Öka tillväxten, finns det nya metoder?

21 inlägg 4370 visningar 7 följer aktivt Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Peterrosen  
#532908 Hej på Er alla smarta skogsbrukare!
Skogsmarken är ju dyr idag så man vill ju utnyttja varje hektar så bra som möjligt...maximera marken!
Vad har ni för tips?

Själv planterar jag gran tätt 2500-2800/ha förädlade generation 2 eller elitplantor.
Markbereder med grävmaskin,
Skyddsdikar och dikesrensar
Röjer lövet tidigt 2-3ggr i (brunnsröjer eller kapar imidjehöjd så viltet för sitt)
Gödslar gallringarna
Skall köra ut aska.

Vad kan man mer göra? Kom med förslag, jag har säkert missat en massa! #:-s 😂



   TS
Landshypotek Bank
Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Lars Lundqvist SLU  
#532916 Att gödsla i samband med gallring är egentligen lite overkill och riskerar att öka vindskador i bestånden. Låt träden stabilisera sig efter gallringen (minst 5-6 år) och sen kan du gödsla. Då har träden hunnit bygga ut kronan efter gallringen och kan ta vara på gödselmedlet bättre.

Om du vill ha max produktion: låt skogen växa tills medeltillväxten kulminerar, vilket för gran sker efter 100 år på de flesta marker.

Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Peterrosen  
#532925 Jättebra tips! Tackar

   TS
Avatar Fallback

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

jannee  
#532928 Varför sätter ni så tätt med granplantor?
Själv har jag gått ned till MAX 1600/ha.
Sparar både pengar men inte minst tid.
Förhoppningsvis blir det endast löv (björk) som tas bort vid 1:a gallring och detta kommer att ge ett visst netto.
Mina granplantor får på så sätt betydligt mer grönmassa (barr) än om de planteras i täta förband.
Jag inbillar mig att fotosyntesen på så sätt blir mer optimal.
Har jag helt fel eller vad tror Lars :?:
Vid torkperioder som det varit i år, tappar björken löven, men överlever (förhoppningsvis), granen får förhoppningsvis någon bättre tillgång på vätska.

Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Peterrosen  
#533011 Mycket Intressant jannee [emoji1303] jag tänker att om man har tex G30 eller bättre så uppstår en ”tävlings” känsla mellan träden, där de gör allt för att få så mycket sol/gröndel som möjligt. På så vis sträcker dem på sig och du får mer volym, mer stam, bättre kvalité. Mer reserv träd och bättre urval till 1:a gallringen.

Vad tror du?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Fredrik Reuter  
#533017 Hej,
När vi genomförde exkursionen i torsdags så besökte vi bland annat en av SLU:s försöksytor för gödsling. Det finns mycket intressant att diskutera kring detta, men samtidigt så tror jag att vi också hamnade i någon form av konsensus att hutlösa mängder vatten som får chansen att rinna genom marken på ett bestånd ger en grym tillväxtpotential.

Vad tycker ni andra om detta?

Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Peterrosen  
#533066 Håller med om det! Skogen måste ha ganska bra med rörligt markvattnen annars får man nog inte så bra effekt av gödseln?

Är verksam i Borås området och det är ju allmänt känt att vi har mycket nederbörd här. Dessutom är det ganska kuperat med bra gran boniteter gör skogen lång och grov i slänterna.
Sitka gran torde fungera perfekt?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Lars Lundqvist SLU  
#533071 Ett av skälen till att träd blir långa längre ner i sluttningar och kortare högre upp är att vindhastigheten ökar uppför en sluttning. Träd högre upp utsätts för mer vind och blir därför kortare och tjockare.

Men visst har vattentillgången betydelse. Fast "översilning" är ett mysko begrepp. Vatten rinner neråt i marken, sällan i sidled. Men jorddjup och avstånd till ytligt grundvatten har stor betydelse för trädens möjlighet att växa bra. Men att gödsla på bördig mark har sällan nån större effekt. Där finns redan så mycket kväve att det är annat som begränsar trädens tillväxt.

Avatar Fallback

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Norrtälje  
#539854
Peterrosen skrev:Hej på Er alla smarta skogsbrukare!
Skogsmarken är ju dyr idag så man vill ju utnyttja varje hektar så bra som möjligt...maximera marken!
Vad har ni för tips?


Jag kan ge en syn från min praktiska och teoretiska erfarenhet av trädgård och jag tänker direkt på att du gör nog mer än de flesta så för dig personligen blir tipset att ta dig an än mer skog! Du behöver ju inte nödvändigtvis ha äganderätt för att bruka skog så länge det går att komma överens med skogsägare.
Fler hektar på dina axlar och iom det en hävstång på ditt skötselarbete men också synergieffekter att vinna.

