Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Plockhuggning i praktiken
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
mån 22 sep 2025, 10:11#894332För ganska exakt 53 år sedan praktiserade jag hos en småbrukare på en gård i södermanland, belägen vid gränsen mot Kolmården. Jag minns en ståtlig skog av höga grova ”furor” som omgärdade den lilla gården. Jag minns att ”gubben” berättade att han plockade ut särskilt fina träd ur beståndet när behovet av eget virke uppstod. Av ren nyfikenhet åkte jag i går förbi gården för att se hur beståndet av de ”stolta furorna” i dag såg ut. Det enda som numera finns kvar i det ca 3-4 hektaren stora tallbeståndet är ett nygallrat bestånd av tämligen klena ca 18 meter höga tallar med visst inslag av björk och gran. Hur skogen brukats de senaste 53 åren har jag ingen aning om, men med ledning av gamla stubbar så torde samtliga ”stolta furor” för längesedan tagit slut.
mån 22 sep 2025, 10:12#894333Har ca 35 ha, 28 av dessa var mamma chef över, med varierat skogsbruk överallt. Och detta är inte roligt idag.
Re: Plockhuggning i praktiken
mån 22 sep 2025, 10:39#894335😀 Det är ganska unikt du gör, Torleif. Rätt många har dock som dröm att leva på ägen (special)virke och handverk.
Faktiskt väldigt begränsat efterfråga även med allra bästa och äldsta frötallar i dag. Om de blir överhuvudtagen avverkat är kubikpriset inte högre än på vanliga timmern, men oftast blir de ju insektsmat och då får man inte betalt alls.
Själv hade jag riktigt fina granar som hade varit perfekta som flaggstångar.
För min del fick de bli energivirke, för att jag såg det som mest lönsam.
Sälja en flaggstång och hämta den från skogen. Sen barka den och leverera den till kunden. Det tar nog många arbetstimmar, och är fortfarande bara halvfärdig.
Faktiskt väldigt begränsat efterfråga även med allra bästa och äldsta frötallar i dag. Om de blir överhuvudtagen avverkat är kubikpriset inte högre än på vanliga timmern, men oftast blir de ju insektsmat och då får man inte betalt alls.
Själv hade jag riktigt fina granar som hade varit perfekta som flaggstångar.
För min del fick de bli energivirke, för att jag såg det som mest lönsam.
Sälja en flaggstång och hämta den från skogen. Sen barka den och leverera den till kunden. Det tar nog många arbetstimmar, och är fortfarande bara halvfärdig.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
mån 22 sep 2025, 10:57#894338
Andra drömmer om det. Jag hamnade i det mer eller mindre mot min vilja när jag tillfrisknade efter en svår sjukdom och inte kunde få någonting annat. Fast jag har fullt med arbete när andra byggare är arbetslösa och tjänar hyggligt för en byggare så inte har jag någonting att klaga på.
Ibland har jag faktiskt funderat att det här att jag hamnade i det oplanerat och halvt ofrivilligt kan vara orsaken till att det går så bra. Många av de som drömmer om hantverket lär sig aldrig hela processen från skog till hus och med fel virke att börja ifrån blir arbetstidsåtgången orimlig och betalningen därefter.
Det finns en ständig efterfrågan på gamla stora frötallar. De är bristvara. Just nu letar vi desperat efter några till nästa sommar. Problemet är att alltför många skogsägare har fastnat i ett tankesätt där det helt enkelt är otänkbart att hugga två tallar och sälja åt en som betalar bra. Det står inte så i skogsbruksplanen och det är inte deras vanliga virkesköpare och då blir det stopp.
Flaggstänger är det inga pengar i. Det har jag också konstaterat. Glasfiberstängerna har konkurrerat ut trä.
HannuRöj skrev:😀 Det är ganska unikt du gör, Torleif. Rätt många har dock som dröm att leva på ägen (special)virke och handverk.
Faktiskt väldigt begränsat efterfråga även med allra bästa och äldsta frötallar i dag. Om de blir överhuvudtagen avverkat är kubikpriset inte högre än på vanliga timmern, men oftast blir de ju insektsmat och då får man inte betalt alls.
Själv hade jag riktigt fina granar som hade varit perfekta som flaggstångar.
För min del fick de bli energivirke, för att jag såg det som mest lönsam.
Sälja en flaggstång och hämta den från skogen. Sen barka den och leverera den till kunden. Det tar nog många arbetstimmar, och är fortfarande bara halvfärdig.
Andra drömmer om det. Jag hamnade i det mer eller mindre mot min vilja när jag tillfrisknade efter en svår sjukdom och inte kunde få någonting annat. Fast jag har fullt med arbete när andra byggare är arbetslösa och tjänar hyggligt för en byggare så inte har jag någonting att klaga på.
Ibland har jag faktiskt funderat att det här att jag hamnade i det oplanerat och halvt ofrivilligt kan vara orsaken till att det går så bra. Många av de som drömmer om hantverket lär sig aldrig hela processen från skog till hus och med fel virke att börja ifrån blir arbetstidsåtgången orimlig och betalningen därefter.
