lör 02 dec 2023, 12:08#820415Torbjörn har rätt.
Tillväxtförloppen är helt olika över en "omloppstid" för gräs och träd, plus att man för gräs skördar bladen men för träden ackumulerad stamved, inte barren. Om man ville skörda maximal barrmassa från skogen så skulle man avverka vid 5-6 m höjd, när man når max barrmassa, och sen börja om. Men ackumulering av stamved har ett helt annat förlopp.
Den årliga ackumuleringen (löpande tillväxten) är nästan noll i början, ökar exponentiellt när träden blivit någon meter höga, når sitt max vid ca 10 m höjd och avtar sen sakta resten av omloppstiden. Men för att beräkna vad som ger högst tillväxt i genomsnitt över tid kan man inte titta på den löpande, årliga tillväxten utan man måste titta på just den genomsnittliga. Den får du om du summerar all tillväxt och dividerar med tiden. Då nås max nånstans kring 100 år, +/-20.
Antag att medeltillväxten kulminerar kring 6 m3sk/ha&år vid 120 år, så nås bara 4-5 m3sk/ha&år efter 60 år. Avverkning 2 ggr vid 60 år, jämfört med bara en gång vid 120 år ger följande skillnader (typfall där vi antar att vi börjar i den 40-åriga skogen):
60-årig omloppstid
Gallring vid 40 år - 40 m3sk
Slutavv. vid 60 år - 230 m3sk
Markberedn, plantering, röjning
Gallring vid 100 år - 40 m3sk
Slutavv. vid 120 år 230 m3sk
Markberedn, plantering, röjning
(S:a avv volym: 540 m3sk/ha)
120-årig omloppstid
Gallring vid 40 år - 40 m3sk
Gallring vid 60 år - 60 m3sk
Gallring vid 80 år - 60 m3sk
Slutavv. vid 120 år - 560 m3sk
Markberedning, plantering, röjning
(S:a avv volym: 720 m3sk/ha)
Notera att på fastighetsnivå betyder halverad omloppstid dubbla föryngringskostnader och dubbla röjningskostnader, och med råge halverad volym/ha vid slutavverkning, dvs högre drivningskostnader.
Skogsekonomi
Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminerar?
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
Lars Lundqvist SLU - lör 02 dec 2023, 12:08
lör 02 dec 2023, 14:04#820422När jag väljer avverknings tidpunkt är det inte bara utifrån maximal löpande tillväxt.
Utan som jannee skriver sist i sitt inlägg, finns det även andra faktorer som kan påverka ekonomin i skogsbruket såsom väder och vind samt många olika skadegörare.
Så risk är något jag också lägger in i ekvationen när jag bestämmer mig för att avverka.
Ökad höjd, kubikmeter/ha och ålder ökar risken. Dessutom ju mer pengar man har bundit i beståndet ju mer pengar riskerar man att förlora på grund av yttre omständigheter.
Sen måste man nog också väga in att föryngringen kan misslyckas och därmed sänka tillväxten, för precis som med människor verkar det med skog vara störst risk för sjukdom och död antingen som ung eller gammal.
Utan som jannee skriver sist i sitt inlägg, finns det även andra faktorer som kan påverka ekonomin i skogsbruket såsom väder och vind samt många olika skadegörare.
Så risk är något jag också lägger in i ekvationen när jag bestämmer mig för att avverka.
Ökad höjd, kubikmeter/ha och ålder ökar risken. Dessutom ju mer pengar man har bundit i beståndet ju mer pengar riskerar man att förlora på grund av yttre omständigheter.
Sen måste man nog också väga in att föryngringen kan misslyckas och därmed sänka tillväxten, för precis som med människor verkar det med skog vara störst risk för sjukdom och död antingen som ung eller gammal.
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
lör 02 dec 2023, 14:48#820426
Och icke att förglömma en lägre timmerandel och därmed lägre kubikmeterpris. Ebberöds bank från början till slut!
