Skogsekonomi

[Tralsmo]

fre 06 aug 2021, 18:32#722504

Höjdtillväxten kan du inte skynda på…

Antar att du svarade på mej.

Så fall är ja fullt medveten om det.

[Vedproducent]

fre 06 aug 2021, 19:51#722510Tycker många här lägger för stort fokus på den procentuella volymökningen. Ja självklart är den högst i riktigt unga bestånd. Men det betyder inte att dom bestånden är lönsammast att köpa ändå. Det blir väldigt liten värdeökning när det växer med få kubikmeter per hektar i unga bestånd. Volymökning i procent och låneränta ska man inte ens jämföra för det säger absolut ingenting. Räkna på värdet per hektar och avkastning per hektar i stället. Då ser man att det är mycket enklare att få ihopa en kalkyl när skogen kommit en bra bit på väg.

[busholle]

lör 07 aug 2021, 06:57#722537

Tycker många här lägger för stort fokus på den procentuella volymökningen. Ja självklart är den högst i riktigt unga bestånd. Men det betyder inte att dom bestånden är lönsammast att köpa ändå. Det blir väldigt liten värdeökning när det växer med få kubikmeter per hektar i unga bestånd. Volymökning i procent och låneränta ska man inte ens jämföra för det säger absolut ingenting. Räkna på värdet per hektar och avkastning per hektar i stället. Då ser man att det är mycket enklare att få ihopa en kalkyl när skogen kommit en bra bit på väg.

Det där beror helt på vilket syfte du har med skogen och på vilket sätt skogen ska säljas.
Söker du avkastning genom försäljning av virke från fastigheten så resonerar man som du.
Syslar man med fastighetshandel så är TS inne på rätt linje.
Med nuvarande differens mellan fastighetsvärde och virkesvärde så behöver man ha koll på båda eftersom ett minskat virkesförråd sänker fastighetsvärdet mer än det ger i virkesintäkter och tvärt om.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Vedproducent]

lör 07 aug 2021, 08:29#722547

Tycker många här lägger för stort fokus på den procentuella volymökningen. Ja självklart är den högst i riktigt unga bestånd. Men det betyder inte att dom bestånden är lönsammast att köpa ändå. Det blir väldigt liten värdeökning när det växer med få kubikmeter per hektar i unga bestånd. Volymökning i procent och låneränta ska man inte ens jämföra för det säger absolut ingenting. Räkna på värdet per hektar och avkastning per hektar i stället. Då ser man att det är mycket enklare att få ihopa en kalkyl när skogen kommit en bra bit på väg.

Det där beror helt på vilket syfte du har med skogen och på vilket sätt skogen ska säljas.
Söker du avkastning genom försäljning av virke från fastigheten så resonerar man som du.
Syslar man med fastighetshandel så är TS inne på rätt linje.
Med nuvarande differens mellan fastighetsvärde och virkesvärde så behöver man ha koll på båda eftersom ett minskat virkesförråd sänker fastighetsvärdet mer än det ger i virkesintäkter och tvärt om.

Det är bara det att en fastighet med ung skog får ett sånt extremt värde per kubik eftersom virkesförrådet är lågt och då med mycket låg tillväxt i kubikmeter men hög procentuell volymtillväxt. Så det går ju inte förränta med lånade pengar. Ska det gå måste du upp i tillväxt i kubikmeter så du också får en värdeavkastning. Fastighetsvärdet bygger du fortast upp med hög tillväxt i kubikmeter oavsett. Hade det varit så att du fick kalmarken nästan gratis skulle man kunna tänka som dig men så är det inte. Den betalas ganska mycket även utan skog i dag.

[busholle]

sön 08 aug 2021, 21:23#722756

Tycker många här lägger för stort fokus på den procentuella volymökningen. Ja självklart är den högst i riktigt unga bestånd. Men det betyder inte att dom bestånden är lönsammast att köpa ändå. Det blir väldigt liten värdeökning när det växer med få kubikmeter per hektar i unga bestånd. Volymökning i procent och låneränta ska man inte ens jämföra för det säger absolut ingenting. Räkna på värdet per hektar och avkastning per hektar i stället. Då ser man att det är mycket enklare att få ihopa en kalkyl när skogen kommit en bra bit på väg.

Det där beror helt på vilket syfte du har med skogen och på vilket sätt skogen ska säljas.
Söker du avkastning genom försäljning av virke från fastigheten så resonerar man som du.
Syslar man med fastighetshandel så är TS inne på rätt linje.
Med nuvarande differens mellan fastighetsvärde och virkesvärde så behöver man ha koll på båda eftersom ett minskat virkesförråd sänker fastighetsvärdet mer än det ger i virkesintäkter och tvärt om.

Det är bara det att en fastighet med ung skog får ett sånt extremt värde per kubik eftersom virkesförrådet är lågt och då med mycket låg tillväxt i kubikmeter men hög procentuell volymtillväxt. Så det går ju inte förränta med lånade pengar. Ska det gå måste du upp i tillväxt i kubikmeter så du också får en värdeavkastning. Fastighetsvärdet bygger du fortast upp med hög tillväxt i kubikmeter oavsett. Hade det varit så att du fick kalmarken nästan gratis skulle man kunna tänka som dig men så är det inte. Den betalas ganska mycket även utan skog i dag.

