Hejputte
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Övergång till blädning
ons 23 mar 2022, 10:03#753366Irregular shelterwood är det som staten tvingar bort för att skapa rationella brukningsenheter. Kallas omarrondering.
Kanske inte helt relevant kommentar men den skiftesläggning och variation som finns ikring Siljansbygdens byageografi är det många mindre skiften som garanterar att det blir variationer mellan generationsväxlingarna i skogen även fastän alla skulle bedriva kalslagsbruk. Det finns gott om hyggeskanter och kantzoner, vindfällen och torrgran på gott och ont. Men variation blir det. Det finns ingen inköpare som lyckats flörta alla rågrannar på en och samma gång.
Kanske inte helt relevant kommentar men den skiftesläggning och variation som finns ikring Siljansbygdens byageografi är det många mindre skiften som garanterar att det blir variationer mellan generationsväxlingarna i skogen även fastän alla skulle bedriva kalslagsbruk. Det finns gott om hyggeskanter och kantzoner, vindfällen och torrgran på gott och ont. Men variation blir det. Det finns ingen inköpare som lyckats flörta alla rågrannar på en och samma gång.
tis 01 nov 2022, 13:40#777386Väldigt intressant tråd. Har följt trådens växlingar pendla mellan trakthygge och blädning. För egen del har jag funderat lite över förutsättningarna. Det jag har lärt mig om min skog är att skog är komplicerat och samtidigt väldigt enkelt. Vad man kan göra och påverka beror mest på vad man har att jobba med. På vår fastighet kommer björken snabbt som blixten. Så när vi hugger lite luckor blir det björk i luckorna nästan direkt, men sen kommer granen fint efter det. Tallen äter älgen för det mesta så det blir inte mycket tall. Det är inte helt optimal tillväxt, men helt ok och kostnad för markberedning och plantering är noll.
Metoden förutsätter dock att man hugger manuellt och kör ut med en liten traktor. Stora skördare skulle aldrig löna sig i vårt lilla bestånd. Så innan jag bestämmer metod i ditt fall skulle jag fundera över om jag vill avverka manuellt eller maskinellt.
När det gäller det går med granbarkborren utveckling så är det väl som allt annat en kombination av faktorer, stress, torka, klimat, jämnåriga bestånd och brist på djur som äter barkborre.
Metoden förutsätter dock att man hugger manuellt och kör ut med en liten traktor. Stora skördare skulle aldrig löna sig i vårt lilla bestånd. Så innan jag bestämmer metod i ditt fall skulle jag fundera över om jag vill avverka manuellt eller maskinellt.
När det gäller det går med granbarkborren utveckling så är det väl som allt annat en kombination av faktorer, stress, torka, klimat, jämnåriga bestånd och brist på djur som äter barkborre.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
tis 01 nov 2022, 15:34#777393Har precis gjort ett litet experiment i min skog. 5,6ha där skogen bestod av gran och tall i varierande åldrar. Grövre granar avverkades och tallen gallrades lätt. All yngre skog sparades. Om det är en dimensionshuggning, luckhuggning eller blädning vet jag egentligen inte men jag valde i alla fall att göra detta som ett litet experiment. Förhoppningen är att det ökade ljusinsläppet ska göra att den yngre skogen får lite extra fart i tillväxten. Även bärriset kommer förhoppningsvis trivas i det lite ljusare klimatet. Hoppas även att självföryngringen ska ta fart speciellt i leran där maskinerna kört. När nästa generation ska göra en åtgärd i beståndet får man göra nya stickvägar. Det är trots allt trevligt att kunna gå runt i beståndet efter man plockat ut relativt mycket virke och det känns ändå som det är en skog man går i.
Om man gjorde rätt eller fel får framtiden utvisa! Men det ska bli intressant att följa utvecklingen i området!
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Om man gjorde rätt eller fel får framtiden utvisa! Men det ska bli intressant att följa utvecklingen i området!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
tis 01 nov 2022, 17:42#777421Snyggt och väl genomfört.
Skulle kalla det timmerställning av tall.
Tror tallarna snabbt får igång tillväxten och gröna friska kronor.
Hur du gör med underskiktet blir en senare fråga, tror inte det är mycket att satsa på men du har i fall möjligheten att kalla det för början till kontinuitetsskogsbruk om du vill.
Gör lite på samma sätt och det brukar blir riktigt fina tallar till nästa avverkning.
Och du slipper både rotröta och granbarkborre.. 😉
Skulle kalla det timmerställning av tall.
Tror tallarna snabbt får igång tillväxten och gröna friska kronor.
Hur du gör med underskiktet blir en senare fråga, tror inte det är mycket att satsa på men du har i fall möjligheten att kalla det för början till kontinuitetsskogsbruk om du vill.
Gör lite på samma sätt och det brukar blir riktigt fina tallar till nästa avverkning.
Och du slipper både rotröta och granbarkborre.. 😉
tis 01 nov 2022, 17:54#777426Jag håller med Sjögården. Det är tallarna som är huvudbestånd och du kan nog kalla det tvåskiktat om det är fler granar än tallar. Men frågan är hur granarna ser ut om du låter tallarna växa på tills de är riktigt stora och fina. Och tvärtom så finns risken att tallarnas tillväxt delvis hämmas av granarna under.
tis 01 nov 2022, 18:09#777428Just kontinuitetsskog var vad i detta fallet Södra kallade huggningen! Bilden är tagen i det talldominerade området och där liknar det just en timmerställning! Olikåldrandet är mer tydligt där det är mer gran! En drönare hade nog gett området en mer rättvis beskrivning!