Lars Lundqvist SLU skrev:
Notera att på fastighetsnivå betyder halverad omloppstid dubbla föryngringskostnader och dubbla röjningskostnader, och med råge halverad volym/ha vid slutavverkning, dvs högre drivningskostnader.
Och icke att förglömma en lägre timmerandel och därmed lägre kubikmeterpris. Ebberöds bank från början till slut!
lör 02 dec 2023, 16:15#820434Intressant tråd.
Om man avverkar redan vi 60 års ålder borde väl Vårtbjörk och naturlig föryngring av den vara konkurrenskraftigt.
För Granen växer väl fortare än Björk åren efter 50. Om nu efterfrågan på Björk är stor och priset bra. 🤔
Om man avverkar redan vi 60 års ålder borde väl Vårtbjörk och naturlig föryngring av den vara konkurrenskraftigt.
För Granen växer väl fortare än Björk åren efter 50. Om nu efterfrågan på Björk är stor och priset bra. 🤔
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
Lars Lundqvist SLU - lör 02 dec 2023, 16:19
lör 02 dec 2023, 16:19#820435Grundläggande uppgifter om tillväxt, mm finns bland annat i Skogsskötselserien, i kapitlen Grunder och samband och Slutavverkning. Men för att få bättre data är det enda alternativet att göra olika prognoser för sitt skogsinnehav med någon prognos-/planeringsmodell.
MEN, den som tänker efter inser att de tidshorisonter som nämns, 60 och 120 år, knappast är relevanta för en privat skogsägare med högst något hundratal hektar skog. Vem kan planera sitt privatliv många decennier framåt? Det är tveksamt om kalkyler över 60+ år är relevant ens för bolag med hundratusentals eller miljontals hektar skog. Däremot spelar de roll ur nationell synvinkel, för landets långsiktiga tillgång på en förnybar råvara. Och det är därför vi har en Skogsvårdslag som sätter upp skamgränser för hur skog får brukas.
Hur långt är ett yrkesliv? Fyrtio år? Fyrtiofem kanske? Men inte sextio eller mer. Därför gör naturligtvis jl helt rätt i att inte basera sin skogsbruksplan på maximering av medeltillväxt. Riskhantering är en viktig bit, men även familjens behov av extra inkomster vid olika tidpunkter. Och en slutavverkning av 60-årig skog idag innebär ju ingen bindande förpliktelse för hur den uppväxande skogen måste skötas eller när den får slutavverkas nästa gång.
Nationellt spelar det roll om Sveriges totala virkesförråd ökar eller minskar, hur tillväxten förändras, osv, men för en privat markägare är det sällan det mest centrala. Det viktigaste är att tänka igenom varför man äger skog, vad man vill lämna efter sig och till vem.
MEN, den som tänker efter inser att de tidshorisonter som nämns, 60 och 120 år, knappast är relevanta för en privat skogsägare med högst något hundratal hektar skog. Vem kan planera sitt privatliv många decennier framåt? Det är tveksamt om kalkyler över 60+ år är relevant ens för bolag med hundratusentals eller miljontals hektar skog. Däremot spelar de roll ur nationell synvinkel, för landets långsiktiga tillgång på en förnybar råvara. Och det är därför vi har en Skogsvårdslag som sätter upp skamgränser för hur skog får brukas.
Hur långt är ett yrkesliv? Fyrtio år? Fyrtiofem kanske? Men inte sextio eller mer. Därför gör naturligtvis jl helt rätt i att inte basera sin skogsbruksplan på maximering av medeltillväxt. Riskhantering är en viktig bit, men även familjens behov av extra inkomster vid olika tidpunkter. Och en slutavverkning av 60-årig skog idag innebär ju ingen bindande förpliktelse för hur den uppväxande skogen måste skötas eller när den får slutavverkas nästa gång.
