Historiska gräns markering 1850 talet

 
 Kommentar  22 inlägg  1611 visn.  5 följer
Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

Rättselarn  
#632857 Under 1800-talet så skulle fastighetsägarna själva markera sina gränser efter laga skiftet. Det skulle, om jag minns rätt, göra det inom ett år. Hur instruktionerna från skifteslantmätaren såg ut kan man ju bara gissa, men det är väl troligt att det blev en hel del lokala varianter.
I min lilla by med 5 ursprungshemman verkar man inte ha tagit så hårt på rösningsjobbet för det blev inte många stenar utlagda över huvud taget. Förmodligen tyckte man att det var lite onödigt jobb eftersom gränserna var upphuggna och syntes tydligt ändå.
1925 (tror jag) kom en ny stadga för hur markeringar skulle göras och hur måttsättning skulle göras på förrättningskartorna. Det var då som det blev krav på att "rågångsslut" skulle om möjligt huggas i sten med en fyrkant. Längs rågången skulle man också resa visarstenar med jämna mellanrum. När kraven även skärptes på kartredovisningen så ska man kunna koppla samman råstenar i terrängen med förrättningskartan.

Jag tror också att det finns rätt stora regionala skillnader sett över hela landet. Tar man laga skiftet av byarna så pågick det under en period av 100 år innan man var klar. Teknikutvecklingen inom kart- och mätsidan var ju väldigt stor, så när man började med ett vitt papper, diopter och längdmätning med järnkedjor i södra Sverige så slutade skiftesepoken med polygonmätta och koordinatsatta handlingar längst i norr.
Man blir ofta rätt imponerad över den kvalitet som de lyckades uppnå med så primitiva förutsättningar.

Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

dotcom  
#632987 Hrmm.. trots så tvärsäker på min sak jag verkade får jag lov att korrigera mig. Jag hittade denna text i en arbetsrapport från SLU "Kvadratiskt märke i råsten bör i allmänhet icke hava mindre än 8 centimeters sidor. Det bör helst vara inhugget på råstenens toppyta och därvid noga markera själva gränspunkten. Saknas utrymme å toppytan, anbringas märket å någon av stenens sidor". Sidan 132, https://stud.epsilon.slu.se/4857/1/nordin_d_120815.pdf så jag har tydligen trots allt begränsad kunskap om fyrkanter på råstenar då jag hävdade att de brukar vara mindre. Jag har väl aldrig sett dem skeva heller, men nån gång ska vara den första för det med. Texten jag citerar kommer från en bilaga i rapportan, det är nån arbetsinstruktion från sjuttiotalet. Värt att känna till är att lantmätarna över tid använt olika instruktioner och arbetssätt, det har alltid varierat mellan utsättare också, så det är alltid en utmaning att finna markeringar då det gått en tid.

Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

Mikael.N  
#633001 Hej ,, arbetsinstruktion från 70 verkar lite avlägset ?? denna är fastställd 1859 .. efter det är denna gräns orubbad , om de då har satts ut något efter detta på samma plats ,, det kan jag inte veta men borde inte det då tolkats som manipulering av råmärke ?? mvh Mikael

   TS
Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

Mikael.N  
#633003
Rättselarn skrev:Under 1800-talet så skulle fastighetsägarna själva markera sina gränser efter laga skiftet. Det skulle, om jag minns rätt, göra det inom ett år. Hur instruktionerna från skifteslantmätaren såg ut kan man ju bara gissa, men det är väl troligt att det blev en hel del lokala varianter.
I min lilla by med 5 ursprungshemman verkar man inte ha tagit så hårt på rösningsjobbet för det blev inte många stenar utlagda över huvud taget. Förmodligen tyckte man att det var lite onödigt jobb eftersom gränserna var upphuggna och syntes tydligt ändå.
1925 (tror jag) kom en ny stadga för hur markeringar skulle göras och hur måttsättning skulle göras på förrättningskartorna. Det var då som det blev krav på att "rågångsslut" skulle om möjligt huggas i sten med en fyrkant. Längs rågången skulle man också resa visarstenar med jämna mellanrum. När kraven även skärptes på kartredovisningen så ska man kunna koppla samman råstenar i terrängen med förrättningskartan. ( du menar att det skulle du kunnat skett en uppdatering av rågången efter 1925 som inte blev förrättad ? .. i mitt fall så anger lantmätarens arvodes räkning att det rörlades 10 rör i skiljelinjen och rågångs beskrivningen skall jag nu läsa igen o se om något motsvarar denna nya hittade sten ... tyvärr står det ingen om stenarna i skiljelinjen

