Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt lärande

258 inlägg 11358 visningar 10 följer Svara, dela mm...  
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Lars Lundqvist SLU  
#914172
Sundhult skrev:Var jag vill börja
Jag vill titta genom vindrutan, inte fastna med blicken i backspegeln. Då blir det lättare att se nya vägar och formulera nya mål.

Du får mig att tänka på Cheshirekatten i Alice i Underlandet och dialogen där Alice frågar om vägen:

Alice frågade ”Kan du säga mig, snälla, vilken väg jag ska ta härifrån?”
"Det beror mycket på vart du vill komma", sa katten.
"Jag bryr mig inte så mycket var--" sa Alice.
"Då spelar det ingen roll vilken väg du går", sa katten.
"--så länge jag kommer någonstans ", tillade Alice som en förklaring.
"Åh, det klarar du säkert", sa katten, "om du bara går tillräckligt länge."

- - - -

Det blir svårt att ha en konstruktiv dialog om "hyggesfritt" om du varken accepterar Skogsstyrelsens definition eller presenterar en egen definition, som alla andra kan acceptera. Utan genensamma begrepp och namn på olika skogsbruksåtgärder blir det helt enkelt omöjligt att diskutera.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Jl2  
#914173Tänkte visa lite hyggesfritg skogsbruk från min skog och skog i närheten.

Detta är grannens skog, där ofrivilligt hyggesfritt skogsbruk har uppståt. Det började med stormen Gudrun. Då skapades det små luckor lite här och där i beståndet, som efterhand som åren har gått har utvidgats i något man kanske kan kalla kanthuggning.

Resultatet är en rätt så bra granföryngring, om änn något ojämn. Höjdmässigt upskattar jag att man har tappat 4-5 år mot om det startat med ett kalhygge.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#914174
Lars Lundqvist SLU skrev:
Sundhult skrev:Var jag vill börja
Jag vill titta genom vindrutan, inte fastna med blicken i backspegeln. Då blir det lättare att se nya vägar och formulera nya mål.

Du får mig att tänka på Cheshirekatten i Alice i Underlandet och dialogen där Alice frågar om vägen:

Alice frågade ”Kan du säga mig, snälla, vilken väg jag ska ta härifrån?”
"Det beror mycket på vart du vill komma", sa katten.
"Jag bryr mig inte så mycket var--" sa Alice.
"Då spelar det ingen roll vilken väg du går", sa katten.
"--så länge jag kommer någonstans ", tillade Alice som en förklaring.
"Åh, det klarar du säkert", sa katten, "om du bara går tillräckligt länge."

- - - -

Det blir svårt att ha en konstruktiv dialog om "hyggesfritt" om du varken accepterar Skogsstyrelsens definition eller presenterar en egen definition, som alla andra kan acceptera. Utan genensamma begrepp och namn på olika skogsbruksåtgärder blir det helt enkelt omöjligt att diskutera.


Jag är van med att höra att folk säger att det inte går att göra det ena och det andra.

Det är vi som har nte accepterar status qou och är en Linch Pin som skapar förändring.

Vi som förstår att det finns risker och hinder, och letar efter vägar runt istället för att det inte går.

Vi samstalar och anstränger oss att förstå varandras perspektiv istället för att leta fel och medveten söka petitesser.

Vi som accepterar att vi inte vet allt, och dessutom förstår att vi kan ha fel.

Det är alltid den som utmanat den rådande kunskapen som skapar utveckling som tar ordentliga steg framåt.

Jag är beredd att tänka annorlunda, utveckla idéer och tankar med andra.

Du skrev att jag led av confirmation bias, och det är det sätt du för samtalet det till det. Som jag skrev är det kontraproduktivt för mig. Trots att jag gång på gång beskrivit och rett ut resonemang och begrepp som inte passat in i din nomenklatur.

Eftersom jag äger skog är jag mer intresserad av att utveckla skogen på ett sätt som ger mig god avkastning genom att minimera riskerna att drabbas av stormar, skadedjur och liknade, samtidigt som jag hittar fler produkter och tjänster.