Nationellt spelar det roll om Sveriges totala virkesförråd ökar eller minskar, hur tillväxten förändras, osv, men för en privat markägare är det sällan det mest centrala. Det viktigaste är att tänka igenom varför man äger skog, vad man vill lämna efter sig och till vem.
lör 02 dec 2023, 17:27#820443Har tidigare jobbat med japaner och när berömmer dem för deras långsiktiga tänkande så brukar de vifta borta det med:
"Du ska veta, i Japan så är långsiktigt tänkande sju generationer". 😀
Började läsa i "skogsskotsel-serien-20-slutavverkning" och får inte riktigt ihop det i figurerna SA9 och SA10.
Tycker det borde vara m3sk/ha på y-axeln i båda och inte per år och i SA10 borde x-axeln vara beståndshöjd i meter istället för år?
Eller är det något jag missar?
Ser ut som att om inte är beroende av kassaflödet och villig att ta risk med stormar. gbb och röta så är det lönsamt att låta bestånden
bli hundra år innan avverkning.
Finns det någonstans liknande uppskattningar för tallbestånd elle rkna man använda samma siffror som för gran?
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
"Du ska veta, i Japan så är långsiktigt tänkande sju generationer". 😀
Började läsa i "skogsskotsel-serien-20-slutavverkning" och får inte riktigt ihop det i figurerna SA9 och SA10.
Tycker det borde vara m3sk/ha på y-axeln i båda och inte per år och i SA10 borde x-axeln vara beståndshöjd i meter istället för år?
Eller är det något jag missar?
Ser ut som att om inte är beroende av kassaflödet och villig att ta risk med stormar. gbb och röta så är det lönsamt att låta bestånden
bli hundra år innan avverkning.
Finns det någonstans liknande uppskattningar för tallbestånd elle rkna man använda samma siffror som för gran?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
Lars Lundqvist SLU - lör 02 dec 2023, 17:51
lör 02 dec 2023, 17:51#820446Helt rätt. Det ska vara m3sk/ha på y-axlarna och Övre höjd i figur 10, precis som det står i texten
lör 02 dec 2023, 18:16#820448Statistik kan ljuga och gör det också.
De "fakta" som lars med glädje visar kanske är relevant någonstans i Västsverige under optimala förhållanden.
Har själv planterat gran som jag numera avverkat (styvt 65 år) p.g.a. barkborreangrepp.
Våren 1971 eller 1972 hade jag enorma snöbrott och det var den mest mogna skogen som drabbades, vi höll på i flera månader med att städa upp.
På 100 ha skogsmark fick jag 2006 5 000 fub nedmejat av Gudrun - och den skogen var i 80 års ålder.
Därefter kom Pär och tog ytterligare 3 000 fub.
M.a.o. bordsstatistik är en sak, verkligheten något helt annat.
Du ska ej heller glömma bort hur mycket snabbare nya plantor växer gentemot det material du planterade för 60 år sedan.
Inget som varken Lars eller Torbjörn tagit i beaktande.
Hur mycket växer det kapital du fick fram på 60 år ?
Det är många parametrar att räkna på innan HELA sanningen kommer fram.
Torbjörn och Lars var snabba med att ta med framtida extrakostnader, markberedning, plantering och röjning, men inte riskerna = det är detta som visar att statistik inte alltid är helt sann.
Vad jag själv uppfattat är att tillväxten av röta blir större desto äldre skogen är - en riskfaktor att ta i beaktande.
Till 100 % sitter dessutom rötan i rotbiten - den bit som är värdefullast.
Som grädde på moset kommer likviden på de övergrova rotstockarna (som det inte var röta i ) - inte mycket att yvas över - ELLER
Men visst jag vill själv gärna hålla skogen så länge som möjligt, kanske inte i 120 år men helst upptill 100 men då är redan risken för övergrovt alarmerande stort, då på G 30 och G 32, men G 34 omöjligt.
De "fakta" som lars med glädje visar kanske är relevant någonstans i Västsverige under optimala förhållanden.
