Rea på Lars Kardells praktverk om skogshistoria
Postat: tis 05 maj 2020, 10:31
Fredrik har nämnt boken "Svenskarna och skogen del 2 (från baggböleri till naturvård" några gånger i vår podd Skogsfredag. Jag kan varmt rekommendera den här boken som är ett fullspäckat praktverk om den svenska skogsindustriella historiken. Passande nog så säljer Skogsstyrelsen ut boken på rea för 150 kr just nu. Passa på och köp din egen så länge det finns exemplar kvar:
http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/bocker ... rvard.html
Del ett av Svenskarna och skogen (Från ved till linjeskepp) som avhandlar tiden från isen smälte fram till industrialiseringen verkar vara slutsåld och får antagligen letas upp på närmsta bibliotek eller köpas begagnad.
Den andra delen ger en mycket grundlig och intressant beskrivning om hur den svenska skogen snabbt industrialiserades under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Boken är späckad med intressanta exempel, berättelser och bilder.
Vad sägs om den här beskrivningen om hur många som var sysselsatta i skogen:
Eller om värmlänningar:
http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/bocker ... rvard.html
Del ett av Svenskarna och skogen (Från ved till linjeskepp) som avhandlar tiden från isen smälte fram till industrialiseringen verkar vara slutsåld och får antagligen letas upp på närmsta bibliotek eller köpas begagnad.
Den andra delen ger en mycket grundlig och intressant beskrivning om hur den svenska skogen snabbt industrialiserades under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. Boken är späckad med intressanta exempel, berättelser och bilder.
Vad sägs om den här beskrivningen om hur många som var sysselsatta i skogen:
Omkring 1910 utgjorde hela den vuxna manliga befolkningen i Norrland inklusive Dalarna och Värmland 296 000 personer (15-50 år). Av dessa räknar man 200 000 (67%) vistades i skogarna. Arbetarantalet nådde en topp 1943, då det utöver "normala" arbetarkåren fanns minst 40 000 extrainkallade huggare eller totalt ca 240 000.
Eller om värmlänningar:
Det är nog ingen överdrift, när jag påstår att den värmländske vandringsarbetaren i större delen av Sverige förde med sig kunskaper om drivning till de trakter som stod på tur att exploateras. När avverkningarna nådde Malungs socken efter Västerdalälven på 1860-talet, dröjde det en tid innan karlarna lärt sig köra. "Läromästare fingo de snart i värmlänningar, som truppvis kommo hit om vintrarna och befolkade våra skogar". Och på detta vis fortsatte det upp genom skogslandet. När värmlänningarna lärt upp den första generationen "infödda" skogsarbetare, kunde dessa i sin tur föra kunskaperna vidare......
I den stora miljondrivningen i Stensele 1897-1905 var två bröder från Östmark huvudentreprenörer osv. Då större skogskomplex i södra Sverige inköptes och avverkades under perioden 1870 - 1920 hittar vi utan undantag värmlänningarna. De finns porträtterade i varje sockenbok inom aktuellt område.