Då gäller det att våga utmana de rådande normerna.

Som att vi la en tredjedel av köpesumman till Malwa när vi beställde den allra första Malwan. En maskin som inte ens fanns som ritning.

En beståndsgående skotare som alla sa inte hade någon framtid inom skogen. Vi satsade på att Magnus skulle lyckas, och det får vi nog säga att han gjort, eller hur?

Vi utmanade och vann den gången.

Jag är beredd att våga vinna igen.

Det trots att jag skriver att fotosyntesen producerar energi (vilket är vetenskapligt fel uttryckt), eller den typen av detaljer. Däremot är det ett språk som personer förstår.

För mig är inte det viktigaste exakt rätt ord, utan att förstå hur energicykeln med fotosyntesen fungerar, hur mineralcykeln fungerar med mikroliv och svamp, hur vattencykel fungerar med hur jordaggregaten bildas och vad innebär och att artsamspel där organismer interagerar och betydelsen av antalet olika arter.

Jag kan förstå att det kan kännas viktigt för dig att få vetenskaplig precision och exakthet i detaljerna.

Medan Alice står och velar vad hon ska gå med katten som vi tror känner till rätt vägar har jag redan kilat in på en av vägarna och börjat utforska.

Jag vet vart jag vill, och vet också att det finns mer än en väg.

Sedan får andra stå kvar vid vägskälet gör mäta, räkna och hålla på att dividera om exakt nomenklatur innan de kan bestämma sig.

Du kommer säkert hitta rätt väg för den skog äger för dig.

För det kan finnas fler svar än endast ett.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Badger  
#914175Under min tid på universitet sa en professor på en ganska tidig kurs, "Innan jag går igenom de begrepp, termer och arbetsätt som vi kallar vetenskap vill jag påpeka att allt detta är vår för tillfället bästa beskrivning av verkligheten. Det är inte verkligheten. Det är de ord och teorier som satts för att beskriva verkligheten och de har ändrats många gånger genom historien. Några av dem kommer kanske att ändras under er karriär. Lås inte era perspektiv för hårt vid dem".

Angående att våga prova nytt och att alla framsteg skapas av de som vågar försöka. Vi får inte heller glömma bort att det antagligen är många fler tillfällen då det provats något nytt som visat sig inte fungera och sedan kastats på historiens sophög och glömts bort. Det är bäst att försöka skaffa sig en bild av risker och eventuella vinster innan man kastar tärningen. Och det finns också en risk i att inte göra någonting för ändrade förutsättningar och konkurrens kan göra att gamla metoder konkurreras ut.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

HannuRöj  
#914176
Jl2 skrev:Tänkte visa lite hyggesfritg skogsbruk från min skog och skog i närheten.

Detta är grannens skog, där ofrivilligt hyggesfritt skogsbruk har uppståt. Det började med stormen Gudrun. Då skapades det små luckor lite här och där i beståndet, som efterhand som åren har gått har utvidgats i något man kanske kan kalla kanthuggning.

Resultatet är en rätt så bra granföryngring, om änn något ojämn. Höjdmässigt upskattar jag att man har tappat 4-5 år mot om det startat med ett kalhygge.

Utmärkt 🌲 .
Kanthuggning var ju en välkänd föryngringsmetod här lite norrut också.
Jag röjer ju en hel del i ungskogar och ser olika hyggeskanter som vinden fälld. Bästa föryngringsresultat verkar vara var skogen har varit tätt och beskuggat marken kraftigt, och rotvältorna har även marberedd kantzonen. De är ju inga underväxtgranar utan unga och livskraftiga plantor.

Jag förespråkar kontinueligt trädbevuxna skogar, vilket är begrepp som Skogstyrelsen använder, och vilket påfyller deras krav om hyggesfritt.
Ungskog etableras presis som på videon från noll som mikrobestånd och skogen går att sköta som en vanlig ensiktat gran alternativt tvåsiktat björk-gran.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#914180
HannuRöj skrev:
Jl2 skrev:Tänkte visa lite hyggesfritg skogsbruk från min skog och skog i närheten.

