Biologisk mångfald och taxonomi nu i bankernas finrum
Postat: mån 07 okt 2024, 12:56
Handelsbanken har nyligen släppt en omfattande rapport om natur och biologisk mångfald. Rapporten är en del av bankens arbete med att förstå hur deras utlåning påverkar naturen och ekosystemen, särskilt när det gäller skogs- och jordbruksfastigheter. För skogsägare kan detta betyda att lån och finansiering framöver inte bara handlar om skogsbruk och avkastning, utan även om att bevara biologisk mångfald och stärka kolsänkor. I framtiden kan skogsägare som satsar på hållbarhet inte bara gynnas av betalningar för ekosystemtjänster som biodiversitets- och kolkrediter, utan även få tillgång till mer fördelaktiga lån.
Taxonomin och nya marknader – drivkrafter för hållbarhet
EU:s taxonomi för hållbara investeringar driver banker som Handelsbanken att analysera sina utlåningsportföljer utifrån miljömål som biologisk mångfald och klimatanpassning. Denna utveckling är inte bara en formalitet, utan kan komma att spela en central roll för skogsägare i framtiden. Genom att bedriva ett skogsbruk som inte bara ser till virkesproduktion, utan också bevarar och utvecklar ekosystem, kan skogsägare dra nytta av de möjligheter som skapas av taxonomin.
Vi ser även början på nya marknader, som biodiversitets- och kolkrediter. Dessa ersättningssystem gör det möjligt för markägare att få betalt för de ekosystemtjänster som skogen bidrar med, exempelvis att binda kol och bevara biologisk mångfald. Genom att delta i dessa marknader kan skogsägare både diversifiera sina inkomster och möta framtida krav från banker och investerare. Detta samspel mellan gröna lån och ekosystemtjänster skapar en dynamik där ekonomiska incitament blir en drivkraft för hållbar utveckling.
Bankernas vägval – virkesbrist eller biologisk mångfald?
Framtiden ställer dock bankerna inför svåra vägval. Å ena sidan lånar de ut gröna pengar till skogsindustrin för att bygga ut kapaciteten och möta den ökade efterfrågan på träbaserade produkter och biobränslen. Å andra sidan ser vi nu en början i att markägare uppmuntras att bevara sina skogar för att främja biologisk mångfald och kolinlagring, vilket minskar virkesflödet till industrin. Här uppstår en potentiell konflikt.
Bankerna måste därför balansera mellan att stödja en växande skogsindustri och samtidigt säkerställa att biologisk mångfald inte går förlorad. Om avverkningen ökar för att möta industrins behov riskerar vi att undergräva de miljömål som gröna lån är tänkta att stödja. Men genom att främja hållbart skogsbruk som både ger avkastning och bevarar naturvärden kan bankerna hitta en väg framåt. Här kan politiken komma att spela en avgörande roll för att skapa en balans mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd. Nya lagar och regler kan hjälpa till att lösa motsatsförhållandet mellan virkesbrist och biologisk mångfald och säkerställa att framtidens skogsbruk både är produktivt och hållbart.
Många skogsägare ställer sig kanske frågan om varför skogsbruket regleras hårdare än andra sektorer, såsom fossila bränslen. Faktum är att fossila investeringar redan nu möter stort motstånd från både politiker och investerare. Bankerna avstår allt mer från att finansiera oljeindustrin eftersom den inte längre anses hållbar enligt internationella regelverk som EU:s taxonomi. Skogsbruket, å andra sidan, har en unik möjlighet att stärka sin position som både en ekonomisk och klimatmässig resurs. Det hållbart producerade sågtimret kan vara en del av lösningen i klimatomställningen, samtidigt som det skapar långsiktigt värde för skogsägare.
Vare sig man vill eller inte, så verkar vi onekligen vara inne i ett skifte i vårt skogsbruk. Det är inget som sker över en natt, men det verkar tydligt att klimatarbetet nu börjar nå skogen på allvar. Den globala pressen att minska utsläppen och skydda biologisk mångfald har lett till att nya ersättningssystem och gröna lån dyker upp som incitament för markägare att förvalta sina skogar på ett hållbart sätt. Detta skifte innebär att vi nu börjar se på skogen inte bara som en resurs för virke, utan även som en kolsänka och en garant för biologisk mångfald.
Samtidigt ser vår nuvarande virkesbrist ut att hålla i sig, vilket gör det spännande att spekulera i vad som kommer att hända framöver. Sågtimmer kan vara både klimatets och skogsägarens bästa vän, tack vare sitt höga pris och sitt bidrag till att binda kol. Detta kanske visar på en möjlig väg framåt, där just sågverken – som kombinerar klimatnytta med ekonomisk lönsamhet – kommer att ha en stark position i framtidens skogsbruk. Samtidigt kan andra industrier som kräver stora mängder avverkat virke, få det svårare att konkurrera om resurserna när skogsägare prioriterar hållbarhet och högre vinster från sågtimmer.