Själv planterar jag gran tätt 2500-2800/ha förädlade generation 2 eller elitplantor.


Förädlat material låter självklart om man söker tillväxt men kanske beakta att de inte nödvändigtvis är förädlade för mycket mer än en snabbväxt rak stam. Skulle stormkänsligheten öka är ju tillväxten på plantor som fallit omkull nere på noll oavsett vad teorin säger. Vilka plantor har du valt och känner du dig säker på att ha fått andra generationen som du betalat för?

Teorin säger ju givetvis en uppenbar sak om hyggen och att sätta 2-3tusen plant. Det är ju enorm bortkastad solenergi fram till man har ett etablerat bestånd som är både slutet men också nått betesfri höjd.
Teoretiskt får du alltså en bättre tillväxt på din yta om du odlar upp stora plantor i öppna system tätt i hägn eller tunnel och sen sätter ut på i rader med hänsyn till topografi, solinstrålning.
Och en idé för att bättre nyttja solinstrålningen borde t.ex vägar i beståndet gömmas i en ost/västlig riktning för att skuggas maximalt under solens vandring. En väg eller bred rad öppen i nord/syd riktning ligger öppen för solljus en stund på dagen året om med bortkastat ljus och eventuellt ogräs som resultat.
Å andra sidan skulle kanske en remsa i nord/sydlig riktning vara en bra plantskola för unga sekundärträd som just gran utan att slänga bort mer sol än nödvändigt.

Rent praktiskt med gran dock är väl snarare att samplantera granen med björk som pionjär. Som är ett ganska etablerat tillvägagångssätt?
Björken når tidigare en full krona och vid skörd av björkskärmen står sen ett etablerat undertryckt bestånd av gran. Stammar som är redo för tillväxt och på lagom avstånd, låter bra i teorin :wink:

En annan fundering är varför stirra sig blind på gran. Om det är tillväxt du är ute efter så växer ju poppel och salix kanske bäst av alla. Hybridlärk kanske om du vill ha sågbart. Contorta om du har svaga marker i norr osv

Vad kan man mer göra? Kom med förslag, jag har säkert missat en massa! #:-s 😂


Jordförbättring, bundet kol och täckodling verkar gått skogsägare helt över huvudet så det kan du titta på du som är intresserad.
Rena dumheter enligt mitt tycke att t.ex sälja grot för växelpengar när veden gör sig så mycket bättre i skogen. Ved är svampmat som blir till mull. Även refererat till som organiskt kol/bundet kol. Döda rötter, levande rotsystem och fallna löv (hög C kontra N) bidrar till mullämnen i ett jämviktsläge men fältförsök inom lantbruk har visat att under 2% C vill man iaf inte ligga. Många jordar globalt som har stora problem. Att ständigt växla majs/soja som i Nordamerika leder till utarmning, sämre vattenhållning och erosion så bättre då med mellangrödor och försöka mata svamparna så mycket som möjligt.
Svenska skogar låter jag vara osagt men jag skulle uppskatta alla inlagor som kan dyka upp på ämnet. Blir familjeskogen skiftad någon gång medan jag fortfarande lever och har hälsan vill jag bli en minst lika ambitiös skogsägare som trådstartaren verkar vara.

Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Peterrosen  
#539874 Oj vad bra svar och tankar kring tillväxten! Tack! 👌👍🏻😃

Vad det gäller plantmaterial så är jag säker på att jag har gen 2, har även testat gen 3 eller elit som dem kallas och där är jag mera tveksam. Har en teori, Tror virkeskvaliten börjar Bli för dålig, för få årsringar för att hamna i klass 1. Sågverken är beroende och kommer till viss del bli mer beroende av bra virke för vissa ändamål i framtiden. Då kan inte allt vara frodvuxet bulktimmer. Det kommer industrin ändå få... nya tekniker som korslaminering etc kan i och för sig styra upp en del av dessa varor.
Vidare har jag planterat både hybridlärk, Björk,poppel, sitkagran och hybridasp, allt för att ”prova”.

Groten har jag ibland tagit ut på bättre marken, bara för att få en lättare plantering. Försöker dock lämna kvar ca 20% som jordförbättring men skall helt klart tänka om där. Det finns mycket näring som kommer till gagn för kommande generation skog. Skall läsa på mer om kol👍🏻👌😉

   TS
Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Mellberg  
#539878 Skogsbruk är extremt långsiktigt och går inte att jämföra med åkerbruk.