Detta är grannens skog, där ofrivilligt hyggesfritt skogsbruk har uppståt. Det började med stormen Gudrun. Då skapades det små luckor lite här och där i beståndet, som efterhand som åren har gått har utvidgats i något man kanske kan kalla kanthuggning.

Resultatet är en rätt så bra granföryngring, om änn något ojämn. Höjdmässigt upskattar jag att man har tappat 4-5 år mot om det startat med ett kalhygge.

Utmärkt 🌲 .
Kanthuggning var ju en välkänd föryngringsmetod här lite norrut också.
Jag röjer ju en hel del i ungskogar och ser olika hyggeskanter som vinden fälld. Bästa föryngringsresultat verkar vara var skogen har varit tätt och beskuggat marken kraftigt, och rotvältorna har även marberedd kantzonen. De är ju inga underväxtgranar utan unga och livskraftiga plantor.

Jag förespråkar kontinueligt trädbevuxna skogar, vilket är begrepp som Skogstyrelsen använder, och vilket påfyller deras krav om hyggesfritt.
Ungskog etableras presis som på videon från noll som mikrobestånd och skogen går att sköta som en vanlig ensiktat gran alternativt tvåsiktat björk-gran.


Här har de på något stövel föryngrat skogen genom att hugga stråk som självföryngrar om jag tolkar de äldsta skogsbruksplanerna rätt. Vad jag förstår i den förhärskande vindriktningen.

Det ligger lite i linje med att fördela en avverkning för en areal till återkommande mindre uttag per gång i stället för till ett enkilt tillfälle.
Om det då dessutom utförs vid gynnsamma tillfällen på vintern så är det blir skillnad i hur skogen reagerar.
MEd dagens teknik skulle det innebära att en stor maskin kör rakt fram genom beståndet och gör en "stickväg", för att efter ett par år skulle återkomma till ett stråk intill. Det skulle inte vara hållbart med sådan markkompaktering, så med dagens system fungerar inte detta.

Det optimerar kanske inte diameter och volymtillväxt, men det är ett intressant scenario, om rätt verktyg kan hittas för att göra på det sättet.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Bjänndal  
#914182Markkompaktering?? Är det ett problem och hur yttrar det sig? I jordbruket brukar man nämna det, men där kör man ju varje år.
Jag kan inte se att det är ett problem på mina marker. Men man kan kanske tänka sig det på torvmarker? Finns det forskning eller erfarenhet som jag missat?

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Lars Lundqvist SLU  
#914185
Sundhult skrev:För mig är inte det viktigaste exakt rätt ord, utan att förstå hur energicykeln med fotosyntesen fungerar, hur mineralcykeln fungerar med mikroliv och svamp, hur vattencykel fungerar med hur jordaggregaten bildas och vad innebär och att artsamspel där organismer interagerar och betydelsen av antalet olika arter.

Du listade sju väldigt vida frågor om hyggesfritt. I en av frågorna skriver du "olika hyggesfria metoder". Därför gjorde jag ett försök att bryta ned begreppet i de olika metoder som hyggesfritt normalt delas upp i och frågade "var vill du börja?".

Du har sen skrivit två långa inlägg, där du bland annat skriver "För att upptäcka något nytt behöver vi ibland våga formulera om själva frågan.". Absolut! Men man kommer aldrig framåt genom att bara ställa frågor. Man måste försöka svara också, men det förutsätter att frågorna formuleras så att de faktiskt går att besvara. Annars blir svaret bara "vad menar du?".

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Lars Lundqvist SLU  
#914186
Bjänndal skrev:Markkompaktering?? Är det ett problem och hur yttrar det sig? I jordbruket brukar man nämna det, men där kör man ju varje år.
Jag kan inte se att det är ett problem på mina marker. Men man kan kanske tänka sig det på torvmarker? Finns det forskning eller erfarenhet som jag missat?