Jag får återkomma med en rapport om några år👍
Jag får återkomma med en rapport om några år👍
tis 01 nov 2022, 18:14#777429en kontinuitetsskog är, enligt nyare definitioner, en skog som inte var kalhuggen under de senaste 300 åren, som är rejält gammal, och som uppvisar förekomst av känsliga (hotade) arter som tyder på lång kontinuitet.
Även om du har mer gran på andra ställen så är det fortfarande bara tvåskiktat och blir inte fullskiktat förrän tidigast om gissningavis 60-80 år
Även om du har mer gran på andra ställen så är det fortfarande bara tvåskiktat och blir inte fullskiktat förrän tidigast om gissningavis 60-80 år
tis 01 nov 2022, 19:50#777450...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:06, redigerad totalt 1 gång.
ons 02 nov 2022, 07:13#777526Har blivit imponerad av hur väl tallarna utvecklas efter en sista friställning . Visst tappar man lite tillväxt när virkesförrådet sänks men värdetillväxten är god när tallen får stå kvar 20 - 30 år extra.
På riktigt bra boniteter går det att ställa ut granarna i underskiktet på normalt produktionsförband så har man möjligheten att avveckla tallen i stråk när den dagen kommer.
Har kört den varianten på dikad mulljord med gott resultat.
Men på sämre boniteter är inte granskiktet något att satsa på.
Men växer bra till 40 års åldern gör de i alla fall..😉
På riktigt bra boniteter går det att ställa ut granarna i underskiktet på normalt produktionsförband så har man möjligheten att avveckla tallen i stråk när den dagen kommer.
Har kört den varianten på dikad mulljord med gott resultat.
Men på sämre boniteter är inte granskiktet något att satsa på.
Men växer bra till 40 års åldern gör de i alla fall..😉
ons 02 nov 2022, 08:11#777530Vad drar du gränsen för bra bonitet? Det där med att ha olika stråk i skogen har jag funderat en hel del på. Lämna något mindre stråk som helt orört och sedan växla med olika åldrar och trädslag. Om man håller i stråk borde det vara ganska lätthanterligt att avverka och hackspettar och andra djur bör inte ha svårt att flytta sig mellan olika habitat om det bara rör sig om 50-100 meter breda stråk. Finns det några försök på "stråk-bruk"?
Sjögården skrev:Har blivit imponerad av hur väl tallarna utvecklas efter en sista friställning . Visst tappar man lite tillväxt när virkesförrådet sänks men värdetillväxten är god när tallen får stå kvar 20 - 30 år extra.
På riktigt bra boniteter går det att ställa ut granarna i underskiktet på normalt produktionsförband så har man möjligheten att avveckla tallen i stråk när den dagen kommer.
Har kört den varianten på dikad mulljord med gott resultat.
Men på sämre boniteter är inte granskiktet något att satsa på.
Men växer bra till 40 års åldern gör de i alla fall..😉
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
ons 02 nov 2022, 08:29#777533Med de förväntade nederbördsmängderna under växtperioden kommande 100 årsperiod i östra halvan av södra Sverige tror jag inte granen slår tallen på boniteter under 8. Våra typiska G 24 med ren granskog tror jag inte är framtiden.
Satsar på blandskog tall/ gran upp till G 30 och däröver mycket björk.
Vattnet blir begränsande faktor och de täta granskogarna vi har haft tappar höjdtillväxt just för att vattnet inte räcker.
Men mina tankar är just det ,så är lite intresserad över kloka synpunkter från er övriga..😉
Satsar på blandskog tall/ gran upp till G 30 och däröver mycket björk.
Vattnet blir begränsande faktor och de täta granskogarna vi har haft tappar höjdtillväxt just för att vattnet inte räcker.
Men mina tankar är just det ,så är lite intresserad över kloka synpunkter från er övriga..😉
Senast redigerad av Sjögården ons 02 nov 2022, 08:49, redigerad totalt 1 gång.
ons 02 nov 2022, 08:42#777534Alla marker är olika, men jag håller med om att känslan är att om vi får varmare och torrare så lär tallen gynnas.
Sjögården skrev:Med de förväntade nederbördsmängderna under växtperioden kommande 100 årsperiod i östa halvan av södra Sverige tror jag inte granen slår tallen på boniteter under 8. Våra typiska G 24 med ren granskog tror jag inte är framtiden.
Satsar på blandskog tall/ gran upp till G 30 och däröver mycket björk.
Vattnet blir begränsande faktor och de täta granskogarna vi har haft tappar höjdtillväxt just för att vattnet inte räcker.
Men mina tankar är just det ,så är lite intresserad över kloka synpunkter från er övriga..😉
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
ons 02 nov 2022, 14:05#777573För några år sedan var prognosen varmare och blötare klimat. Lurigt att det ändras så tvärt, går inte att bedriva skogsbruk efter så ofta som det ändras.
Självvald väg i egen skog
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).