För att öka tillväxten måste vi i första hand sluta avsätta skogsmark för andra ändamål än just skogsbruk. Trakthyggesbruket har visat sig vara oerhört framgångsrikt, inte bara när det gäller att öka produktionen utan även för att vidmakthålla den biologiska mångfalden i skogen.

Skog som inte brukas försämras snabbt och blir allt artfattigare med tiden. Tillväxten sjunker och den skyddade skogen blir snabbt en kolkälla.

Den globala uppvärmningen innebär ett förändrat klimat och kommer med all säkerhet att påverka tillväxten i skogen. Ett vet vi i all fall och det är att produktionsskog tar upp mer koldioxid än icke brukad skog.

Alltså bör vi öka andelen produktiv skogsmark och börja bruka den! Sedan måste vi också tillåta skogsbruk i nyckelbiotoperna, inte minst för den biologiska mångfaldens skull. Skog är i ständig förändring.

Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Lars Lundqvist SLU  
#539887
Mellberg skrev:Skogsbruk är extremt långsiktigt och går inte att jämföra med åkerbruk.

Ett viktigt påpekande.
Erfarenheter från trädgård och jordbruk går nästan aldrig att överföra till skogsmark och skogsbruk. Ljus är nästan aldrig bristvara i skogen utan det är i första hand kväve och i andra hand (på vissa marker) vatten. Att lägga stickvägar i en viss riktning påverkar inte virkesproduktionen. Tvärtom visar befintlig forskning att hur träden står spelar i princip ingen roll. Och jordförbättring av det slag man har i trädgårdar och på åkermark är inte aktuellt för svensk skogsmark. Det finns studier som tydligt visar att uttag av grot inte sänker virkesproduktionen och att askåterföring inte höjer den.

Avatar Fallback

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Norrtälje  
#539891
Mellberg skrev:Skogsbruk är extremt långsiktigt och går inte att jämföra med åkerbruk.

För att öka tillväxten måste vi i första hand sluta avsätta skogsmark för andra ändamål än just skogsbruk.


Nu är jag ganska säker på att han är sökte diskutera nya och kanske extraordinära tankar om produktion och kanske drömmer lite om en sorts toppotential på sin egen fastighet så tror ingen behöver oroa sig för utebliven skog på den marken.
Poängen gick inte fram varför man inte skulle kunna göra jämförelser med skog mot åkerbruk. Kalkyler görs såklart på både granskog och snabbare 1-åriga grödor och allt däremellan. Jordanalyser i skogen verkar dock lysa med sin frånvaro jämfört med åkerbruk men inte skulle väl någon påstå att jordmån för träd inte spelar någon roll.

Sedan måste vi också tillåta skogsbruk i nyckelbiotoperna, inte minst för den biologiska mångfaldens skull. Skog är i ständig förändring.


Jättebra att du tog upp det!
En nymodighet verkar ju vara att "skydda" privatägd skog från politiskt håll och det borde man skydda sig mot om man vill behålla kontroll över tillväxten men också själva rätten att få bruka det marken och man själv producerar. Mången floskel som upprepas om att skydda si och så vid röjning, specialregler om lövskog och visa naturhänsyn på alla sätt osv faller ju platt om det inte längre ska kunna kombineras med skogsbruk utan ska ställas skogsproduktion mot naturvård under piska.

Peterrosen skrev:Vad det gäller plantmaterial så är jag säker på att jag har gen 2, har även testat gen 3 eller elit som dem kallas och där är jag mera tveksam. Har en teori, Tror virkeskvaliten börjar Bli för dålig, för få årsringar för att hamna i klass 1.


Okej jag tror två förädlingar på många sätt räcker för att utklassa självföryngring och skillnaden i tillväxt mot gen3 borde inte vara mer än ett par % så det kanske kan kvitta om det nu är så att det blir för frodvuxet. Alternativt borde man kanske kunna sätta högförädlad gran tätare om de nu springer iväg för fort de första åren.
Det borde finnas försök på det nya materialet att luta sig mot innan man gör en större chansning.
Vad tror du om försök med en annan pionjärskärm än björk över gen3 gran då?

Sågverken är beroende och kommer till viss del bli mer beroende av bra virke för vissa ändamål i framtiden. Då kan inte allt vara frodvuxet bulktimmer. Det kommer industrin ändå få... nya tekniker som korslaminering etc kan i och för sig styra upp en del av dessa varor.


Jag tror två saker kommer säkert, det första är bättre mätsystem på alla håll och kanter och det andra är en ännu större specialisering. Vill du specialsatsa på sågade varor kanske det är rätt att kika åt lövträd just för att inte konkurrera med norrländskt senvuxet barr. Löv bildar ju ny ved med en annan struktur mot barr och drabbas inte av sämre ved när tillväxten är högre. Du kan också få oddsen mer till lövets favör av ett varmare klimat.