Ja, det finns studier av detta, och det är normalt inget problem på skogsmark, annat än på vissa väldigt finjordsrika marker.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

HannuRöj  
#914189Markkompaktering vid slutavverning syns faktiskt på några håll som svagare tillväxt i första gallringsåldern. Äldre än så har vi väl inte så mycket erfarenhetera av fenomet? Djupa smala hjulspåren är inte direkt samma sak.
Plantan växer bra under första åren om högläggda jordmaterial är inte ompackat men senare kan förekomma problemer med vattentillgång eller syrabrist pga stående vatten.
Detta gäller ju fina jordslag presis som Lars nämnde. Leravelling är värsta men lite förvånad men även fin sand kan trampas med en storskotare så tätt den dammar vattnet helt och hållet så vatnet börjar stå var aldrig förran har varit någon dikningsbehov. Med tanke på att nydikning är nästan kriminellt idag eller om markompaktering sker inom hyggesfri bestånd bör det nog tas på allvar.

Avatar Fallback

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Tralsmo  
#914190
Bjänndal skrev:Markkompaktering?? Är det ett problem och hur yttrar det sig? I jordbruket brukar man nämna det, men där kör man ju varje år.
Jag kan inte se att det är ett problem på mina marker. Men man kan kanske tänka sig det på torvmarker? Finns det forskning eller erfarenhet som jag missat?



Ja kan inte heller se att markkompaktering är ett problem på mina marker.
Ja har ju varit runt en hel del i skogarna här runt värnamo å kan inte se det som ett problem häromkring allafall.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Badger  
#914195Markkompaktering har jag ingen alls erfarenhet av. Däremot har jag lite erfarenhet av körskador med traktor i det småskaliga skogsbruket. Och där är min erfarenhet att man inte ska vara för snål med körvägar. För smala vägar leder lätt till att man skadar den skogen man vill spara vid en liten avveckling. Lätt att köra sönder rötter eller skava stammar med traktor eller vagn. Och så från det sprida röta till exempel. Det kan bli ett minus för blädning och mindre luckhuggning. Vi visste det inte då, men detta kan varit anledning till att vi fick in mycket röta i ett bestånd som sedan blev en del i beslutet att kalhugga hela den avdelningen.

Användarvisningsbild

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Lars Lundqvist SLU  
#914198Man kan ha ett ganska tätt nät av stickvägar som är ganska breda, utan att förlora tillväxt i beståndet, förutsatt att man har tätare med träd mellan stickvägarna så att beståndet som helhet har lika många träd som ett bestånd med få, smala stickvägar.

Det finns en serie experiment med oregelbundna förband, där tallplantor planterats i olika kvadrat- och rektangelmönster. I det jämnaste exakt 2 x 2 meter mellan alla plantor och i det ojämnaste 5 x 0,8 meter mellan plantorna, alltså 0,8 meter mellan plantorna i rader och 5 meter mellan raderna. I båda fallen blir det teoretiskt 4 m2 per planta. Det växer ungefär likadant.

Förklaringen är att det är kväve som begränsar hur träden växer, inte ljus, och trädens rotsystem är oregelbundet utbredda, plus att mykorrhizan antagligen har ett finger med i spelet. Om man lägger kvävegödsel på en liten fläck i skogen kommer en del av det kvävet tas upp av något av de träd som står närmast och en del av träd som inte alls står i närheten av den gödslade fläcken.

Så man kan ha träden väldigt oregelbundet rumsligt spridda i beståndet utan att det påverkar hur de växer.

Avatar Fallback

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

sveakatten  
#914201
1785401416_1000000999.jpg

1785401416_1000001000.jpg

1785401416_1000000998.jpg
t
Hoppas ni ursäktar, detta har ju inget med ämnet att göra.
Varför gör man så här, röjer ner skog som troligen är minst 15-20 år området är ca 4-6ha?

Avatar Fallback

Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#914204Ser ut att ha varit väldigt glest. Kanske såg man ingen framtid i beståndet och ville börja om?

Annons:
Arevo
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).