Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Jl2]

mån 13 jul 2026, 23:17#913323

Det pratades om vilka skogsägarens långsiktiga mål är, om det är högsta avkastning eller om man är intresserad av naturvärden och resiliens till kostnad av något minskad ekonomisk avkastning.

Det sista du skriver ( minskad ekonomisk avkastning),vad det innebär är något jag tycker redovisas väldigt dåligt i dessa typer av filmer, liksom det görs på skogsdagar/föreläsningar om hyggesfritt.

Ofta hänvisas det till någon Finsk studie som visar på en minskad produktion på 20-25 % jämfört med trakthyggesbruk. Eller så börjas det att pratas om virkesvärde på enskilda träd. I några få fall har jag varit med om att dom har haft en gedigen uträkning om beståndets fortsatta produktion men då jämfört med vad där växer i dag och hur många kubik det hitintills har producerat, vilket jag kanske inte blev så väldigt imponerad av ( har man inte efter 60 år ens kommit upp i 7m3sk/ha på en G32 så var nog inte utgångsläget så bra).

För mig är i alla fall skillnaden mellan hur mycket den föreslagna hyggesfria metoden och den metod som producerar bäst på marken en viktig parameter när jag ska ta beslut om hur jag vill göra. För det kan skilja rätt så mycket beroende på hur man väljer att bruka marken.

[Jl2]

mån 13 jul 2026, 23:50#913324Ett litet exempel på olika utfall på samma typ av mark från min egen skog. Har tidigare varit två fastigheter och olika ägare som har valt olika sätt att bruka marken.

Här är en bild som visar att marken år 1940 brukades som betesmark. Nästa bild från 1967 visar att marken har börjat att växa igen med träd. Till sist en bild från 2022 ( den gröna punkte är var jag tagit bilder och film från)

1783981890_20260713_231249.jpg

1783981908_20260713_231232.jpg

1783981908_20260713_231407.jpg

För ca 36 år sedan (totalålder på träden 39 år) bestämde sig den ene ägaren för att hugga ner dom självföryngrade träden och plantera gran. I dag är dom högsta träden 24.5m höga och totalt har marken pruducerat 540 m3sk. Marken vid sidan om, som naturen själv har fått välja vad det ska växa på högg jag ner i våras, där stod knappt 200m3sk/ha. Så vilka val man gör kan spela stor roll.

Slutligen några bildrer tagna ett fåtal meter i från varandra och en liten film på granen och den nerhuggna självföryngringen.

1783981872_img_20241130_145130_hdr.jpg

1783981873_img_20241130_145200.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 07:27#913325Bra sammanfattat!

[HannuRöj]

Igår, 07:45#913327Det med 'natruren får bestämma' förespråkas för att risken är mindre; misslyckande föryngringar, stormar och insekter mf. Vilket är själklart ett vackert lögn!
Människan sägs välja hellre alternativet som leder till dålig resultat än tar risken och göra något som KAN leda till dålig resultat.

Två yttersta eksempel men förlusten är likadan i skogsmarker också. 😀

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Badger]

Igår, 08:00#913328Av det jag sett och läst om lyckat trakthyggesbruk är det metoden som producerar mest volym första generationen skog och oftast också andra generationen. I tredje generationen har jag sett exempel på att det kan bli tveksamt om man gjort 100% uttag av timmer, massa, grot och stubbar. Där har jag sett skillnad mot avdelningar intill där man bara tagit ut timmer/massa som har bättre tillväxt, men det går väl att lösa med gödsling kanske.

Högst produktion i volym får man nog med trakthygge, men är det bäst totalekonomi för skogsägaren på lång sikt om man räknar in maskinkostnader, markberedning, plantering och inte minst risker för stormskador, barkborrar, vilt och annat? Då är jag inte så säker. Med det blir en komplicerad modell att räkna på med sannolikheter så det kommer antagligen inte någon att orka forska på.

Sen undrar jag lite om vi någon gång kommer att få någon som bryr sig om kvalitet på virket igen. I de stycken av min skog där det fortfarande är fullskiktad luckhuggen och ogallrad skog går det att hitta granar med psalmboksvirke och tallar med fetved. Stenhårt virke som är överlägset för dörrar och fönster. Använder det själv när jag renoverar, men har aldrig hört talas om en intresserad inköpare av det. En unik råvara som skulle kunna förädlas till de lyxiga premiumprodukter. Kanske skulle det kunna sälja med klassisk musik till slottsägare Fredrik och Torbjörn?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Badger]

Igår, 08:14#913329

Det med 'natruren får bestämma' förespråkas för att risken är mindre; misslyckande föryngringar, stormar och insekter mf. Vilket är själklart ett vackert lögn!

