Skogsindex avslöjar tvåprissystem i prisdiket?
Postat: tor 12 okt 2017, 13:40
LRF Konsult presenterar en rapport över skogsgårdens lönsamhet. Underlaget till rapporten består av allt att döma av resultat- och balansrapporter från de bokslut som LRF Konsult gjort åt skogsägare under åren. Med skogsgård avses i det här fallet “enskild näringsverksamhet där andelen skogsintäkter under den senaste 10-årsperioden överstiger 67 procent av de totala intäkterna”. Rapporten redovisar ett slags index som LRF Konsult kallar för “Skogsnetto”. Med skogsnetto avses intäkter från skogsbruk (virkesföräljning, jakt mm) minus direkta skogskostnader (föryngring, avverkning mm). I kostnaderna ingår varken räntor eller avskrivningar. Förutsatt att de här siffrorna är representativa för hur det ser ut hos skogsägarna i olika delar av landet så finns det några intressanta reflektioner:
Bäst lönsamhet i det s k prisdiket?
Det som är anmärkningsvärt i rapporten, och som väcker en del frågor som är värt att diskutera är att skogsgårdarna i LRF Konsults “Region Mitt” har samma lönsamhet som syd. Den har t o m varit avsevärt bättre under den senaste 5-årsperioden. D v s skogsägarna som bor i "prisdiket" har samma ekonomi i sitt skogsbruk som de sydsvenska skogsägarna!
Har vi missat nåt? Eller är det så att den här rapporten avslöjar det tvåprissystem som det pratas om av och till i Mellansverige? Att större skogsägare som jobbar aktivt med sin virkesförsäljning får betalt med priser i nivå med Götalandspriser medan de officiella prislistorna visar en helt annan bild? Samtidigt som avverkningskostnaderna är lägre i prisdiket än längre söderut? En del i rapporten som faktiskt kan stödja tesen om tvåprissystem är att region mitt har en större andel av intäkten från skog på rot jämfört med södra Sverige där mer pengar kommer från leveransvirke.
Ingen belåning för markköp i norr?
En annan fråga som är intressant är att skogsägarna i södra och mellersta Sverige verkar öka sin skuldsättning men det gör inte skogsägarna i norr. Anledningen, om man gräver lite djupare i rapporten, verkar vara att skogsägarna i Söder och Mellan köper mer skog för pengarna. Skuldnivån ökar men inte avskrivningarna vilket då skulle tyda på att man investerar i mark snarare än maskiner eller inventarier. Vad kan den skillnaden tänkas bero på? Det skulle vara intressant att höra era teorier om varför inte Norrlänningarna ökar sin skuldsättning när skogsägarna i söder och mellan gör det?
Frågetecken
Det finns mycket att diskutera men det finns också en del frågetecken kring underlaget för rapporten tycker jag. Jag har sökt LRF-konsult för några kompletterande frågor men inte fått svar i dagsläget men återkommer här i tråden så snart något dyker upp. Det skulle framför allt vara intressant att veta hur många skogsgårdar som ingår i underlaget och hur stora dessa skogsgårdar är. Hur många ha skog har skogsgården i de olika landsändarna? Sen är det ju självklart intressant att veta hur representativa LRF Konsults skogsgårdar är i förhållande till alla landets skogsgårdar om man ska använda ett index på nationell nivå.
En annan slamkrypare i det här materialet är Stockholm. Har man utgått från skogsgårdens läge när man gjort regionindelningen eller har man utgått från vart skogsägaren bor? I Stockholm bor ganska många utbor som har sina fastigheter i andra delar av landet. Inte minst i norr. Men den stora frågan kvarstår om hur lönsamheten kan vara så bra i det s k prisdiket?
Läs hela rapporten här
Bäst lönsamhet i det s k prisdiket?
Det som är anmärkningsvärt i rapporten, och som väcker en del frågor som är värt att diskutera är att skogsgårdarna i LRF Konsults “Region Mitt” har samma lönsamhet som syd. Den har t o m varit avsevärt bättre under den senaste 5-årsperioden. D v s skogsägarna som bor i "prisdiket" har samma ekonomi i sitt skogsbruk som de sydsvenska skogsägarna!
Medelskogsnetto för hela Riket är 99 900 kronor, lägst är det i Norr med 82 600 kronor. Mitt och Syd är jämna med 114 500 respektive 115 000 kronor. Syd har högst inkomster men även högst kostnader för skogen, vilket gör att skogsnettot för Syd ligger väldigt lika som skogsnettot för Mitt.
Har vi missat nåt? Eller är det så att den här rapporten avslöjar det tvåprissystem som det pratas om av och till i Mellansverige? Att större skogsägare som jobbar aktivt med sin virkesförsäljning får betalt med priser i nivå med Götalandspriser medan de officiella prislistorna visar en helt annan bild? Samtidigt som avverkningskostnaderna är lägre i prisdiket än längre söderut? En del i rapporten som faktiskt kan stödja tesen om tvåprissystem är att region mitt har en större andel av intäkten från skog på rot jämfört med södra Sverige där mer pengar kommer från leveransvirke.
Ingen belåning för markköp i norr?
En annan fråga som är intressant är att skogsägarna i södra och mellersta Sverige verkar öka sin skuldsättning men det gör inte skogsägarna i norr. Anledningen, om man gräver lite djupare i rapporten, verkar vara att skogsägarna i Söder och Mellan köper mer skog för pengarna. Skuldnivån ökar men inte avskrivningarna vilket då skulle tyda på att man investerar i mark snarare än maskiner eller inventarier. Vad kan den skillnaden tänkas bero på? Det skulle vara intressant att höra era teorier om varför inte Norrlänningarna ökar sin skuldsättning när skogsägarna i söder och mellan gör det?
Frågetecken
Det finns mycket att diskutera men det finns också en del frågetecken kring underlaget för rapporten tycker jag. Jag har sökt LRF-konsult för några kompletterande frågor men inte fått svar i dagsläget men återkommer här i tråden så snart något dyker upp. Det skulle framför allt vara intressant att veta hur många skogsgårdar som ingår i underlaget och hur stora dessa skogsgårdar är. Hur många ha skog har skogsgården i de olika landsändarna? Sen är det ju självklart intressant att veta hur representativa LRF Konsults skogsgårdar är i förhållande till alla landets skogsgårdar om man ska använda ett index på nationell nivå.
En annan slamkrypare i det här materialet är Stockholm. Har man utgått från skogsgårdens läge när man gjort regionindelningen eller har man utgått från vart skogsägaren bor? I Stockholm bor ganska många utbor som har sina fastigheter i andra delar av landet. Inte minst i norr. Men den stora frågan kvarstår om hur lönsamheten kan vara så bra i det s k prisdiket?
Läs hela rapporten här