Har själv planterat gran som jag numera avverkat (styvt 65 år) p.g.a. barkborreangrepp.
Våren 1971 eller 1972 hade jag enorma snöbrott och det var den mest mogna skogen som drabbades, vi höll på i flera månader med att städa upp.
På 100 ha skogsmark fick jag 2006 5 000 fub nedmejat av Gudrun - och den skogen var i 80 års ålder.
Därefter kom Pär och tog ytterligare 3 000 fub.
M.a.o. bordsstatistik är en sak, verkligheten något helt annat.
Du ska ej heller glömma bort hur mycket snabbare nya plantor växer gentemot det material du planterade för 60 år sedan.
Inget som varken Lars eller Torbjörn tagit i beaktande.
Hur mycket växer det kapital du fick fram på 60 år ?
Det är många parametrar att räkna på innan HELA sanningen kommer fram.
Torbjörn och Lars var snabba med att ta med framtida extrakostnader, markberedning, plantering och röjning, men inte riskerna = det är detta som visar att statistik inte alltid är helt sann.
Vad jag själv uppfattat är att tillväxten av röta blir större desto äldre skogen är - en riskfaktor att ta i beaktande.
Till 100 % sitter dessutom rötan i rotbiten - den bit som är värdefullast.
Som grädde på moset kommer likviden på de övergrova rotstockarna (som det inte var röta i ) - inte mycket att yvas över - ELLER
Men visst jag vill själv gärna hålla skogen så länge som möjligt, kanske inte i 120 år men helst upptill 100 men då är redan risken för övergrovt alarmerande stort, då på G 30 och G 32, men G 34 omöjligt.
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
Lars Lundqvist SLU - lör 02 dec 2023, 18:29
lör 02 dec 2023, 18:29#820449Det gäller att förstå att principer kan vara korrekta, exv formen på övergripande samband, men det gäller bara som medeltal och i det här fallet förutsatt att skogen inte drabbas av stora skador. Lokala tillägg, baserad på lokal kunskap, måste man alltid komplettera med. "Kniven" Ebeling myntade på sin tid begreppet "det lokalas järnhårda lag" som varje skogsskötare måste känna till.
Hur mycket mer den nya skogen kommer att ha producerat om 60-80 år lär vi inte se förrän då, förutsatt att inte den drabbas av mer skador just därför att den växer fortare. 😉
Risken att drabbas av rotröta eller stormskador i slutet av omloppstiden finns inte med som parameter i förädlingsprogrammen, helt enkelt därför att urvalet görs i väldigt ung skog.
Hur mycket mer den nya skogen kommer att ha producerat om 60-80 år lär vi inte se förrän då, förutsatt att inte den drabbas av mer skador just därför att den växer fortare. 😉
Risken att drabbas av rotröta eller stormskador i slutet av omloppstiden finns inte med som parameter i förädlingsprogrammen, helt enkelt därför att urvalet görs i väldigt ung skog.
sön 03 dec 2023, 08:59#820476Har funderat på hur användningen av SI a 100 år eller 50 år betyder.
Om jag förstått det rätt så använder Norge SI på 50 år överlag.
Betyder det att det är ok/lämpligt att avverka skogen där yngre?
Åtm längs med kusten här i östra Roslagen tänker jag att SI a 50 år vore kanske bättre överlag.
Skogen växer upplever jag som ca en T30 fram till 50år men sen fram till hundra minskas åtm höjdtillväxen avsevärt.
Nu satsar jag iofs mkt på löv och där är SI på 50 år hursomhelst.
Om jag förstått det rätt så använder Norge SI på 50 år överlag.
Betyder det att det är ok/lämpligt att avverka skogen där yngre?
Åtm längs med kusten här i östra Roslagen tänker jag att SI a 50 år vore kanske bättre överlag.
Skogen växer upplever jag som ca en T30 fram till 50år men sen fram till hundra minskas åtm höjdtillväxen avsevärt.
Nu satsar jag iofs mkt på löv och där är SI på 50 år hursomhelst.