Det är inte helt avgörande om det är naturen eller människan som fått bestämma, men det är väldigt tydligt i jag ser tillbaka på stormen Gudrun att enskiktade och likåldriga granbestånd drabbades extremt hårt. På min fastighet blåste våra rena planteringar med gallrad gran sönder till 90%. I den övriga skogen som blädats eller luckhuggits och självföryngrats blåste det bara ner enstaka träd. Den katastrofen drabbade skogsägare. Skogsindustrin var vinnare som hade flera år med virke till lågpris. Så ekonomiskt sett förstår jag att industrin vill ha granplantering igen. Utan stormar får man virket och om det stormar igen så får man jättebilligt virke. Win-win.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 08:40#913333Skogen blir inte fullskiktad av att man gör "luckor".

Forskning sen senare delen av 1800-talet visar att:

Det blir totalt sett mer naturlig avgång (självgallring, snöbrott, stormskador) i ogallrad än i gallrad skog.

Risken att drabbas av stormskador ökar med höjden på skogen och om senaste gallring gjorts inom ca 5 år. Ju starkare gallring, desto högre risk för skador.

Skärmställning i gran drabbas ofta av stormfällning. Även fröträdsställningar i tall drabbas.

Hyggeskanter är generellt utsatta för olika former av naturlig avgång. Ju mer hyggeskant, desto mer skador och avgångar. Flera små hyggen leder därför till mer skador än ett stort med samma areal.


Hyggesfritt är enligt Skogsstyrelsen (som både hittat på och definierat begreppet) i huvudsak skärmställning eller små hyggen (halv fotbollsplan). Båda ger som resultat ungskog, inte nåt slags fler- eller fullskiktad skog.

[HannuRöj]

Igår, 09:51#913337Jag tycker att hyggesfritt borde köras enligt Skogstyrelsens definition.
Etablera skogen koninueligt trädbevuxen är ganska lätt, då det accepteras en viss andel 0,25ha luckor också.
Tänker främst institutioner som valt hyggesfritt (av politiska skäl).
Viktigt då det är många olika aktörer i kedjan.

Som privat får man dock sätta målet så hög som fullsiktat. Inte tror jag på det heller men nu är det ändå tillåtet. 🌲

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[gurka]

Igår, 14:37#913348

Tänker främst institutioner som valt hyggesfritt (av politiska skäl).

"Hyggesfritt " av politiska skäl kommer att orsaka ännu större intressekonflikter då politiker vals på fyra år och omloppstiden för skog är runt 100 år.
( På privatägd skogsmark har det tidigare fungerat bra med att markägarna beslutar skötselmodell då perspektivet har varit inriktat på nuvarande ägare och kommande ägare)

[HannuRöj]

Igår, 15:33#913352

Tänker främst institutioner som valt hyggesfritt (av politiska skäl).

"Hyggesfritt " av politiska skäl kommer att orsaka ännu större intressekonflikter då politiker vals på fyra år och omloppstiden för skog är runt 100 år.
( På privatägd skogsmark har det tidigare fungerat bra med att markägarna beslutar skötselmodell då perspektivet har varit inriktat på nuvarande ägare och kommande ägare)

Ja det ska det göra.
Övergångsläget pågår nu, och det är plockhuggning av större träd i oröjda granskogar. Har en aning fortsättningen kommer inte att gå enligt planen.. 🫣

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Badger]

Igår, 16:44#913356

Skogen blir inte fullskiktad av att man gör "luckor".

Har jag inte hittat någon exakt definition på hur stor areal och hur stor andel del ska finnas av olika åldrar och diameterklasser. Det enda jag hittar är att en skog anses vara fullskiktad om den innehåller en blandning av träd i alla storleksklasser. Enligt den definitionen anser jag att en om det huggts små luckor med 1 till 10års intervaller med lyckad föryngring över en 80 års period är det en fullskiktad skog om man kan anse att det äldsta träden har en ålder mellan 80 och 150 år är fullvuxna. Vad har du för definition där Lars?

Kan förövrigt lägga till att virkesinköparen rekommenderade slutavverkning och plantering för att få ett jämnt bestånd.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 17:02#913358Definitionen säger att blandningen av storlekar, med fler små än stora, ska finnas överallt i hela skogen.

