Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
Skogsola skrev:Och du tror att det bara är att resa sig ifrån kökssoffan, sätta sig i skördaren och producera från dag ett om man aldrig har gjort det förut? Om maskinuthyraren ska ha vettig avkastning så blir det den dyraste avverkning som någon har sett.
Axl skrev:Det lönsammaste som självverksam är nog fortsatt att nöja sig med att äga ett plantrör och en röjsåg och överlåta resten på proffs. Om man nu inte äger en väldig massa hektar.
Rockhans skrev:Enligt SMHI kommer klimatförändringar göra att det blir allt varmare och blötare i våra skogar. Vi kommer också få större variationer med tvära kast mellan extrem torka och skyfall respektive höga och låga temperaturer. Detta leder i sin tur till kraftigare vindar. Inom 50 år kommer den torrsommar vi hade 2018 att kunna bli det nya normala enligt SMHI. Vi kan alltså bland annat förvänta oss mer stormskador, ökade vilt- och insektsangrepp, fler och värre skogsbränder, ökade körskador och större rötangrepp.
Rockhans skrev:Postar i denna gamla tråd eftersom rubriken passar så bra.
Idag har svensk skogsindustri problem med fallande priser, överkapacitet och konkurrens från länder med lägre kostnader och högre tillväxt. Detta slår direkt mot oss skogsägare. Vi behöver därför komplettera med nya sätt att tjäna pengar i form av tjänster och produkter, gärna till nya typer av kunder, för att göra oss mindre sårbara och säkra lönsamheten. Detta är något vi inte kan åstadkomma utan att även förändra brukandet mot mer långsiktigt hållbara metoder.
Det är starka krafter, mycket pengar, kunskap och prestige investerade i dagens intensiva trakthyggesbruk. Förändringar är smärtsamma och motståndet stort eftersom aktörerna inom skogsindustrin är anpassade för att bidra till maximal volymtillväxt på kortast möjliga tid. Det gäller politik, myndigheter, akademi, industri, entreprenörer såväl som oss skogsägare och våra intresseföreningar.
Enligt SMHI kommer klimatförändringar göra att det blir allt varmare och blötare i våra skogar. Vi kommer också få större variationer med tvära kast mellan extrem torka och skyfall respektive höga och låga temperaturer. Detta leder i sin tur till kraftigare vindar. Inom 50 år kommer den torrsommar vi hade 2018 att kunna bli det nya normala enligt SMHI. Vi kan alltså bland annat förvänta oss mer stormskador, ökade vilt- och insektsangrepp, fler och värre skogsbränder, ökade körskador och större rötangrepp.
Min och många andra skogar består till stor del av enskiktade monokulturer av högförädlade plantor i slutna bestånd, troligen med bristande genetisk variation. Det gör bestånden känsliga för många typer av störningar vi framöver kan förvänta oss mer av. Bristen på ljus gör att busk- och markskikt utarmas vilket försämrar livsmiljön för den naturliga flora och fauna som behövs i en frisk skog. Ett exempel är minskning av bärris vilket tvingar ut viltet till tallplanteringarna.
Mot denna bakgrund framstår det för mig som ekonomiskt fel väg att gå att fortsatt ensidig satsa på volymproduktion. Jag vill successivt öka variationen och bygga upp min skog för att kunna erbjuda högre produktkvalitet och även nya tjänster. Jag vill att skogen ska vara robust och anpassad för både nuvarande och kommande klimat och marknadsbehov. Just nu upplever jag att vi lägger väldigt många ägg i samma korg när vi till övervägande del satsar på trakthyggesbruk.
Ett exempel på vad jag tror är fel väg är skogsgödsling för att ytterligare höja tillväxten. Jag vill inte gödsla i min skog eftersom det ger träd med relativt sett mer stam och krona men mindre rotsystem. Detta leder till ökad vindkänslighet som i kombination med fler tjälfria vintrar och hårdare stormar inte bådar gott. Ett mindre rotsystem på ett större träd torde också göra skogen mer känslig vid perioder med extrem torka.
Det borde vara i linje med sund riskhantering att i större skala öka variationen i skogen och testa alternativa skötselmetoder bättre anpassade för framtida behov. Detta är inte enkelt men någonstans behöver vi börja. Hur tänker ni andra skogsägare här på forumet om framtiden?
Rockhans, skogsägare i Västra Götaland
