Vi har tidigare konstaterat att Danske Bank fått konkurrens inom området ”Nyhetsbrev om skog & ekonomi” i och med att Handelsbanken nu ger ut en egen Skogsrapport. Deras senaste presenterades för knappt tre veckor sedan sedan och frågan är väl då hur skillnaden mellan dessa två nyhetsbrev/rapporter ser ut och vad eventuella skillnader i så fall beror på?
Beror det på händelser under de senaste tre veckorna eller beror det på vilka som bidrar med input in till analysen?
Försvinner verkligen ”ryssvirket” från Europa?
En viktig och avgörande fråga är vad som händer med ”ryssvirket”? Initialt när Ukrainakriget var ett faktum och omfattande sanktioner sattes in trodde marknaden att det ryska sågade virket samt lövmassaved och bränsleflis skulle försvinna från Europamarknaden. Inte minst sedan också FSC och PEFC beslutat att bannlysa ryskt virke reagerade marknaden baserat på detta.
Analysen i Handelsbankens senaste Skogsrapport baseras på att det ryska virket i stor grad försvinner från Europamarknaden men i Danske Banks senaste nyhetsbrev Skog & Ekonomi tre veckor senare verkar det finnas en viss tvekan om detta när Johan Freij ringer runt till svenska sågverkschefer.
För en dryg vecka sedan släppte konsultföretaget Woodstat en marknadsrapport om just det ryska virket med data t o m sista mars 2022. Där kunde man se att den ryska exporten till Europa (som ökade till All-time-high under 2021) ännu inte minskat i någon större omfattning och orsaken till detta är troligen att sanktionerna ej gäller för volymer i redan ingångna avtal. Det här innebär att frånvaron av ryska trävaror i Europa inte kommer att märkas förrän en bit längre fram i sommar och troligen med full kraft först i höst. Här finns dock en risk att det ryska virket i stället exporteras till andra länder som inte deltar i sanktionerna varav en del utgör betydelsefulla exportmarknader för svenska sågverk. Som t. ex Egypten, Kina, Libyen m. fl
Sanktionerna slår mot skogsavverkningen
Enligt initierade bedömare som Skogsforum har pratat med är det troligtvis inte de direkta sanktionerna som kommer att påverka flödet av det ryska virket mest utan snarare förmågan att avverka skog och få fram timmer. Det här nämns inte direkt i Handelsbankens rapport men Danske Banks nämner det i en bisats men då kanske mest avseende sågverksteknik. Jag tror dock att det här är något som kan få större påverkan än de direkta virkessanktionerna på lite sikt.
De omfattande sanktionerna som EU, USA och UK m.fl infört innebär stopp för reservdelar och ökande problem i att underhålla flottan av skördare och skotare av nordiska varumärken. Sanktionerna innebär även ett totalt stopp för leveranser av nya eller begagnade maskiner. I Ryssland finns idag en stor armada av nordisktillverkade maskiner som tagit allt större marknadsandel av det ryska avverkningsjobbet. Denna avverkningsteknik går inte att ersätta från leverantörer utanför gruppen av länder som deltar i sanktionerna då det helt enkelt inte finns några sådana tillverkare. Även om ryssarna är bra på "silvertejp och ståltråd" så kommer utebliven eftermarknad för skogsmaskiner att slå hårt på avverkningskapciteten.
Stigande priser trots stor sågverksexpansion?
Danske bank skriver inget om den massiva sågverksexpansionen i Sverige som Handelsbanken ägnar en del utrymme åt och som förväntas bidra till en makalös efterfrågeökning av timmer från den svenska skogen. En skog som i princip redan nu är fullutnyttjad när det gäller uthållig timmerskörd. I Handelsbankens rapport var tron på stigande timmer- och massavedspriser stark även om ökat utbud normalt borde minska pristrycket uppåt:
”Allt annat lika innebär kraftigt ökat utbud risk för fallande priser, framförallt i en cyklisk bransch där efterfrågan kan variera mycket från år till år. Emellertid har sanktionerna mot Ryssland skapat en situation som kan innebära ett rejält bortfall av exportvolymer på den internationella marknaden för sågade trävaror. Bara i Europa kan upp emot fem miljoner kubikmeter (knappt fem procent av marknaden) behöva ersättas från andra aktörer, något som definitivt inte kan lösas utan att priserna kortsiktigt sannolikt stiger kraftigt. Därför räknar vi med en märkbar uppgång i priserna de kommande månaderna, även om det är oklart om de går så pass högt att den tidigare toppen från i höstas passeras.