Grövsta trädet minst 25 cm i brösthöjd och om diameterskalan från 0 till max delas i fyra lika breda diameterklasser så ska det finnas flest träd i lägsta klassen, näst mest i näst lägsta och finnas träd i båda de övre diameterklasserna.
Dessutom måste det finnas träd (plantor) även under brösthöjd.

Om man mäter cirkelytor med 10 m radie (314 m2) i fullskiktad skog säger erfarenheten att ungefär 2/3 av ytorna uppfyller kraven, men om du mäter upp en yta på ca 500 m2 var som helst i skogen så ska den uppfylla kravet.

Man måste ha i åtanke att i en fullskiktad skog är alla trädstorlekar slumpmässigt fördelade.

En småskalig mosaik av enskiktade grupper är inte en fullskiktad skog.

I trakthyggesbruk sänks normalt produktionen ju större höjdspridning man har, därför att konkurrensen gör att de större trädens tillväxt inte ökar lika mycket som de sänker tillväxten hos de mindre. Så det var ett klokt råd av virkesköparen, men handlar inte om skötseln under resten av omloppstiden.

[Tralsmo]

Igår, 18:11#913359En fråga som ja funderat på angående blädning å höjdskiktning i bestånd.

Ja har ju läst sks boniteringsanvisningar, 3böcker och en länsvis handledning (eller va de nu kallas?).

Där finns ju ett regelverk som ska innehållas beroende på vilket boniterings system som används.

En av parametrarna anger ju slutenhet i beståndet för att kunna använda höjdmetoden.

Som ja förstått så drar ju inte träden mot höjden om dom står för glest. Har för mig att de fodras minst 0.5 i slutenhet.

En ansenlig mängd av volymen I ett träd hänger ju ihop med höjden å i ett blädningsbestånd eller luckbestånd inbillar ja mig att incitamentet för träden att växa på höjden blir mindre.

Rätt eller fel?
Å hur påverkas volymen I beståndet i blädning av detta?

Har svårt å formulera mig rätt här.
De liknar ett påstående men är en fråga.

[Lars Lundqvist SLU]

Igår, 19:28#913361Att bestämma ståndortsindex med övre höjd och ålder förutsätter flera saker, där de viktigaste är att beståndet inte är höggallrat, gödslat eller dikat, och naturligtvis att plantorna kunnat växa i full fart från början, dvs på ett kalhygge. Slutenheten har inverkan på så sätt att om beståndet är för glest kan vi den göra att träden får nedsatt höjdutveckling.

Men om man kopplar till hyggesfritt så blir svaret att nej, man kan inte bestämma SI med övre höjd eller intercept i "hyggesfria" bestånd. Enda möjligheten är med ståndortsfaktorer, men det funkar dåligt i granskog i norra Sverige.

I ett bestånd skött som "vanligt" kan man beräkna volymen med grundyta och övre höjd. Det går inte heller i bestånd skötta hyggesfritt.

[Tralsmo]

Igår, 20:10#913363

Att bestämma ståndortsindex med övre höjd och ålder förutsätter flera saker, där de viktigaste är att beståndet inte är höggallrat, gödslat eller dikat, och naturligtvis att plantorna kunnat växa i full fart från början, dvs på ett kalhygge. Slutenheten har inverkan på så sätt att om beståndet är för glest kan vi den göra att träden får nedsatt höjdutveckling.

Men om man kopplar till hyggesfritt så blir svaret att nej, man kan inte bestämma SI med övre höjd eller intercept i "hyggesfria" bestånd. Enda möjligheten är med ståndortsfaktorer, men det funkar dåligt i granskog i norra Sverige.

I ett bestånd skött som "vanligt" kan man beräkna volymen med grundyta och övre höjd. Det går inte heller i bestånd skötta hyggesfritt.

Jooo de är väl de ja kommit fram till men hur stor påverkan på höjden gör de om de är glesare än den slutenhet som behövs?

Min uppfattning är ju att gran håller någorlunda höjd utveckling i glesa bestånd däremot tall drar ju väldigt dåligt uppåt.

Björken brer ju ut kronorna så de blir bara ris uppåt.

Aspar har ja som växer uppåt ordentligt (inte många förvisso).

Det många inte tänker på är ju att höjden har stor betydelse för volymen i bestånden.
Många tittar bara på grovleken men träden har ingen höjd å är som morötter.

Vi har ju en jyping här på forumet som skryter om ordentliga höjder i sina "blädningar", ja får inte riktigt ihop de.