"Hänsynslös rovdrift på den svenska skogen" Guldspaden 2022

För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Djupa, såriga konflikter om den svenska skogen blottas – i byar och städer, på universitet, inom och mellan myndigheter, departement och parlament i Sverige och EU.
Boken är en fördjupning av den granskning som publicerats i DN 2021.
Nu avslöjas bland annat hur skogsindustrins företrädare tillsammans med ansedda skogsforskare lagt upp strategier för hur mätning av skogsbrukets klimatpåverkan ska förändras på ett sätt som gynnar industrin.
Hur renskötande samer tagit sina liv – självmord som anhöriga kopplar till skogsbruket. Hur forskare som kommit med "fel" resultat har mobbats ut och hotats. Hur svenskt skogsbistånd lett till kalhyggen och industriplantering som förstört ekosystem i Afrika. Hur regeringen lobbar för industrin på EU-nivå.
Och hur konsulenter från hållbarhetscertifierade skogsägarföreningar ger råd till skogsägare om hur de undviker att bli påkomna när de vill avverka skogar med hotade arter.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Skogen är, konstaterar FN, en nyckel för att klara planetens två största kriser: klimatet och den biologisk mångfalden – och det är bråttom. Vad vi gör med svensk skog är inte längre bara en fråga för skogsägarna eller ens oss svenskar, utan för alla.
Boken blottlägger svåra konflikter kring skogen, som rör såväl ekonomiska och politiska som existensiella frågor.
Den sätter även ljus på den intrikata väven inom skogsetablissemanget, som gör det svårt för allmänheten att värdera forskning och fakta kring de svåra frågorna som vi som land har att ta ställning till. Det handlar om dubbla stolar, hot, trakasserier, egenintressen, machokultur och prestige.
Granskningen och boken har fått ett stort genomslag och påverkat den allmänna och politiska debatten.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
En man som driver en liten ekoturismanläggning med sin fru i Norrbotten ringde och sa: "Ni måste komma hit. Ni kommer inte tro era ögon, ni i Stockholm! All gammal skog håller på att försvinna, och det är statliga Sveaskog som är värst. Vandringslederna jag tar mina besökare på går genom kalhyggen och planteringar nu, och renarna svälter".
Jag åkte upp, och såg med egna ögon. Mötte samer som beskrev att renarna för första gången inte längre klarar sig av naturen – de tvingas nu köpa in industrifoder från Finland.
Efter det första reportaget hörde mängder av läsare av sig. Privatpersoner, forskare, miljöaktivister, källor från myndigheter och inom industrin, och fick mig att inse att jag bara skrapat på ytan av konflikterna om skogen.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
En stor del av arbetet har varit att prata med öppna och hemliga källor. Totalt har jag intervjuat 248 personer, och flera av dem har hjälpt mig och guidat mig vidare i granskningen. Vissa har agerat visselblåsare såväl inifrån myndigheter som inifrån skogsnäringen, och hjälpt mig rikta lyktan mot fler stenar att lyfta på.

Jag har följt jägare, renskötare, miljöaktivister och invånarna i en by där konflikterna mellan skogsägare och miljöengagerade eskalerar, varit ute med skogsbolag på avverkningar, gjort reportage hos Sveriges största privata skogsägare som förnekar klimathotet och träffat migrantarbetare ute på fält, som sliter med planteringar på kyrkans mark.

Utöver det har jag tillämpat wallraff i miniatyrformat. Jag har på mejl uppgett mig vara arbetssökande inom skogsvård (för att kunna bevisa att ett skogsvårdsbolag endast vill anställa migrantarbetare från Östeuropa). Jag har också per telefon låtsats vara spekulant på en skog fylld av hotade arter (för att få höra vilka råd skogskonsulenter ger om hanteringen av höga naturvärden i skogar).

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Helheten bygger förutom alla personkällor, på kilovis av officiella och hemliga (läckta) dokument, bilder och filmer från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Lantmäteriet, länsstyrelser, kommuner, miljödomstolar, regeringskansliet, fackförbund, Svenska kyrkan, EU-kommissionen och inifrån skogsnäringen.
Jag har även fått hjälp av källor att göra dataanalyser av digitala kartor och avverkningsanmälningar.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Ett problem är att många inom och nära skogsnäringen, eller inom myndigheter, har varit rädda för att prata. Ett längre stycke i boken har jag exempelvis fått stryka, då mina intervjupersoner ångrat sin medverkan. De har vid närmare eftertanke inte ens velat förekomma anonymt, även om de först var ivriga att förmedla sina berättelser.

Ett annat problem har varit Skogsstyrelsen, som inte velat skicka offentliga avverkningsanmälningar eller andra handlingar som mejlloggar via mejl, utan via post, och ofta senfärdigt. De har uppgett att det skulle vara för arbetskrävande att göra vissa datakörningar åt mig – körningar som jag via källa på annan myndighet fått resultatet av inom en timme.
Flera dokument har jag fått ut via källor, då myndigheten sekretessbelagt. När jag bollat hanteringen med experter på offentlighetsprincipen har de i flera fall ifrågasatt sekretessbedömningen.