Jo för oss vanliga dödliga som behöver gå till banken är det så men underskatta inte gruppen köpare med mycket god likviditet som kan köpa större fastigheter med uruselt kassaflöde.
Har något minne av att Sveaskog sålde en fastighet med 200-300ha R2 skog som enda bestånd, en köpare med kontanter har en fantastisk värdestegring i fastighetsvärde och i stort ingen risk. För en vanlig dödlig är det en ekonomisk mardröm.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Skogz]

mån 08 jan 2024, 16:03#825929

Tillväxt i volym och värde är inte samma sak. Du har hög relativ tillväxt innan träden ens nått gagnvirkesdimension och övergång mellan sortiment (exv från massa till sågtimmer) gör att du får ett språng i relativ värdetillväxt senare i beståndets liv.
Att räkna på volym är en väldigt grov förenkling som leder tankarna fel.

Kassaflöde är ju ofta nog så intressant. Dessutom blir det konstigt att jämföra avkastning på helt olika kapital. Och om du blandar in alternativ placering av kapital så bör du blanda in även risk.

Hur mycket tillväxt kan man räkna på bredare träd vilket betyder högre betalning i prislistan?
Edit: räknade lite snabbt själv. Man bör kunna räkna in ungefär 1% extra per år pga bättre betalning för lite grövre stam.

[Lars Lundqvist SLU]

mån 08 jan 2024, 16:54#825936Det går inte att svara på. Det beror på trädslag, ålder, diameter, bonitet, stamantal, …

En tillväxtborr kostar några kronor men är en bra investering för den som har egen skog. Att kolla ålder och tillväxt borde vara vardagsrutin för alla med egen skog.

[Skogz]

mån 08 jan 2024, 16:56#825938

Det går inte att svara på. Det beror på trädslag, ålder, diameter, bonitet, stamantal, …

En tillväxtborr kostar några kronor men är en bra investering för den som har egen skog. Att kolla ålder och tillväxt borde vara vardagsrutin för alla med egen skog.

Kvaddar man inte en fin första stock när man borrar ett hål i trädet?

[Lars Lundqvist SLU]

mån 08 jan 2024, 17:09#825942Nja, du stoppar in borrkärnan igen efteråt, det kådar runt borrkärnan så den sitter stenhårt efter ett tag, och hålet växer igen på utsidan, så det syns inte när du avverkar trädet om det får gå nåt år.

Syns det i sågen? Ja, det blir ungefär som en rejält fastkådad plugg, 1 m från rotänden på ena sidan.

[alias]

mån 08 jan 2024, 18:26#825950

Nja, du stoppar in borrkärnan igen efteråt, det kådar runt borrkärnan så den sitter stenhårt efter ett tag, och hålet växer igen på utsidan, så det syns inte när du avverkar trädet om det får gå nåt år.

Syns det i sågen? Ja, det blir ungefär som en rejält fastkådad plugg, 1 m från rotänden på ena sidan.

Vinklar man sedan spetsen på tillväxtborren lite snett uppåt när man borrar så kan man vara säker på att inte vatten rinner in i borrhålet innan kådan hunnit att försegla det.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Skogz]

mån 08 jan 2024, 18:42#825955

Nja, du stoppar in borrkärnan igen efteråt, det kådar runt borrkärnan så den sitter stenhårt efter ett tag, och hålet växer igen på utsidan, så det syns inte när du avverkar trädet om det får gå nåt år.

Syns det i sågen? Ja, det blir ungefär som en rejält fastkådad plugg, 1 m från rotänden på ena sidan.

Vill man slippa bry sig helt och hållet så kan man väl ta ett borrprov väldigt långt ner i stubben, dvs under framtida rotkap?

[Lars Lundqvist SLU]

mån 08 jan 2024, 18:54#825961Ja, men då säger årsringarna inget vettigt eftersom de störs för mycket av rotansvällning osv. Då får du totalålder men inget annat användbart

[Skogz]

mån 08 jan 2024, 18:58#825963

Ja, men då säger årsringarna inget vettigt eftersom de störs för mycket av rotansvällning osv. Då får du totalålder men inget annat användbart

Så rekommenderad höjd är typ brösthöjd?
Är grundtanken med borrprovning att man analyserar senaste årens årsringar för att se om trädet fortfarande växer på bra eller om det börjar gå trögt (och därmed är avverknings, alternativt gallringsmoget?)

[Lars Lundqvist SLU]

mån 08 jan 2024, 19:27#825968Det är ett sätt att använda årsringar, om man borrar träd som kan antas vara representativa. Med årsringarna och diameter kan man beräkna grundytetillväxt, och den relativa grundytetillväxten (i %) brukar vara ungefär samma som den relativa volymtillväxtprocenten. På det viset kan man också beräkna en ungefärlig volymtillväxt i kubikmeter, om man vet volymen.

[karhuerik]

tis 09 jan 2024, 09:08#826077[quote="Skogz"]Jag hittade denna kalkylatorn: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-v ... ortsindex/

där man kan se att en G28 är ungefär
5m hög vid 20 års ålder
9.2m hög vid 30 års ålder
13.2m hög vid 40 års ålder

enligt Eichhorns lag så är trädets höjd i kvadrat proportionell mot hur mycket volym som står per hektar.

Alltså innehåller ett
20-årigt skifte = 25 kbm
30-årigt skifte = 84.68 kbm
40-årigt skifte = 174.24 kbm
per hektar

Dessa siffror känns aldeles för låga.
På normalmark i Jämtland/Västernorrland gallrar vi normalt skog när den är 12m hög -+1m, då är skogen oftast 27-35år beroende på bonitet.
Volymen/ha vid gallringen är 130m3sk och uppåt.
Ett normalt 40årigt bestånd på en G28 borde innehålla minst 250m3sk, troligen betydligt högre.