Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Plockhuggning med stora maskiner

103 inlägg 8753 visningar 15 följer Svara, dela mm...  
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Badger  
#908545
Nästa steg i metoden är att märka upp 100 träd per hektar av de träd som vuxit bäst. Dessa ska sparas och de träd som konkurrerar med dem ska tas bort.


Den biten är intressant för här sparar han de träden med bäst tillväxt. Inte så ensidigt som det som ofta lyfts fram att hugga de största och rakaste för att de ger bäst utbyte och lämna resten kvar och därmed låta de sämsta träden fröa. Jag har samma inställning som Sundhult att ny kunskap kan förändra och förbättra/anpassa/förändra gamla metoder. I det här fallet är jag mest intresserad av hur själva avverkningsmetoden kan fungera och ekonomin i den. Här skulle vara intressant med mer siffror.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Badger  
#908546
Sundhult skrev:Skogen fungerar nästintill likadant.
.


Bra att du la till nästintill för det finns många kalkyler och trender som pekar på att skogen påverkar av klimatets förändring och inte kommer att följa de skogsbruksplaner som görs nu om 50 år.

   TS
Avatar Fallback

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#908557Ni är saliga i tron att klimatförändringar kommer att peka emot hyggesfritt? De flesta bedömare tror ju tvärtom. Gallringsfritt och kortare omloppstider.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Lindveden  
#908558
Skogsola skrev:Ni är saliga i tron att klimatförändringar kommer att peka emot hyggesfritt? De flesta bedömare tror ju tvärtom. Gallringsfritt och kortare omloppstider.


Vad e egentligen definitionen på hyggesfritt kan man ju fråga sig oxå?
En del verkar som dom kommer på ett namn på en metod som aldrig existerat förut men i själva verket så för det mesta fallen iallafall gäller det ju att man kör höggallring av allt oavsett ålder, dimension eller höjd på skogen. Det långsiktiga tänkandet i skogen försvinner hos en del.

Inte ens hos Skogsstyrelsen vet dom ju inte hur ett hyggesfritt bestånd ska se ut efteråt.

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#908559Fast i trådstarten tänkte de sig att se ut huvudstammar som de ska friställa. Det är ju egentligen en helt traditionell gallring. Hur de tänkt sig sen är höljt i dunkel.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Badger  
#908560
Skogsola skrev:Ni är saliga i tron att klimatförändringar kommer att peka emot hyggesfritt? De flesta bedömare tror ju tvärtom. Gallringsfritt och kortare omloppstider.


Jag är övertygad om ändringar i klimatet kommer att betyda olika anpassningar beroende var skogen finns. På några ställen kommer nog tyskarnas erfarenheter med olika former av hyggesfritt och blandskog att fungera, på andra ställen kanske det fungerar bättre att byta ut trädslag. Kanske är byte till något snabbväxande trädslag, kort omloppstid, hugga allt till massa och energived med trakthygge bra ekonomiskt på något ställe. Samma lösning från Smygehuk till Treriksröset har aldrig fungerat.

I just det här fallet är jag nyfiken på att få veta mer om denna metoden av fläckvis gallring, omvänd blädning eller vad vi ska kalla det för att den ligger lite i linje med luckhuggning och självföryngring som fungerat bra på mina marker senaste tre omloppstiderna.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

HannuRöj  
#908589
Skogsola skrev:Fast i trådstarten tänkte de sig att se ut huvudstammar som de ska friställa. Det är ju egentligen en helt traditionell gallring. Hur de tänkt sig sen är höljt i dunkel.

😀 Som jag förstod det, iden var att efter trän har vuxit upp och blivit fällt, sker föryngringen i sidorna av luckan var gallringen nu i första fas utfördes.
Alltså inte föryngring genom underväxt utan naturligt föryngring. Ett bestånd med stor vägareal kan också ses som ojämn fördelade bestånd. Kommande småluckrna når tydligen från väg till väg och blir då utformat som bokstav H, vilket är klart bättre utgångsläge för en mikrobestånd än t ex schakbad.

Skulle inte oroa mig om föryngringen, utan vinden. Det blev nu ganska stor förändring på en gång.
Blev något fel, gammaldagsa restskogar kommer detta försöket nog aldrig att sluta.

