förvaltning

Någon som använder förvaltare, helt eller delvis, för tillsyn/skötsel av er skog? Hur mycket betalar ni för det, vad ingår?

De som gör det verkar inte ha hittat till skogsforum 😉

De som är med här är skogsnördar som aldrig skulle låta någon utomstående ta kontroll över deras skog.

Jag kan tänka mig att det kan vara ett nödvändigt ont vid arvsskiften där arvtagaren bor kvar med sitt liv i storstan eller där det är flera arvtagare och man ska samäga så blir det om ingen gör något själv väldigt lätt att göra räkenskaperna rättvisa för alla.

Den här tråden är intressant och värd att lyfta. Det här med oberoende förvaltare är nog ganska ovanligt i Sverige och man kan fundera över varför det är så. När jag och Fredrik besökte nordöstra USA i fjol och träffade skogsägare där så fick vi en riktig "aha-upplevelse". Skogsägarna sa att det var otänkbart att använda en virkesköpare som rådgivare och de undrade om vi inte var riktigt kloka i Sverige. Det finns mer om det här i tråden Att vara skogsägare i New England

Rådgivare har funnits tidigare i form av skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen som t o m utförde rotpoststämpling när det begav sig. Själva rådgivningen betalade man inte för men det fick man göra för stämplingen. Numera har Skogsstyrelsens myndighetsuppdrag renodlats och de får inte konkurrera med privata utförare av t ex stämplingstjänster vilket i sig säkert är rimligt.

Det finns idag en del mindre konsultföretag som erbjuder tjänster till skogsbrukare men som inte köper virke. Typiskt för de här företagen tror jag är att de har lättare att få betalt av skogsägarna för sådant som man är van kostar pengar. Som t ex att få en skogsbruksplan gjord. Däremot så finns det definitivt en tröskel som är svår att komma över när det gäller att anlita någon för att t ex ta fram ett underlag för förvaltning/planering eller för att ta fram ett avverkningsunderlag (bortsett från kostnaden för stämpling).

Samtidigt som Skogsstyrelsen har lämnat rådgivningen så har virkesköparna gått in och täckt upp denna lucka. Skogsägarföreningarnas skogsinspektorer har väl i alla tider erbjudit rådgivningstjänster till sina medlemmar men i och med att de föreningar som idag är kvar efter alla fusioner blir allt mer av industribolag så hamnar de, oavsett vad de vill eller vad de säger, på två stolar. När allt kommer omkring så fins det en virkeskvot som ska fyllas och en specifik industri som ska förses med just det virke den behöver.

Frågan är om det här kommer att ändras framöver? Kommer allt fler skogsägare att ha andra eller fler mål med sitt skogsinnehav än att sälja virke och då behöva en annan typ av rådgivare? Eller kommer virkesköparnas "gratisförvaltning" vara det fortsatta alternativ som efterfrågas? Vad tror ni.

Blir inte klok på varför Skogsstyrelsen får utföra vissa uppdrag (t.ex. skogsbruksplaner) men inte andra (t.ex. rotpoststämpling)?

Även om Skogsstyrelsen inte är jävig i sin rådgivning så till vida att de inte har en industri att förse med råvara så hade jag tvekat mer än en gång innan jag släppt in en representant för en myndighet som handhar artskyddsärenden och nyckelbiotopsklassningar för att göra en skogsbruksplan.

De som inte har egen industri att försörja och som verkar jobba aktivt med målstyrning från skogsägaren i skötselförslagen är väl Skogssällskapet och Hushållningssällskapet.

MVH
Alias

Det ökar definitivt redan idag. Främst på grund av två saker.

1. Distansägande
2. Synen på skogen som en placeringsform

Nr 1 är en välkänd trend. När föräldrarna dör behåller barnen fastigheten men bor på annan ort. Men nr 2 är ett synsätt som verkligen fått fäste på senare år och framförallt senaste året. Det pratas skog på börssidorna numera. Personer i storstäder köper skog för att skogen avkastar mer än vad lånen kostar. Dessutom har skogen en förväntad värdeökning och en framtida "bioekonomi" att se fram emot. Dessa skogsägare förlitar sig på lokala förvaltare som sköter skogen. Det är nog goda tider för skogsförvaltare i delar av landet.

De utför inte planläggning längre sedan några år tillbaka. De planer som de gjorde var bara målklassade planer så de klarade sällan certifierings kraven.

Jag tolkar hemsidan ("skogliga planer" under "produkter och tjänster")som att de fortfarande utför insamling av fältunderlag åt andra aktörer, men att de sedan årsskiftet slutat med "produktion" av traditionella skogsbruksplaner (inte färdigställda planer i egen regi).

Hur menar du med "bara målklassade"?

MVH
Alias

De har bara gjort planer mot certifieringen på uppdrag här på höglandet. Och de hade kvar rätt många skogsuppskatare sedan ösi tiden. Utan uppdrag gjorde de målklassade planer. Där alla bestånden hade pg/pf/ns/no men inga övriga krav.

Vet inte vad som menad med skogliga planer.

Om man använder virkesköpare som förvaltare, hur blir det då när slutavverkning/gallring ska ske till högstbjudande?

Använder du en virkesköpare som förvaltare ingår virket som en del i förvaltningen.