Det finns en ständig efterfrågan på gamla stora frötallar. De är bristvara. Just nu letar vi desperat efter några till nästa sommar. Problemet är att alltför många skogsägare har fastnat i ett tankesätt där det helt enkelt är otänkbart att hugga två tallar och sälja åt en som betalar bra. Det står inte så i skogsbruksplanen och det är inte deras vanliga virkesköpare och då blir det stopp.
Flaggstänger är det inga pengar i. Det har jag också konstaterat. Glasfiberstängerna har konkurrerat ut trä.
mån 22 sep 2025, 11:03#894341Har själv en del av frötallarna sedan 70-talets avverkning i behåll. Pga älgexplosionen då så blev det gran som kom upp, idag dålig gran. Men högg rent ett litet hörn i vintras, där de gamla tallarna får fröa av sig igen. Man får se till att vakta varje tall som kommer upp.
lör 23 maj 2026, 16:22#911201
Finns det mycket forskning om alternativen till kalhyggen?
Har hört att det är ett område där inte Skogforsk eller SLU har något att redovisa.
Lars Lundqvist SLU skrev:snorbroms skrev:Denna var det om jag minns rätt . http://www.konstenatthuggatradochhaskogenkvar.se/
Använd gärna den boken som en allmän inspirationskälla. Boken är välskriven och författaren är engagerad och brinner för skog och skogsbruk. Kom bara ihåg att de mer handfasta råden om hur skogen ska skötas inte bygger på dokumenterade erfarenheter eller forskning utan bara på författarens gissningar och allmänna funderingar.
Finns det mycket forskning om alternativen till kalhyggen?
Har hört att det är ett område där inte Skogforsk eller SLU har något att redovisa.
Hintare å tätare sa smen i Katorp
lör 23 maj 2026, 16:31#911202
Om man var 20år tar ut 70% av tillväxten i form av de största träden så förstår jag inte att träden tar slut. I min skog finns volymen kvar och därmed mitt kapital.
Lars Lundqvist SLU skrev:Torleif skrev:Jag vet också att vår plockhuggning ger ett mycket bredare sortiment med olika slags olika vuxna träd som passar till olika ändamål. Vilket passar mina behov perfekt.
Om du gallrar med fokus på vad du ska ta ut, utan hänsyn till vad du lämnar kvar, så är risken stor att skogen på sikt bara blir sämre och sämre. Dessutom tar ju träden slut efter tag, skogen blir för gles, så till sist blir det en slutavverkning där alla bättre träd redan gallrats ut.
Om man var 20år tar ut 70% av tillväxten i form av de största träden så förstår jag inte att träden tar slut. I min skog finns volymen kvar och därmed mitt kapital.
Hintare å tätare sa smen i Katorp
lör 23 maj 2026, 17:53#911207
Om du börjar i ett vanligt slutavverkningsbestånd med ca 600 st/ha. Hur många gånger tänker du att du ska kunna gallra då innan du hamnar under 10§-kurvan i SVL och till sist även under 5§-kurvan?
Och hur håller du koll på tillväxten? Varje gång du har gallrat ut träd så sjunker den löpande tillväxten, så de 70% av tillväxten blir gradvis allt mindre volym, samtidigt som färre träd blir kvar.
Du får gärna presentera siffror som visar hur du får det att fungera.
Kindbo skrev:Om man var 20år tar ut 70% av tillväxten i form av de största träden så förstår jag inte att träden tar slut. I min skog finns volymen kvar och därmed mitt kapital.
Om du börjar i ett vanligt slutavverkningsbestånd med ca 600 st/ha. Hur många gånger tänker du att du ska kunna gallra då innan du hamnar under 10§-kurvan i SVL och till sist även under 5§-kurvan?
Och hur håller du koll på tillväxten? Varje gång du har gallrat ut träd så sjunker den löpande tillväxten, så de 70% av tillväxten blir gradvis allt mindre volym, samtidigt som färre träd blir kvar.
Du får gärna presentera siffror som visar hur du får det att fungera.
lör 23 maj 2026, 22:24#911248Eftersom tråden handlar om plockhuggning, inte om blädningsbruk.
Om du gallrar en skog och den efter gallringen uppfyller kraven för fullskiktad så var gallringen en blädning.
Plockhuggning är höggallring i skog som inte är fullskiktad, dvs oftast enskiktad skog.
Om du gallrar en skog och den efter gallringen uppfyller kraven för fullskiktad så var gallringen en blädning.
Plockhuggning är höggallring i skog som inte är fullskiktad, dvs oftast enskiktad skog.
sön 24 maj 2026, 07:14#911258Tack för utbildningen Lars
Mitt skogsbruk behöver inte styras av din uppfattning om vad plockhuggning är.
Jag uppfattar att det finns många i forumet som förstår vad som jag menar och har beprövad erfarenhet som jag.
Mitt skogsbruk behöver inte styras av din uppfattning om vad plockhuggning är.
Jag uppfattar att det finns många i forumet som förstår vad som jag menar och har beprövad erfarenhet som jag.