Framtidens skogsbruk kommer troligtvis handla om att balansera dessa olika intressen – att producera virke för industrin, samtidigt som man bevarar de naturliga värdena i skogen. Hur väl vi lyckas med den balansen kommer att forma både skogsägarens och industrins framtid.
Taxonomin och nya marknader – drivkrafter för hållbarhet
EU:s taxonomi för hållbara investeringar driver banker som Handelsbanken att analysera sina utlåningsportföljer utifrån miljömål som biologisk mångfald och klimatanpassning. Denna utveckling är inte bara en formalitet, utan kan komma att spela en central roll för skogsägare i framtiden. Genom att bedriva ett skogsbruk som inte bara ser till virkesproduktion, utan också bevarar och utvecklar ekosystem, kan skogsägare dra nytta av de möjligheter som skapas av taxonomin.
Vi ser även början på nya marknader, som biodiversitets- och kolkrediter. Dessa ersättningssystem gör det möjligt för markägare att få betalt för de ekosystemtjänster som skogen bidrar med, exempelvis att binda kol och bevara biologisk mångfald. Genom att delta i dessa marknader kan skogsägare både diversifiera sina inkomster och möta framtida krav från banker och investerare. Detta samspel mellan gröna lån och ekosystemtjänster skapar en dynamik där ekonomiska incitament blir en drivkraft för hållbar utveckling.
Bankernas vägval – virkesbrist eller biologisk mångfald?
Framtiden ställer dock bankerna inför svåra vägval. Å ena sidan lånar de ut gröna pengar till skogsindustrin för att bygga ut kapaciteten och möta den ökade efterfrågan på träbaserade produkter och biobränslen. Å andra sidan ser vi nu en början i att markägare uppmuntras att bevara sina skogar för att främja biologisk mångfald och kolinlagring, vilket minskar virkesflödet till industrin. Här uppstår en potentiell konflikt.
Bankerna måste därför balansera mellan att stödja en växande skogsindustri och samtidigt säkerställa att biologisk mångfald inte går förlorad. Om avverkningen ökar för att möta industrins behov riskerar vi att undergräva de miljömål som gröna lån är tänkta att stödja. Men genom att främja hållbart skogsbruk som både ger avkastning och bevarar naturvärden kan bankerna hitta en väg framåt. Här kan politiken komma att spela en avgörande roll för att skapa en balans mellan ekonomisk utveckling och miljöskydd. Nya lagar och regler kan hjälpa till att lösa motsatsförhållandet mellan virkesbrist och biologisk mångfald och säkerställa att framtidens skogsbruk både är produktivt och hållbart.
Många skogsägare ställer sig kanske frågan om varför skogsbruket regleras hårdare än andra sektorer, såsom fossila bränslen. Faktum är att fossila investeringar redan nu möter stort motstånd från både politiker och investerare. Bankerna avstår allt mer från att finansiera oljeindustrin eftersom den inte längre anses hållbar enligt internationella regelverk som EU:s taxonomi. Skogsbruket, å andra sidan, har en unik möjlighet att stärka sin position som både en ekonomisk och klimatmässig resurs. Det hållbart producerade sågtimret kan vara en del av lösningen i klimatomställningen, samtidigt som det skapar långsiktigt värde för skogsägare.
Vare sig man vill eller inte, så verkar vi onekligen vara inne i ett skifte i vårt skogsbruk. Det är inget som sker över en natt, men det verkar tydligt att klimatarbetet nu börjar nå skogen på allvar. Den globala pressen att minska utsläppen och skydda biologisk mångfald har lett till att nya ersättningssystem och gröna lån dyker upp som incitament för markägare att förvalta sina skogar på ett hållbart sätt. Detta skifte innebär att vi nu börjar se på skogen inte bara som en resurs för virke, utan även som en kolsänka och en garant för biologisk mångfald.
Samtidigt ser vår nuvarande virkesbrist ut att hålla i sig, vilket gör det spännande att spekulera i vad som kommer att hända framöver. Sågtimmer kan vara både klimatets och skogsägarens bästa vän, tack vare sitt höga pris och sitt bidrag till att binda kol. Detta kanske visar på en möjlig väg framåt, där just sågverken – som kombinerar klimatnytta med ekonomisk lönsamhet – kommer att ha en stark position i framtidens skogsbruk. Samtidigt kan andra industrier som kräver stora mängder avverkat virke, få det svårare att konkurrera om resurserna när skogsägare prioriterar hållbarhet och högre vinster från sågtimmer.
Framtidens skogsbruk kommer troligtvis handla om att balansera dessa olika intressen – att producera virke för industrin, samtidigt som man bevarar de naturliga värdena i skogen. Hur väl vi lyckas med den balansen kommer att forma både skogsägarens och industrins framtid.