fre 17 jul 2026, 21:47#913548Lars Lundqvist SLU skrev:Sundhult skrev:Det är egentligen inte så värst länge maskiner förekommit i skogen i någon större skala, och allt eftersom har det vuxit i storlek, både volym och vikt.
Helt andra vägnät, både skogsbilvägar som för allt högre krav och vägar i bestånd på ett helt annat sätt än när det inte var mekaniserat.
Avverkning året runt i en helt annan omfattning.
Utmarker som betats och samtidigt stått för träråvara har omvandlats till tät skog.
Utmarkerna var innan dess tät skog.
Avverkning på barmark har förekommit i södra Sverige ända sen man började nyttja skogen.
Skogsbilvägar är nåt nytt, men de har marginell inverkan på skogen mellan vägarna. Deras största förtjänst är att de gör det möjligt för vilken stadsbo som helst att ta sig ut i skogen.
Maskinernas storlek är irrelevant. Det är marktrycket som har betydelse.
Du blandar ihop vad du gillar/ogillar med fakta om hur det är.
De utmarker som hades som mångbruk, som producerade flera olika tjänster och produkter har omvandlats till tät skog med fokus på virke.
https://www.gu.se/hantverkslaboratoriet ... k-och-skogAtt maskinernas stolek har betydelse går inte att komma ifrån. Större maskiner, även om du minskar marktrycket med större hjul/band gör urvalet av träd mindre, speciellt för val av kvalité.
Jag ser stora skillnader på den egna skogen som enbart gallrats med motorsåg och utkörning med mindre maskiner företrädes under lämpliga perioder vintertid, med de som anlitar och tar in grupper till Skogsbolaget på grannfastigheten och kör under årets alla perioder.
Spår blir det även i den egna skogen där mindre maskiner används. Mer där vi lejt in för avverkning och större maskiner, trots att arbetslaget varit utvalt för sin försiktighet. Även då ar det blivit spår som är 25 cm som har effekt över lång tid.
Det ser mindre roligt ut på flera ställen på Skogsbolagets skog, där det inte alltid gallring/avverkning inte kunnat styras till när det varit lämpligt att köra.
Så att maskiner och dess stolek haft betydelse för skogens struktur går inte att komma ifrån.
Det är för övrigt intressant att se gamla flygbilder eller satellitbilder på Lantmäteriet och Google Maps och se hur landskapet ändrat sig, vad markerna använts till och hur det avverkats. Kan verkligen rekommendera dig som äger skog att botanisera bland de historiska kartorna och se vilken aktivitet som pågått på dina marker. Av förklarliga skäl finns det inte fotografier/bilder, men det går ofta att hitta bilder före och efter stormarna 1969 och framåt.
Jag vet inte vad du far efter när du påstår att jag blandar ihop vad jag gillar eller ogillar med fakta.
Jag vet att jag inte var tillräckligt tydlig med solenergin, men nog har vi rett ut att du (med vilje?) missförstod?
Fakta är att fotosyntesen omvandlade solsenergi till glukos, som också blir kemiskt energilager. Alltså en fungerande energicykel
Fakta är att träd skickar ner delar va glukosen för ge näring till mikrolivet och svampar i marken.
Fakta är att mikrolivet och svampar är med och bildar rhizosfär som är en viktig del av trädets funktion i att både få näring och som skydd. Alltså en bättre utvecklad mineralcykel.
Fakta är att mikrolivet och svamparna ärr med och bygger jordstruktur som förbättrar markens förmåga att hantera vatten. Alltså en fungerande vattencykel.
Fakta är att trädet är beroende av att det finns olika arter av djur, insekter, mikroliv, svampar, växter etc för att fungera väl. Alltså ett artsampel.
Fakta är att utmarken med mångbruk blivit omvandlat till tätare skog med virkesproduktion, från att leveret en större variation av tjänster och produkter.
Fakta är att tidigare var det mer vanligt att största delen av skogsbruket skedde under vintertid.
Fakta är mekaniseringen i skogen tog fart ungefär i samband med andra världskriget, och sedan dess har maskinerna blivit fler, större i volym, tyngre och effekt vare sett till volym per tidsenhet.
Vare sig om jag ogillar det eller inte så är det fakta, och något som jag får förhålla mig till.
Det är då jag som skogsägare funderar på hur jag ska förhålla mig till det?
Jag ställer mig frågan vad finns det för fler perspektiv, vad har jag missat, var tänker jag fel och vad behöver jag lära mig mer om?
Vad kan jag göra annorlunda och dra för slutsatser av den fakta jag har?
För mig är det då hur kan jag använda min skogliga resurs på ett smartare sätt, med bra avkastning och färre risker till produktionsbortfall och förändrad marknad.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
