskare skrev:Om du menar trädet i mitten av övre bilden så är sannolikheten liten att den ska kunna reagera.
Alla i dess omgivning är i samma "fina" skick men det syns så dåligt på bild, får bli en forskningsruta.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
lör 02 mar 2013, 07:18#214960Har det sett likadant ut i beståndet på övre bilden som på nedre bilden? Hur långa är granarna i dag?
Jag tycker det ser ut som granarna på nedre bilden har mera toppskott än dom på övre, är det inte en tall i mitten på övre bilden? Jag har sparat smala granar och tagit bort dom stora och dom verkar växa bra på diametern men inte nått mer på höjden. Men dom var nästan lika höga som dom stora som jag tog bort så det är väl naturligt.
Jag tycker det ser ut som granarna på nedre bilden har mera toppskott än dom på övre, är det inte en tall i mitten på övre bilden? Jag har sparat smala granar och tagit bort dom stora och dom verkar växa bra på diametern men inte nått mer på höjden. Men dom var nästan lika höga som dom stora som jag tog bort så det är väl naturligt.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).