Branschorganisationen Skogsindustrierna har betalat Näringslivets medieinstitut för att ta fram en rapport där min granskning granskats. Man har inte kunnat hitta sakfel, men kritiserar i rapporten min granskning för att vara för kritiskt vinklad och att man menar att industrin har kommit för lite till tals.
Institutet har även köpt Facebook-annonser med texten: "DN-journalisten Lisa Röstlund väljer att spekulera".
LRF:s naturvårdsexpert har på twitter antytt att jag är aktivist. Jag har mottagit en hel del hat från uppenbara trollkonton som twittrar mot reglering av skogsbruket.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Den viktigaste delen anser jag är dokumentet, en mötesrapport, som visar att företrädare för skogsindustrin tillsammans med ansedda skogsforskare lagt upp planer för att få till en förändring i sättet att mäta klimatpåverkan från skogsbruket.
I rapporten visar man svart på vitt att man – trots att man kommunicerar något helt annat utåt – känner till att skogsbruket har negativ klimatpåverkan inom den tidsram vi har för att nå Parisavtalets mål.

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Hela granskningen, om man även räknar in granskningen från start för publicering i DN tog 1,5 år, fram till att boken släpptes. Granskningen som var för boken och skrivprocessen tog ett år.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Kyrkopartiet Himmel och jord har startat för att förändra kyrkans jordbruk. Partiet har nu representanter i flera stift, och enligt grundaren har granskningen inspirerat.
Skogsstyrelsens GD har tvingats pausa sitt eget privata skogsbruk.
Avslöjandena om exploatering av migrantarbetare har lyfts i en statlig utredning som föreslår flera åtgärder.
Flera politiska förslag, med hänvisning till granskningen, har lagts fram nationellt för att öka andelen naturnära och hyggesfritt skogsbruk. Statliga Sveaskogs vd fick sparken, bolaget hoppade av en industrikampanj och i sin nya strategi utlovas större hänsyn till miljö och renskötsel – formuleringarna har enligt källor påverkats av granskningen.
Vetenskapsrådet har fört panelsamtal om etik efter avslöjandena om forskares band till industrin.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Flera av avslöjandena och boken har rapporterats om i radio, tv och press. Boken har fått fina recensioner i stora dagstidningar (DN, SvD, Aftonbladet, Expressen) och flera fack- och lokaltidningar. Den har beskrivits som "ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen" och har även fått genomslag i andra länder.
Norska NRK har uppmärksammat granskningen och med inspiration från boken gjort en egen granskning av det norska skogsbruket. Likaså har finska Hufvudstadsbladet och Svenska Yle uppmärksammat boken och även Yle har följt upp med artiklar om konflikter kring det finska skogsbruket.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.

Saläng skrev:Var hittar ni faktafel? Förstår inte varför skogsägare så snabbt vill försvara skogsbolagen. Om nu Lisa Röstlund har något som helst att göra med Sveaskogs sänkta avverkning, borde vi som skogsägare hylla henne som en hjälte, i så fall har hon ju ensam släpat upp en stor del av landet ur prisdiket. Detta har medfört höjda virkespriser för de flesta av oss. Framförallt bidrar det nog till att bolagen inte "marknadsanpassar" i en brinnande lågkonjunktur. Tänker att vi hade behövt 100st Röstlunds som granskar denna hyffsat korrupta bransch. Jag är genuint intresserad om någon kan förklara varför jag som skogsägare skall hata henne?

Saläng skrev:Det tackar jag för! Jag har börjat på den som ljudbok.
Vore kul om du som jag svarar på frågor. Varför skall vi anse att hennes ståndpunkter är fel?

Saläng skrev:Tack för svar Badbollen!
Jag skall nu se när Blåvitt tvålar till Värnamo (på väg till Gbg). Återkommer.

Badbollen skrev:

Saläng skrev:Det tackar jag för! Jag har börjat på den som ljudbok.
Vore kul om du som jag svarar på frågor. Varför skall vi anse att hennes ståndpunkter är fel?

Vilka är hennes "ståndpunkter" då?

Vad jag kommer ihåg från boken:

- Genom hela boken talas det illa om trakthyggesbruket. Hyggesfritt lyfts däremot fram som en mirakelmetod som leder till högre lönsamhet för skogsägaren, och dessutom leder hyggesfrit till högre kolinbindning. Fel? Var är dessutom den historiska beskrivningen av hur det svenska skogsbruket har utvecklats?

- Trakthyggesbruket leder till att markkol försvinner till atmosfären. Detta synsätt liknar det som mer extrema miljöorganisation anser. Fel?

- Hon ägnar ett helt kapitel åt den felaktiga Nature-artikeln och avfärdar den svenska skogsforskningen och den nationella avverkningsstatistiken.

- Aktivister lyfts fram som hjältar. Skogsforskare framställs som tvivelaktiga eftersom de har ett samröre med skogsindustrin. Det är för mycket konspirationsteorier i boken, som bara backas upp genom antydningar.

- Boken heter "Skogslandet". Men det är bara vissa delar av skogsbruket ovanför Dalarna som beskrivs. Skogsbruket nedom Dalarna beskrivs inte, så där finns väl ingen skog då?

- Problemen med högt klövviltsbetestryck beskrivs ingenstans i boken. Läs istället Gunnar Wettebergs bok "Träd", där klövviltsproblematiken tas upp.

- Röstlund fokuserar på det korta tidsperspektivet vad gäller klimatfrågan och anser att skogen bör brukas mindre, äganderätten begränsas och skogsbruket regleras.