In i nästa år och därefter räknar vi fortfarande med en normalisering av prisbilden, drivet av ökad produktion i kombination med att efterfrågan mattas av i en naturlig konjunkturnedgång. På längre sikt är vi fortfarande positiva framförallt drivet av en stark strukturell efterfrågan, och räknar med att prisnivåer och lönsamheten för svenska sågverk kommer att vara meningsfullt högre än vad som varit fallet historiskt.”
Ökat träbyggande eller tvärstopp för GDS?
Handelsbanken nämner ”stark strukturell efterfrågan” som en långsiktig drivkraft, alltså att trä tar marknadsandelar i byggnation. Det här är inget som Danske Bank nämner i sin rapport. I stället lyfter Danske Bank varningsflagg för att den svenska GDS-marknaden tappat fart och förväntas krympa. Detsamma gäller eventuellt även på andra viktiga marknader. Efter att vi byggt altaner under två år i coronakarantän ska pengarna nu spenderas på annat. Om det blir något över efter stigande kostnader och räntehöjningar vill säga. Byggvaruhandeln som intervjuas i Danskes rapport har fått ta extrema trävaruprishöjningar under det senaste året och har kanske ett visst behov av att nu kunna spela ner prisförväntningarna.
När branschorganisationen Byggmaterialhandlarna själv tar tempen bland medlemmarna ser bilden än så länge långt från katastrofal ut.
”Byggmaterialindex från branschorganisationen Byggmaterialhandlarna visar att försäljningen mätt på jämförbara enheter och i löpande priser ökade med 18,9 procent under första kvartalet 2022 jämfört med samma kvartal 2021. Av de stora varugrupperna är det träprodukter som har haft den starkaste utvecklingen. Under årets första kvartal uppgick försäljningstillväxten till 36 procent.”
Det mer storskaliga träbyggandet förväntas rulla på för beslutade projekt men Danske Bank får signaler (från byggvaruhandeln) om att takten för nya projekt kommer att minska. Det finns däremot inget i Danske Banks rapport om att trä som material ganska snabbt tar marknadsandelar i större byggprojekt, både i Sverige och i Europa och huruvida detta kan kompensera för en eventuell minskad volym till hemmabyggarna. Idag byggs 15% av alla flervåningshus i Sverige med stomme i trä. Andelen och träinnehållet förväntas fortsätta att öka och trenden är liknande i hela Europa.
För lågt massavedspris ger gallrings-stopp och virkesläckage
Danske Bank intervjuar flera branschprofiler varav representanter för virkessäljare (Sveaskog och Skogssällskapet) tror på stigande priser för både timmer och massaved. Framför allt från Mellansverige och norröver. Allt för låga priser gör att massaved exporteras österut samtidigt som gallringar inte går ihop på grund av snabbt ökande avverkningskostnader. Timmer skeppas på export ner till kontinenten. Avverkningsanmälningarna går ner i hela landet men mest i söder och enligt Sveaskog börjar virkesköpare som lever på råvara från privatskog att oroa sig över att rotlagren nu är för små. I det stora hela en situation där prisökningar kan förväntas.
Vi har skrivit tidigare att Handelsbanken undviker att ge råd till skogsägare vilket skiljer deras rapport från Danske Banks. Intressant i sammanhanget är att Danske Bank lägger upp ett diagram över timmerpriset i Österrike, som i sina bottnar motsvarar Sydsveriges toppriser för grantimmer 2022 och som idag visar ett pris i Österrike på mer än 1400 kr/m3fub (omräknat från 115 Euro/m3fpb). Banken lyckas dock med konststycket att inte reflektera över den svenska prisnivån relativt denna omvärld.
