Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Bertilsson]

tor 07 feb 2013, 14:37#210145

Det är väl inte särskilt märkligt att forskarna forskar på det de är intresserade av och finns pengar? Att forska på något som man tycker ätr tråkigt eller ointressant brukar inte ge så bra resultat.

Finns det någon som tänker på vart detta synsätt leder till?
Vem bör ansvaret läggas på när klarsynthet uppstår?

[Mangan]

tor 07 feb 2013, 14:58#210147Jag trodde alla kände till att jobb som utföraren tycker är roligt blir bättre gjort, men hoppas förstås att övriga uppnår klarsynthet relativt fort.

Självvald väg i egen skog

[Skogsforskare]

tor 07 feb 2013, 15:38#210153Forskning handlar ju dessutom att komma på idéer, ställa frågor som ingen tidigare tänkt på att fråga, osv, och det är nog omöjligt att få det att fungera om man inte är intresserad av ämnet.

Doktorander, som ska utbilda sig till forskare, får normalt en ganska avgränsad uppgift som dom ska arbeta med, men det är normalt sett deras handledare som hittat på den, därför att han/hon är intresserad av den.

De som varit inne i forskningen under lång tid ser nog sällan forskningen som ett karriärsteg ut i näringslivet. Dom finns, men dom är i minoritet. Att bli en bra forskare kräver dessutom lång träning, lång erfarenhet av att forska.

[lfq]

tor 07 feb 2013, 15:44#210154

Jag trodde alla kände till att jobb som utföraren tycker är roligt blir bättre gjort, men hoppas förstås att övriga uppnår klarsynthet relativt fort.

Det ena utesluter väl inte det andra och idag är det inte möjligt som forskare att bara se till sina egna särintressen. Man är aldrig ensam i projekten och i en hård konkurrens måste man ta hänsyn till fler intressen.
Att skaffa EU-projektpengar innebär ofta extra arbete och adiministration. Fördelen är att det inte förekommer samma svågerpolitik som man ibland kan skönja i vårt lilla land.

icon_rockon.gif

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[Mangan]

tor 07 feb 2013, 16:04#210156

Jag trodde alla kände till att jobb som utföraren tycker är roligt blir bättre gjort, men hoppas förstås att övriga uppnår klarsynthet relativt fort.

Det ena utesluter väl inte det andra och idag är det inte möjligt som forskare att bara se till sina egna särintressen. Man är aldrig ensam i projekten och i en hård konkurrens måste man ta hänsyn till fler intressen.

Kan du förklara hur du menar? Nej, det är inte lätt att hitta pengar till att forska om, men tycker man inte inte ämnet är intressant blir resultaten inte särskilt bra. Frågan är om det ens är värt pengarna.

Självvald väg i egen skog

[Hema]

tor 07 feb 2013, 18:21#210171inte inte = tar ut varandra.. (raderar efter edit)

//Henke månskensskogsbonde

[lfq]

tor 07 feb 2013, 19:09#210184

Jag trodde alla kände till att jobb som utföraren tycker är roligt blir bättre gjort, men hoppas förstås att övriga uppnår klarsynthet relativt fort.

Det ena utesluter väl inte det andra och idag är det inte möjligt som forskare att bara se till sina egna särintressen. Man är aldrig ensam i projekten och i en hård konkurrens måste man ta hänsyn till fler intressen.

Kan du förklara hur du menar? Nej, det är inte lätt att hitta pengar till att forska om, men tycker man inte inte ämnet är intressant blir resultaten inte särskilt bra. Frågan är om det ens är värt pengarna.

Jag menar att det råder inget motsatsförhållande mellan att ett projekt är samhällsnyttigt eller intressant. Jag har jobbat i både mer eller mindre samhällsnyttiga och egna nördiga projekt. I mer samhällsnyttiga är man ofta fler och det kan ju också vara kul. I de projekt som är intressantast kör man mer solo och det kanske inte är lika kul.
Nu har jag inte jobbat i skogsprojekt men försöker hänga med lite i hur halten av tungmetaller påverkas av kalhyggen.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[lfq]

tor 07 feb 2013, 19:28#210187Jag såg just det här i tidningen Skogen, kan vara något att lyssna på.

"Maciej Zaremba deltar i debatt om skogsbruk och skogspolitik. Paneldebatten arrangeras av Skogshögskolans studentkår den 13 februari. Utöver Zaremba finns företrädare för skogsnäringen, myndigheter och organisationer på plats i kårhuset i Umeå. Debatten kommer att livesändas via kårens webbsida. "

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[sveakatten]

tor 07 feb 2013, 19:51#210195Har suttit och läst det ni skrivit, skulle ni kunna läsa Hagners bok och säga vad ni tycker om det han har skrivit? Jag har ju gått en kurs i detta sätt att bruka skogen och har den boken som hjälp. Och om det han skrivit är fel så vill jag gärna vilja ha tips på annan litteratur, om ni har någon som är bättre. Jag har försökt att läsa i Skogsstyrelsens skrifter men tycker inte jag får så mycket hjälp där. Tips mottages tacksamt.