Hur som, de är inte helt ensam med sina tankar.
Min Terri ägs tidigare av en enreprenadör i Tyskland, som sålde sin beståndgående för att ännu fler hade övergått till fasta vägar.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Jl2  
#908596Citat från artikeln.
"Det är en metod som skulle kunna användas för att minska polariseringen i svenskt skogsbruk. Många problem löses med metoden som jag kallar modern plockhuggning med stora maskiner, säger Göran Arvidsson."

Vilka problem är det som löses genom denna metod eller andra hyggesfria metoder ?
När man läser debatt artiklar eller pratar med personer som är emot trakthygesbruk så är lösningen hyggesfrit. Bara vi går över till hyggesfrit så är allt frid och fröjd och man kan fortsätta att konsumera trä produkter utan några problem (i alla fall om det är långlivade produkter).
Men är hyggesfrit lösningen på alla "problem"?

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning med stora maskiner

isteskog  
#908598Möjligen för fanatikerna.....

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Lindveden  
#908599
isteskog skrev:Möjligen för fanatikerna.....

Fanatikerna verkar tänka väldigt kortsiktigt,just på en enskild åtgärd i skogen o då helst en slutavverkning.
Har aldrig mig veterligen iallafall inte sett nån diskussion från dessa där dom diskuterar röjning eller gallring stadiet i skogen utan inriktar sig på största delen av slutavverkning stadiet. Men det e väl för att dom saknar kunskap om allt skulle ja tro

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#908601De säger ju rakt ut att de ska inte ödsla tid och pengar på plantering och röjning. Avverka stora träd är det som gäller och naturen ska sköta resten.
Det var en tråd för ett tag sedan om en som talade om vilken hög timpenning han hade när han bara högg de största och värdefullaste träden. Det väckte viss munterhet fast vissa tyckte att han gjorde rätt.

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Fred86  
#908602Stickvägar i ett ”RUTNÄT”som det står i artikeln ökar ju stormrisken avsevärt, åtminstone i början på omställelsefasen. Tar dessutom 36% av marken i anspråk. Tanken är väl i förlängningen att när skogen går mot skiktad blir allt stormfastare. Tipset borde vara att förbereda med många års framförhållning, och brunnställa de 100 (”härskande”) huvudstammarna som steg 1. Sedan hugga upp parallella vägar och gallra bort alla dåliga stammar (steg 2). Brunnställa de s.k ”medhärskande” tex 200-300 träden som steg 3. Slutligen hoppas att underväxten kickar igång slutligen vänta 40 år (om utgångsläget var 35 årig skog?) och därefter tex var 10år hugga 10% främst medhärskande, men även en del härskande. Sedan är hela ruljansen igång.

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#908604Ska man ta för givet att underväxten kickar igång så där utan vidare? Det finns en tråd om ett försök där de högg sönder 25-årig ungskog i hopp om att få igång underväxt. Det blev visst inte så

Användarvisningsbild

Re: Plockhuggning med stora maskiner

laguma  
#908605Först måste man köra sönder marken också.

Avatar Fallback

Re: Plockhuggning med stora maskiner

Tralsmo  
#908606Ska det bli något annat än gran så måste beståndet glesas ut alldeles för mycket å då hamnar de under paragrafen.
Förvisso kan ju paragrafen justeras men över tid så blir de liten tillväxtpotential (bortsett från gran).

Från den oinvigde å okunnige så kan de se ut som att de självföryngrar sig bra men de står å stampar i eviga tid om man inte fortsätter å glesa ut ohemult mycke.

De är bara att titta på gudrunluckorna så ser man, dels va som har potentialen över tid å växa (gran) å va som sniglar sig uppåt.

När.man hugger rent runt luckorna så triggar de igång.

Allting ja har sett på 2000talet beter sig så å de man undrar är vad nästa generation ska få in pengar på eller om dom orkar vänta tills efterföljande generationer kan kacha in de lilla.

Nu letas de ju desperat efter metoder som kan kallas hyggesfritt men de ja resonerar om härv ovan är.ju blädning, jaa den vedertagna definitionen på blädning då å inte de som egentligen bara är gallring.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).