Vidare har jag planterat både hybridlärk, Björk,poppel, sitkagran och hybridasp, allt för att ”prova”.


Varje gång jag läser om hybridasp är det samma sak som återkommer. Ingen får upp dom utan hägn, de är för delikata helt enkelt. Så varför inte tänka om? Man borde kunna sätta ett litet bestånd som viltfoder bakom viltstängsel eller t.om byggstängsel duger om det inte ska vara för stort, låta det etablera, midjeröjning eller ännu lägre och nästa vårvinter öppnar man ett dukat bord.

Groten har jag ibland tagit ut på bättre marken, bara för att få en lättare plantering. Försöker dock lämna kvar ca 20% som jordförbättring men skall helt klart tänka om där. Det finns mycket näring som kommer till gagn för kommande generation skog. Skall läsa på mer om kol👍🏻👌😉


Vi får se vad det kommer för maskiner i framtiden, avhängigt vad som efterfrågas såklart men kunde man klippa ner groten redan i skördaren finns en möjlighet att markberedning kan bli obsolet över en natt samtidigt som plantrör med planta under flistäcke skulle ge en täckodlad planta bättre eller motsvarande grönrisplanterad med plantborr.

Användarvisningsbild

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Peterrosen  
#539892 Elit plantorna har jag planterat lite tätare just av den anledningen ca 2800 per hektar. Men dom sticker redan iväg ändå, blir intressant att se resultatet så småningom, lite rädd att dem bromsar in vid 20—30ålder, att inte marken är ”tillräckligt” bördigt.

Hybridaspen har jag självklart hägnat. Men där har jag 3 m förband på Aspen, och mellan asparna sitter en kungsgran som odlas till julgran. Tanken är att aspen växer före som en skärm och håller på så vis kungsgranen tillbaka så den blir tät och fin, kommer dock ändå behöva klippa den. Det en liten yta på 0,4 ha så det gäller att utnyttja hägnet till max.

   TS
Avatar Fallback

Re: Öka tillväxten, finns det nya metoder?

Norrtälje  
#539893
Lars Lundqvist SLU skrev:
Mellberg skrev:Skogsbruk är extremt långsiktigt och går inte att jämföra med åkerbruk.

Ett viktigt påpekande.
Erfarenheter från trädgård och jordbruk går nästan aldrig att överföra till skogsmark och skogsbruk. Ljus är nästan aldrig bristvara i skogen utan det är i första hand kväve och i andra hand (på vissa marker) vatten. Att lägga stickvägar i en viss riktning påverkar inte virkesproduktionen. Tvärtom visar befintlig forskning att hur träden står spelar i princip ingen roll. Och jordförbättring av det slag man har i trädgårdar och på åkermark är inte aktuellt för svensk skogsmark. Det finns studier som tydligt visar att uttag av grot inte sänker virkesproduktionen och att askåterföring inte höjer den.


Kul att du hittar tillbaka Lars!
Det riskerar bli ganska långdragna diskussioner om allt ska benas ut men med fokuset på innovation i den här tråden är vi nog fler som är väldigt intresserade vad du som har bra koll på aktuella studier och forskningsresultat skulle tycka vore intressanta metoder för att toppa bestånden med hos en fastighet tillhörandes en aktiv skogsägare som trådstartaren.

Vet du möjligtvis var jag kan hitta på nätet att fördjupa mig om kol i skogsmark? Har googlat lite tidigare men inte hittat ett skvatt i princip.

Det du skriver om att ljus är nästan aldrig bristvara i skogen måste du väl mena att det är andra flaskhalsar före och inte att träd inte behöver mycket ljus. Det finns garanterat en lämplig PAR nivå att förhålla sig till.
Och hur mycket ska man egentligen gödsla vedartade växter..jag gör det inte särskilt. Ved är ju väldigt lite kväve.
Och hur mycket PK kommer man undan med att plockat bort och fortfarande kan producera timmer, ja också det vore intressant att fördjupa sig i ur ett snålperspektiv och inte minst bakgrundskolla vem som beställt en sån studie. Det finns såklart ett intresse från värmeverken att inte behöva bemöda sig med eventuell reglering att tvingas sortera och lämna ut aska. Fosfor är ju också på väg att bli hårdvaluta.
Forskning hur träden står låter som du blandar ihop studier på bestånd i rader mot huller om buller och det kan jag absolut köpa att två träd som växer inom samma fotsteg kan utveckla sig själva, det ser vi ju inte minst på bamseträden i reportaget från Värmland.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).