.
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
Lars Lundqvist SLU - sön 03 dec 2023, 09:55
sön 03 dec 2023, 09:55#820479SI är bara ett sätt att beskriva övre höjdens utveckling över tid. Ju senare man lägger referensåret, desto tydligare skillnad blir det mellan olika boniteter. SI har inget med omloppstid att göra. Man skulle kunna köra med 67 år eller 78 år eller vad som helst, men pedagogiskt är det lättare att förstå vid jämna årtal som ungefär har nåt med "normal" omloppstid att göra.
Re: Varför avverkar vi före den löpande tillväxten kulminera
Lars Lundqvist SLU - sön 03 dec 2023, 11:46
sön 03 dec 2023, 11:46#820492Nej
Norge använder dekar (10 ar) istället för hektar (100 ar) men det betyder inte att alla deras skogar är mindre än våra
Norge använder dekar (10 ar) istället för hektar (100 ar) men det betyder inte att alla deras skogar är mindre än våra
sön 03 dec 2023, 14:55#820506
Rimligt. Så Sveriges output av virke är egentligen kanske 20-25% lägre än vad den skulle kunna vara om alla höll sina träd tills att löpande tillväxten skär medeltillväxten?
Risken med att hålla skog länge är ju röta, törskate, storm som fäller något träd ibland osv. Finns det några generella siffror på "förluster" i form av det?
Lars Lundqvist SLU skrev:Torbjörn har rätt.
Tillväxtförloppen är helt olika över en "omloppstid" för gräs och träd, plus att man för gräs skördar bladen men för träden ackumulerad stamved, inte barren. Om man ville skörda maximal barrmassa från skogen så skulle man avverka vid 5-6 m höjd, när man når max barrmassa, och sen börja om. Men ackumulering av stamved har ett helt annat förlopp.
Den årliga ackumuleringen (löpande tillväxten) är nästan noll i början, ökar exponentiellt när träden blivit någon meter höga, når sitt max vid ca 10 m höjd och avtar sen sakta resten av omloppstiden. Men för att beräkna vad som ger högst tillväxt i genomsnitt över tid kan man inte titta på den löpande, årliga tillväxten utan man måste titta på just den genomsnittliga. Den får du om du summerar all tillväxt och dividerar med tiden. Då nås max nånstans kring 100 år, +/-20.
Antag att medeltillväxten kulminerar kring 6 m3sk/ha&år vid 120 år, så nås bara 4-5 m3sk/ha&år efter 60 år. Avverkning 2 ggr vid 60 år, jämfört med bara en gång vid 120 år ger följande skillnader (typfall där vi antar att vi börjar i den 40-åriga skogen):
60-årig omloppstid
Gallring vid 40 år - 40 m3sk
Slutavv. vid 60 år - 230 m3sk
Markberedn, plantering, röjning
Gallring vid 100 år - 40 m3sk
Slutavv. vid 120 år 230 m3sk
Markberedn, plantering, röjning
(S:a avv volym: 540 m3sk/ha)
120-årig omloppstid
Gallring vid 40 år - 40 m3sk
Gallring vid 60 år - 60 m3sk
Gallring vid 80 år - 60 m3sk
Slutavv. vid 120 år - 560 m3sk
Markberedning, plantering, röjning
(S:a avv volym: 720 m3sk/ha)
Notera att på fastighetsnivå betyder halverad omloppstid dubbla föryngringskostnader och dubbla röjningskostnader, och med råge halverad volym/ha vid slutavverkning, dvs högre drivningskostnader.
Rimligt. Så Sveriges output av virke är egentligen kanske 20-25% lägre än vad den skulle kunna vara om alla höll sina träd tills att löpande tillväxten skär medeltillväxten?
Risken med att hålla skog länge är ju röta, törskate, storm som fäller något träd ibland osv. Finns det några generella siffror på "förluster" i form av det?
T18 en som tror på framtiden.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).