Bra analys
Danske Banks sammanfattning över marknad- och förväntningar tycker jag håller en bra och intressant nivå och banken ser en stark marknad även framöver trots ovanstående reservationer.
”Vi kommer från två år som aldrig tidigare skådats i trävarusektorn. Förhoppningsvis går vi nu mot någon form av normalisering i marknaden, där priserna hamnar på en lägre, men ändå historiskt hög nivå. Vi ser inga tydliga signaler för ett större, klassiskt prisras på trävaror i närtid. Allt detta under förutsättning att vi inte får en internationell konjunkturavmattning där höjda priser, räntor och en osäkerhet om framtiden får hela byggsektorn att dra i handbromsen.
Den underliggande efterfrågan på trä är fortsatt god, samtidigt som det samlade trävaruutbudet inte kan öka utan snarare minskar det kommande året. Vi bedömer att Ryska och Belarusiska sågverk kommer att ha svårt att hålla uppe produktionen på grund av reservdels- och logistikproblem. Centraleuropeiska sågverk har allt mindre volymer barkborrevirke och deras timmerpriser ligger på rekordnivåer (se graf Österrike), Nordamerikanska sågverk har svårt att få fram mer timmer i det kortare perspektivet. ”
Råd till skogsägare i skönmålad marknad
Problemet blir när banken ska ge råd till skogsägare. Även om det inte handlar om det vanliga, rungande ”Ut och hugg” i detta nyhetsbrev så skriver man ändå att virkespriserna i södra Sverige är på ”All-time-high” efter Södras senaste höjning. Det här stämmer dock inte alls om man ser det i reala termer (som man ju måste göra om man ska jämföra med historiska tal). Reala virkespriser har varit högre än idag många gånger tidigare i historien. Troligen så sent som 2011? I Finland jämför t ex Naturresursinstitutet (LUKE) sina aktuella virkespriser med historiska priser i reala tal för att få en rättvisande jämförelse och där var priserna högre 2018 trots att de stack iväg rejält i fjol.
Till skogsägare i södra Sverige skriver Danske Bank att
”I denna del av landet är det ett mycket bra läge att avverka. Det kan säkert komma lite mer på enskilda sortiment, om det blir brist på virke, men vi bedömer att det är på marginalen. Lövmassaveden har rekordpriser och även energivedspriserna är bra nu.”
Detta trots att priset för grantimmer i Österrike (enligt diagrammet som banken har med i nyhetsbevet) är dubbelt så högt som i södra Sverige och att ”rekordpriset” för lövmassaveden ligger många hundralappar under vad som betalas i andra länder runt Östersjön.
Analysen intressant men råden suger
Banken noterar förvisso att kostnadsökningarna för avverkningar och annat äter upp prishöjningarna men spekulerar gärna i om vi nu är på toppen av konjunkturen och i risken för stormar och insekter om du låter skogen stå. Man skriver till och med till skogsägarna i mellersta Sverige att ”rimliga timmerpriser ger vettigt läge att slutavverka” och tills skogsägarna i norr skriver man att det är ”vettiga prisnivåer vid slutavverkning men kolla prisnivåerna”. Undrar hur många skogsägare i norra Sverige som håller med banken om att det är “vettiga prisnivåer vid slutavverkning”?
Danske Bank har i alla fall modet att avråda skogsägarna från gallring i grövre bestånd som hellre bör sparas till slutavverkning och att man bör prata med sin virkesköpare så att man inte missar premier eller kommande prishöjningar.
Summa summarum om Danske Banks senaste nyhetsbrev Skog & Ekonomi nr 2 2022
Analysen är intressant och bra men råden till skogsägarna riskerar att konservera svenska virkespriser som Europas lägsta. Bra för skogsindustrin men värdelöst för skogsägarna. Jag tror att Danske Bank skulle vinna fler kunder bland skogsägarna om man höll sig till analysen och undvek råden.
Länk till Danske Banks nyhetsbrev 2, 2022
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se