Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:27, redigerad totalt 1 gång.
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Blädningsbruk - nytt Fakta Skog
sön 06 jan 2019, 13:02#542502...
sön 06 jan 2019, 13:11#542507Det finns ingen omloppstid, eftersom omloppstid r tiden från slutavv till slutavv
Blur det bättre kvalité? Det beror på hur du definierar kvalitet på gran.
Blur det bättre kvalité? Det beror på hur du definierar kvalitet på gran.
TS
sön 06 jan 2019, 14:00#542515
Då måste de precis tagit bort det, fick prislista innan jul.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
isteskog skrev:Eftersom Granstamblock ej längre finns som sortiment och mellan 90-95% av grantimret klassas som klass1 så finns det ju bara en kvalitet i verkligheten ..... 😢
Då måste de precis tagit bort det, fick prislista innan jul.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Alstor 821
sön 06 jan 2019, 14:23#542522...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:28, redigerad totalt 1 gång.
sön 06 jan 2019, 17:21#542568I blädningsbruk har träden extremt tunna årsringar längst in mot märgen i första stocken men flera millemeter breda årsringar längst ut mot barken.
I trakthyggesbruk är årsringsutvecklingen i princip den motsatta.
I blädningsbruk har första stocken mer torrkvist än granar från trakthyggesbruk. Andra stocken har grova levande grenar i blädningsbruk men torrkvistar i trakthyggesbruk. Sen från tredje stocken är det små skillnader.
Vilket är bäst kvalitet, totalt sett?
I trakthyggesbruk är årsringsutvecklingen i princip den motsatta.
I blädningsbruk har första stocken mer torrkvist än granar från trakthyggesbruk. Andra stocken har grova levande grenar i blädningsbruk men torrkvistar i trakthyggesbruk. Sen från tredje stocken är det små skillnader.
Vilket är bäst kvalitet, totalt sett?
TS
sön 06 jan 2019, 17:24#542570...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:28, redigerad totalt 1 gång.
sön 06 jan 2019, 20:11#542616Tack Lars för intressant information (även dina inlägg i andra trådar om blädning).
Jag har ett bestånd på en knapp hektar (delvis fuktig mark, troligen inte så högproduktiv, utanför Umeå) som nog inte varit rört på ganska länge. Ett tag tänkte jag föryngringsavverka beståndet i samband med andra avverkningar. Men istället har jag gallrat ut nästan all björk och nu består det till 90% av gran + några stora tallar + enstaka sparad björk.
Jag klavade 1000 m^2 och fick fram fördelningen:
84 st 5-10cm
59 st 10-15cm
35 st 15-20cm
19 st 20+ cm
Det finns få träd över 25cm, det var ganska tätt innan björkgallringen. De högsta träden är ca 20m.
Jag tänker mig att man framöver kan ta ut några enstaka större träd då och då om man behöver såga lite byggnadsvirke. Dessutom blir jag lite nyfiken på om beståndet kan skötas som blädningsskog i framtiden? Mest för att det vore intressant, jag har egentligen inget större behov av att försöka maximera produktionen i beståndet.
Det finns en hel del små träd mindre än 5 cm, men inte jättemycket det kanske kommer igång mer nu efter att jag gallrat bort björken och beståndet blivit mindre tätt? Och om jag förstått texter jag läst så behöver man inte bekymra sig så mycket om plantor och småträd i en blädningsskog?
Jag har även några fler mindre bestånd som jag grunnar på om de går att ställa om till blädning.
Jag har ett bestånd på en knapp hektar (delvis fuktig mark, troligen inte så högproduktiv, utanför Umeå) som nog inte varit rört på ganska länge. Ett tag tänkte jag föryngringsavverka beståndet i samband med andra avverkningar. Men istället har jag gallrat ut nästan all björk och nu består det till 90% av gran + några stora tallar + enstaka sparad björk.
Jag klavade 1000 m^2 och fick fram fördelningen:
84 st 5-10cm
59 st 10-15cm
35 st 15-20cm
19 st 20+ cm
Det finns få träd över 25cm, det var ganska tätt innan björkgallringen. De högsta träden är ca 20m.
Jag tänker mig att man framöver kan ta ut några enstaka större träd då och då om man behöver såga lite byggnadsvirke. Dessutom blir jag lite nyfiken på om beståndet kan skötas som blädningsskog i framtiden? Mest för att det vore intressant, jag har egentligen inget större behov av att försöka maximera produktionen i beståndet.
Det finns en hel del små träd mindre än 5 cm, men inte jättemycket det kanske kommer igång mer nu efter att jag gallrat bort björken och beståndet blivit mindre tätt? Och om jag förstått texter jag läst så behöver man inte bekymra sig så mycket om plantor och småträd i en blädningsskog?
Jag har även några fler mindre bestånd som jag grunnar på om de går att ställa om till blädning.
sön 06 jan 2019, 20:46#542631Jag undrar hur banken skulle värdera en blädningsskog ur säkerhetsperspektivet för ett ev. lån?