[Mangan]

tor 07 feb 2013, 21:08#210218För ca 10 år sedan läste jag och anammade hans idéer som han då beskrev i något dokument som låg på SLU:s hemsida. Det lät vederhäftigt. Har under årens lopp känt mig mer och mer tveksam till hans idéer, de verkar svåra att bygga på med fakta.

Självvald väg i egen skog

[Mangan]

tor 07 feb 2013, 21:09#210219

"företrädare för skogsnäringen"

Jag är en del av skogsnäringen, men har inte valt någon som företräder mig. Konstigt.

Självvald väg i egen skog

[Skogsforskare]

tor 07 feb 2013, 21:54#210238Du kan få några grundfel i Hagners bok:

En av grundbultarna i Hagners idéer är ju trädvalet, att det skulle vara jätteviktigt exakt vilka träd man väljer att avverka eller lämna. Jag känner inte till någon enda studie som visar att det spelar roll exakt vilka träd man tar vid en gallring eller exakt hur träden står efteråt. Det enda som verkligen tycks spela roll är att man lämnar tillräckligt många. Bergvik har gjort en ny gallrinsmall som bara utgår från övre höjd och stamantal.

Sen har vi inga modeller som klarar att förutsäga hur enskilda träd ska växa.

Det är inte barrmassan som styr volymtillväxten i en skog. Barrmassan ökar tills ungskoen är 4-5 m hög, sen är det oförändrad resten av omloppstiden. Tillväxten är väldigt starkt kopplad till grundyta, volym och höjd/ålder.

Sen brukar han hävda att om överbeståndet är för glest och växer dåligt så kompenseras det av de plantor man sätter dit som då skulle växa så mycket bättre, alltså att tillväxten är konstant. Det finns inget som stödjer det. Hagner brukar hänvisa till en studie av Rickard Jakobsson som påstås visa det. Men Rickards studerade en snabbväxande tallungskog planterad på ett hygge och kollade hur ungskogen påverkades av kvarlämnade evighetsträd, alltså precis tvärtom.

Den som vill roa sig med lite räkneövningar kan ju grunna på detta:
När Hagner senast presenterade sina idéer för fd kollegor på SLU så hävdade han att allra bäst blir det om man gallrar svagt, helst inte mer än 20-25%, man ska bara lämna kvar 40-50 m3/ha på en medelgod mark typ G24/T24, och man ska gallra vart 15-20:e år. En T24/G24 borde ge åtminstone 5 m3/ha&år.
Får ni ihop dom siffrorna?

[machonisti]

tor 07 feb 2013, 22:10#210242

Det är inte barrmassan som styr volymtillväxten i en skog. Barrmassan ökar tills ungskoen är 4-5 m hög, sen är det oförändrad resten av omloppstiden. Tillväxten är väldigt starkt kopplad till grundyta, volym och höjd/ålder.

Betyder det att den barrmassa som försvinner vid gallring gör det möjligt för kvarlämnade träd att producera. Gissar att det har att göra med solljuset.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Famag]

tor 07 feb 2013, 22:18#210245Om omloppstiden är 100 år och jag har 100 Ha.
Avverkar jag 1 Ha på år, planterar, röjer och gallrar var sitt Ha per år.
Vad är skillnaden på Hagners och mitt skogsbruk ?
Om jag skramlar i hop träd på 100 Ha så lämnas där luckor för 1 Ha.
Spelar roll om dessa luckor är samlade på samma Ha !!!!

För mig framstår kontinuitetskogsbruket som en intellektuellt delirium.

[Skogsforskare]

tor 07 feb 2013, 22:22#210247Både tall och gran producerar ju nya barr varje år, men de fäller också gamla barr och dödar av de nedersta grenarna, så den totala mängden barr är konstant.

Vid en gallring tar man ju bort en hel del av barrmassan, men de träd som är kvar reagerar då på två sätt: dels behåller de ofta de nedersta grenarna lite längre och kan också behålla de äldsta barren ett extra år, och dels så bygger ut sina kronor i sidled genom att producera längre årsskott. Det gör att redan efter bara något år är barrmassan tillbaka på samma nivå som innan.

Det är markens bördighet som avgör hur mycket barr man kan ha totalt, alltså större barrmassa på en bördig mark än på en fattig mark.

Men tillväxten av stamved är en helt annan historia, som styrs väldigt starkt av hur träden svajar i vinden. Ju färre träd, desto mer svajar varje träd, och desto grövre blir det i brösthöjd.