Hintare å tätare sa smen i Katorp
sön 24 maj 2026, 07:23#911259Om alla hittar på egna begrepp blir det omöjligt att diskutera. Samma sak om man ändrar betydelsen av olika begrepp.
Och ja, det finns ganska mycket forskning, om både blädningsbruk och olika alternativa varianter av slutavverkning, sen 1890-talet och framåt.
Och ja, det finns ganska mycket forskning, om både blädningsbruk och olika alternativa varianter av slutavverkning, sen 1890-talet och framåt.
sön 24 maj 2026, 08:40#911263Mycket forskning om hyggesfritt är en överdrift om man läser:
https://publications.slu.se/?file=publ/ ... 39&lang=en i figur 25 ser man att SLU har 6 demonstrationsytor.
I sammanfattningen sid 38 står "Som visats i denna rapport, finns ett hundratal försök med olika hyggesfria behandlingar och det tillkommer ständigt fler. Problemet är att det kommer ta decennier innan mer långsiktiga resultat kan dras från många av dessa försök. Kunskap om det moderna trakthyggesbruket har utvecklats under drygt 70 år"
https://publications.slu.se/?file=publ/ ... 39&lang=en i figur 25 ser man att SLU har 6 demonstrationsytor.
I sammanfattningen sid 38 står "Som visats i denna rapport, finns ett hundratal försök med olika hyggesfria behandlingar och det tillkommer ständigt fler. Problemet är att det kommer ta decennier innan mer långsiktiga resultat kan dras från många av dessa försök. Kunskap om det moderna trakthyggesbruket har utvecklats under drygt 70 år"
Hintare å tätare sa smen i Katorp
sön 24 maj 2026, 09:02#911265Hur många försöksytor finns i Finland, Norge, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike, Slovenien, Kanada, osv?
Även tillämpad forskning är en internationell verksamhet.
De som först konstaterade att blädningsbruk bara fungerar om man har en fullskiktad skog, de var verksamma i gränsområdena Frankrike-Schweiz och skrev på franska.
Den som först förklarade exakt varför skogen måste vara fullskiktad var en rumän som studerade skogsbruk i Tyskland, och publicerade på tyska.
Rapporten du refererar till redovisar svenska långliggande fältförsök, inte vilken forskning som gjorts de senaste 130-140 åren.
Påståendet "det finns ingen forskning" (eller "nästan ingen") är en ursäkt för att slippa läsa på och för att kunna hävda att det man själv vill göra bygger ny kunskap, vilket det nästan aldrig gör.
Om du vill få en översikt över den mest grundläggande forskningen om blädningsbruk och slippa läsa den franska och tyska litteraturen, så är en bra start den översiktsartikel jag publicerade 2017:
https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2716310271
Den är Open Access så vem som helst kan läsa hela artikeln.
Även tillämpad forskning är en internationell verksamhet.
De som först konstaterade att blädningsbruk bara fungerar om man har en fullskiktad skog, de var verksamma i gränsområdena Frankrike-Schweiz och skrev på franska.
Den som först förklarade exakt varför skogen måste vara fullskiktad var en rumän som studerade skogsbruk i Tyskland, och publicerade på tyska.
Rapporten du refererar till redovisar svenska långliggande fältförsök, inte vilken forskning som gjorts de senaste 130-140 åren.
Påståendet "det finns ingen forskning" (eller "nästan ingen") är en ursäkt för att slippa läsa på och för att kunna hävda att det man själv vill göra bygger ny kunskap, vilket det nästan aldrig gör.
Om du vill få en översikt över den mest grundläggande forskningen om blädningsbruk och slippa läsa den franska och tyska litteraturen, så är en bra start den översiktsartikel jag publicerade 2017:
https://www.sciencedirect.com/science/a ... 2716310271
Den är Open Access så vem som helst kan läsa hela artikeln.
sön 24 maj 2026, 09:09#911266
Det påståendet i rapporten är för övrigt väldigt konstigt. Hur skiljer sig det "moderna" trakthyggesbruket biologiskt från det trakthyggesbruk som bedrevs från 1820-talet och framåt, som baserades på erfarenheter från 1700-talets andra hälft?
Om man tittar i rapportens referenslista ser man att den bara har titlar på engelska, från 2000-talet, i praktiken sen internet gjorde det möjligt att slippa sätta sig på biblioteket och läsa äldre skrifter, dvs äldre än ca 1990. 🙄
Även forskare kan vara dåligt pålästa…
Kindbo skrev:"Kunskap om det moderna trakthyggesbruket har utvecklats under drygt 70 år"
Det påståendet i rapporten är för övrigt väldigt konstigt. Hur skiljer sig det "moderna" trakthyggesbruket biologiskt från det trakthyggesbruk som bedrevs från 1820-talet och framåt, som baserades på erfarenheter från 1700-talets andra hälft?
Om man tittar i rapportens referenslista ser man att den bara har titlar på engelska, från 2000-talet, i praktiken sen internet gjorde det möjligt att slippa sätta sig på biblioteket och läsa äldre skrifter, dvs äldre än ca 1990. 🙄
Även forskare kan vara dåligt pålästa…
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).