Din senaste gallring visar vilken skogsägare du är!

Lite provocerande trådnamn kanske vissa tycker, men så är det inte menat, utan mer väcka en tanke, vilka mål har jag, vilka risker tar jag?

Ska försöka förklara min ingång, vi har alltid haft diskussioner om gallringsuttag, gallringssystem osv. Det jag vill addera till dessa tankegångar är att man även behöver lägga till dimensionerna: målbild, ekonomisk situation, riskspridning och nuläge.

Hela skogssektorn genomsyras ändå av något gammalt enhetligt DDR tänk, det finns en "One size fits all" lösning och det är denna som ska optimeras. Jag köper inte det!

Åter till ämnet: Olika drivkrafter och förhållande kommer ge olika utfall i gallringskogen:

- Skogsbolaget som är börshandlat och med sina intäkter från massaindustrin kommer optimera utifrån detta. Ett hårt resultat

- En solid investerare som kanske vill ha ca 25% realtillgångar i sin portfölj är sjukt nöjd med låga gallringsuttag.

- En expanderande bonde eller skogsbonde som har mer än 60% procent av kapitalet inom jord och skog borde kanske riskminimera med hårda uttag i gallring.

Finns tusen mer case men kanske öppnar lite idéer?

Delar uppfattningen att det är för mycket av en modell som tillämpas utan analys till platsens förutsättningar.

Förstår inte hur du menar att hård gallring skulle vara en riskminimering. Jag ser det som en riskmaximering. När det tas hårt finns gott om exempel på att beståndet utsätts hårt för vindfällen.

Tiden har kommit i kapp med mina förfäders princip om att man ska ha björk i skogen till ved att elda med och gran och tall till att bygga med. Med den blandningen blir det inte egentligen aldrig någon avverkning. Björken avverkas till vedkapen och granen får stå och sen hugger man granen och då har man oftast något nytt på gång i luckorna efter björken.

Man gallrar efter vad som är optimalt för gagnvirkesproduktion

Jag förstagallrar tall ner till ca grundyta 10, märkt de bästa träd jag vill ha kvar.
Grandominerat har jag gallrat till ca grundyta 15.

Målet att få grövre träd i kommande gallring eller slutavverkning.
Grövre för att de skall växa även i prislistan för att maximera avkastningen i kr inte i m3sk.

Har för många exempel på mina marker där tallarna växt i spiraler för att nå ljuset eller att de bara har 25% eller mindre barrkrona.
Finns det lite barrmassa (högt upphissad krona) blir tillväxten i tallskärmen låg. För stegvis utglesning ner mot fröträdställning vill man gärna ha tillväxt.

I gallring i äldre skog har jag märkt de som skall avverkas, grundyta har inte styrt utan har gynnat träd med möjligheter till god värdetillväxt.

Har tillslut insett att det behövs grönmassa så i vinter blev gallringen eller skall man kalla det slutaverkning direkt ner till fröträdställning där det stått för tätt de sista 50 åren.

Är intresserad och många gånger läst i t.ex skogsskötselserien. Nu har även definitionerna kring hyggesfritt skogsbruk och funderingar hur det påverkar mej. Hur utvecklas mina bestånd om jag följer reglerna kring t.ex tallskärm och de som tycker att det inte går följa dessa, har de rätt?

Svårt att beskriva alla tankar som styrt mej genom årtionden men vilken typ av skogsägare är jag?
Tror jag är annorlunda och aktiv.

Det jag menar med riskminimera och hård gallring för en expanderade skogsbonde, som i ett exempel ovan, är att expansionen ofta bygger på en kapitalstruktur med mycket lån, då är kanske kassaflöde här och nu styrande för vissa, inte optimal skötsel över en omloppstid. Är man hårt belånad är ju stora räntesvängningar minst lika riskfyllda som ska vägas mot ökad risk för stormfällning som exempel.

Det var någon här på forumet som gav rådet att det skall vara 30 år mellan sistagallring och slutavverkning. Då får man mycket virke i slutavverkning givetvis med vissa modifikationer angående bonitet.
Då får man en mall att jobba efter. 👍

Ok, då förstår jag hur du resonerade. Jag tänker 90% med skogen som utgångspunkt och 10% med plånboken eftersom jag har förmånen att förvaltar skogen jag ärvt och inte har det som huvudinkomst. Lån har aldrig föresvävat mig.

Vad menar du med "90% skogen som utgångspunkt" egentligen? Att du inte gör några aktiviteter där?

Skogen vill nog helst vara ifred.

Det här var intressant, "mitt riktiga jobb" i marinaden eller annat bolag. Finns drivet för lönsamt skogsbruk då?

Det betyder att jag agerar utifrån olika aspekter för långsiktigt skogsbruk och inte styrs av räntan eller dagspriset på virkesmarknaden. Planterar till exempel lite ek som jag aldrig kommer att få tillbaka en krona av under min livstid.

Är man rik, kan man förstås göra som man vill. 👍

Skuldfri är väl en bättre beskrivning, som gör att man kan välja inriktning, åtgärder o intäktsbehov. Jag är inte rik, men skuldfri. Det gör mig mer oberoende av vad vare sig marknad, skogsrådgivning, klimatet eller eko. institut tycker / kan påverka vad jag ska göra med min skog. Därför röjer o gallrar jag minimalt i ungskogsfasen. Söker optimera markernas produktionsförmåga. En utveckling som vi gör tillsammans. O J...ar vad skog det blir !
Skog för mig är de träd som bildar den. Inte utrymmet mellan dom !

Om du äger en (hyfsat stor) skog och inte har några skulder, är du rik. Skogen är en tillgång precis som hus, aktier, fonder och pengar.

Man är rik om man har långt större tillgång än skulder.

Om du dessutom inte behöver bryr dig om avkastningen från skogen, är du väldigt rik. Tänk om man vore så rik, inte skulle jag avverka någon skog då. Gallra skulle jag, för det blir roligare skog att springa i då. 👍

De där me å vara rik är rätt underfundigt.

Många som är rika enligt mangans definition har inte många korvöre å disponera.

Andra som inte har några pengar alls kan spendera en hel del utan å gå bankrutt.

Om man är rik eller inte sitter mest i huvudet å då finns de inte många som är rika.

Rik? Kanske...

Om rikedom är frihet att göra saker som jag trivs med i en miljö som jag trivs i och utan akut oro för svält. Japp då är jag rik som har några hektar med blandad trevlig skog där jag kan höra fåglarna sjunga och ändå hugga ved och avverka några stockar ibland utan att uppröra någon i grannskapet. Det är en större rikedom för mig än att ha ett stort och tråkigt hygge och en ny elbil i garaget.