Jag tror också att det finns rätt stora regionala skillnader sett över hela landet. Tar man laga skiftet av byarna så pågick det under en period av 100 år innan man var klar. Teknikutvecklingen inom kart- och mätsidan var ju väldigt stor, så när man började med ett vitt papper, diopter och längdmätning med järnkedjor i södra Sverige så slutade skiftesepoken med polygonmätta och koordinatsatta handlingar längst i norr.
Man blir ofta rätt imponerad över den kvalitet som de lyckades uppnå med så primitiva förutsättningar.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

Mikael.N  
#633082
dotcom skrev:Hrmm.. trots så tvärsäker på min sak jag verkade får jag lov att korrigera mig. Jag hittade denna text i en arbetsrapport från SLU "Kvadratiskt märke i råsten bör i allmänhet icke hava mindre än 8 centimeters sidor. Det bör helst vara inhugget på råstenens toppyta och därvid noga markera själva gränspunkten. Saknas utrymme å toppytan, anbringas märket å någon av stenens sidor". Sidan 132, https://stud.epsilon.slu.se/4857/1/nordin_d_120815.pdf så jag har tydligen trots allt begränsad kunskap om fyrkanter på råstenar då jag hävdade att de brukar vara mindre. Jag har väl aldrig sett dem skeva heller, men nån gång ska vara den första för det med. Texten jag citerar kommer från en bilaga i rapportan, det är nån arbetsinstruktion från sjuttiotalet. Värt att känna till är att lantmätarna över tid använt olika instruktioner och arbetssätt, det har alltid varierat mellan utsättare också, så det är alltid en utmaning att finna markeringar då det gått en tid.
Lite kul ,, har pratat med Daniel gällande mina problem , då jag läst väldigt mycket material som finns, kanske inte allt .. Och det vi kom fram till att min kunskap gällande 1827 och 1866 års skiftesstadgor och tillvägagångssätt är tillfredsställande.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

Mikael.N  
#633083 från vilket år är de stenar i din rågång ? mvh Mikael

   TS
Användarvisningsbild

Re: Historiska gräns markering 1850 talet

Mikael.N  
#633085
Rättselarn skrev:Under 1800-talet så skulle fastighetsägarna själva markera sina gränser efter laga skiftet. Det skulle, om jag minns rätt, göra det inom ett år. Hur instruktionerna från skifteslantmätaren såg ut kan man ju bara gissa, men det är väl troligt att det blev en hel del lokala varianter.
I min lilla by med 5 ursprungshemman verkar man inte ha tagit så hårt på rösningsjobbet för det blev inte många stenar utlagda över huvud taget. Förmodligen tyckte man att det var lite onödigt jobb eftersom gränserna var upphuggna och syntes tydligt ändå.
1925 (tror jag) kom en ny stadga för hur markeringar skulle göras och hur måttsättning skulle göras på förrättningskartorna. Det var då som det blev krav på att "rågångsslut" skulle om möjligt huggas i sten med en fyrkant. Längs rågången skulle man också resa visarstenar med jämna mellanrum. När kraven även skärptes på kartredovisningen så ska man kunna koppla samman råstenar i terrängen med förrättningskartan.

Jag tror också att det finns rätt stora regionala skillnader sett över hela landet. Tar man laga skiftet av byarna så pågick det under en period av 100 år innan man var klar. Teknikutvecklingen inom kart- och mätsidan var ju väldigt stor, så när man började med ett vitt papper, diopter och längdmätning med järnkedjor i södra Sverige så slutade skiftesepoken med polygonmätta och koordinatsatta handlingar längst i norr.
Man blir ofta rätt imponerad över den kvalitet som de lyckades uppnå med så primitiva förutsättningar.


Det som många missar är 1827 års skiftesstadga där det utgavs utförligt i kap 4 vad som krävdes för att en karta skall bli godkänd och användas i förrättningen och sedermera fastställas av ägodelningsrätten o domaren . Lantmäteri styrelsen cirk, No 19, 18de april är väldigt tydlig .. Längs rågångar och skiljelinjer är det måttangivelser i alnar eller meter beroende tidsepok .. Det enda jag inte riktigt behärskar är dessa Jä---- råstenar för det kan se så himla olika ut , oh i mitt fall har lantmätaren spårat ut helt o hållet .. därför har jag ägnat mig åt detta sista två åren och jo jag kommer NOG vinna , men jag kan säga att oavsett vad lagen säger så när LM har begått så mycket fel som dom nu försöker städa undan med att påstå att fel är rätt , så får man ligga i för att MMD ska se det hela med friska ögon

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).