//Henke månskensskogsbonde
sön 06 jan 2019, 22:55#542657
Det förutsätter att spridningen i diameter ungefär motsvaras av samma spridning i höjd, så att 5 cm-träden är ungefär 4-5 m höga, 10 cm-träden 8-10 m, så att inte alla träd är ungefär lika höga. I en enskiktad skog har du också diameterspridning, men alla träd är ungefär lika höga.
Om det är bra höjdspridning så skulle jag göra ungefär som du tänker. Om bara träden får växa på sig så du får upphyfsad volym i beståndet och bara avverkar några få per år så räcker ju träden du redan har i åtminstone ett sekel eller så. Det kanske räcker som en början?
Johan60 skrev:Dessutom blir jag lite nyfiken på om beståndet kan skötas som blädningsskog i framtiden?
Det förutsätter att spridningen i diameter ungefär motsvaras av samma spridning i höjd, så att 5 cm-träden är ungefär 4-5 m höga, 10 cm-träden 8-10 m, så att inte alla träd är ungefär lika höga. I en enskiktad skog har du också diameterspridning, men alla träd är ungefär lika höga.
Om det är bra höjdspridning så skulle jag göra ungefär som du tänker. Om bara träden får växa på sig så du får upphyfsad volym i beståndet och bara avverkar några få per år så räcker ju träden du redan har i åtminstone ett sekel eller så. Det kanske räcker som en början?
TS
mån 07 jan 2019, 07:22#542668Jo, det är nog rätt bra höjdfördelning. Då vet jag hur jag ska göra närmaste seklet... 
Är det alltså spridningen i höjd som gör att de grövre (och högre) träden växer så snabbt i en blädningsskog, jämfört med en skog där det finns diameterspridning men inte höjdspridning?
Är det alltså spridningen i höjd som gör att de grövre (och högre) träden växer så snabbt i en blädningsskog, jämfört med en skog där det finns diameterspridning men inte höjdspridning?
mån 07 jan 2019, 08:54#542677Det är snarare tvärtom. Alla de större träden gör att de små växer långsamt och därmed får täta årsringar. Ju större de blir desto större krona får de och därmed högre tillväxt. Stora granar i en fullskiktad skog har normalt väldigt lång krona. Grönkrongränsen ligger ofta på ca 4 m höjd även på de allra största.
TS
fre 11 jan 2019, 17:37#543712Jag har inget skogskunnande direkt....... men jag har snickrat och byggt och timrat yrkesmässigt i perioder och förädlat vindfällen ur andras skogar till virke för husbehov så jag kan den delen ganska bra och ser ofta på trädet redan i skogen vad just det trädet lämpar sig till för slutprodukt.
Med den bakgrunden är det absolut självklart för mig att satsa på kontinuerligt skogsbruk nu när jag för första gången har blivit skogsägare till några hektar ganska olikåldrig skog som enligt skogsvårdsföreningen borde slutavverkas.
Helt enkelt för att då kan jag kontinuerligt plocka ut det fullgoda virket som jag vill ha för mina projekt och odla fram mer av samma sort under tiden....... och få ved som biprodukt.
Man känner oftast igen virke ur modernt skött jämnårig hårt gallrad och kalhuggen skog. Grova kvistar. Enorma årsringar där det borde vara kärnved. Smuligt i konsistensen när man arbetar med det och allmänt dålig hållfasthet. Obetydligt med kärna i tallarna.
Dålig kvalitet helt enkelt.
Det enda riktigt fullgoda virket som jag har sett i sådan skog kommer från skiften där snåla skogsägare har gallrat själva eller lata skogsägare har låtit bli att gallra så det har blivit ungefär dubbelt för många stannar per hektar jämfört med de officiella lärorna och reglerna. Då börjar virket se bra ut.
Jag tycker det skulle vara dags för skogsbruket att tillgodose behoven av olika kvalitetsklasser på virke i stället för att bara odla sämsta sortens sågvara och massaved.
Med den bakgrunden är det absolut självklart för mig att satsa på kontinuerligt skogsbruk nu när jag för första gången har blivit skogsägare till några hektar ganska olikåldrig skog som enligt skogsvårdsföreningen borde slutavverkas.
Helt enkelt för att då kan jag kontinuerligt plocka ut det fullgoda virket som jag vill ha för mina projekt och odla fram mer av samma sort under tiden....... och få ved som biprodukt.
Man känner oftast igen virke ur modernt skött jämnårig hårt gallrad och kalhuggen skog. Grova kvistar. Enorma årsringar där det borde vara kärnved. Smuligt i konsistensen när man arbetar med det och allmänt dålig hållfasthet. Obetydligt med kärna i tallarna.
Dålig kvalitet helt enkelt.
Det enda riktigt fullgoda virket som jag har sett i sådan skog kommer från skiften där snåla skogsägare har gallrat själva eller lata skogsägare har låtit bli att gallra så det har blivit ungefär dubbelt för många stannar per hektar jämfört med de officiella lärorna och reglerna. Då börjar virket se bra ut.
Jag tycker det skulle vara dags för skogsbruket att tillgodose behoven av olika kvalitetsklasser på virke i stället för att bara odla sämsta sortens sågvara och massaved.
Annons:
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).