Trädslag

[Älgfoderodlare]

sön 17 jan 2021, 15:34#694674

Nu handlar väl kanske inte bara tanken om hur vi ska få fram virke i tillräcklig mängd, om hur snabbväxande de träd är som vi ska odla i en förändrad framtid. Det kan ju också handla om hur härdiga o motståndskraftiga de kan vara mot de ev. skador o sjukdomar vi kan få i framtiden med ett förändrat klimat. Så mina försök med bl.a. Douglas handlar ju till viss del om även det. Men där har jag ju även Sitka som ex., där många i S. sverige fortfarande pratar om en frostkänslig art. Men att mina klarar av detta här uppe. Ingen har dött r.t. frost eller kyla. Kan jag få Douglas att svara på samma sätt, så blir ju intresset för att ta sticklingar eller frö inför framtiden, precis lika intressant som hur snabbt de växer. Det avgörande blir då istället ATT de växer, oavsett väder o påverkan av annat. Så tänker jag.

@Älgfoderodlare, givetvis bör utgångspunkten vara, att alla nya trädslag / plusvarianter som introduceras, på goda grunder, ska anses ha förutsättningar att väl klara av både de mikro- och makrovillkor, som gäller på de nya ståndorterna. Samtidigt ska snabb tillväxt inte vara ett självändamål, men måste ändå betraktas som en betydande klimat- och värdemässig fördel, vilket i det senare fallet dock förutsätter att den snabbare tillväxten inte på ett avgörande sätt resulterar i sämre virkeskvalité. Sedan gäller det ju också att avsättningen för sortimenten från de nya trädslagen bedöms ha en god framtida avsättningspotential. Slutligen kan nya trevliga trädslag också bidra till en mer variationsrik skog med många fördelar.

👍

[Älgfoderodlare]

tor 02 maj 2024, 21:11#842865Gick idag runt o gjorde ett överslag i överlevnad av de Douglas jag satte omkring 2013. Borde vara omkring 75 %. De växer inte med någon fart om man jämför med vare sig Svensk Gran eller ex. Sitka ( även om dom inte "borde" växa i Härjedalen ). Många Sitka fick även Lammas skott ifjol också. Om det var nederbördsmängd, växtplats, kan jag bara sia om. Kul när det tar sig !

[Badger]

fre 03 maj 2024, 08:03#842896

Om Douglasgranen överlever kommer trädets optimala tillväxt att ske först vid en ålder runt 80 till 100 år, man få verkligen tänka långsiktigt

O då är vi väl helt klart i det man skulle kunna beskriva som framtiden ? ! Förändrad eller inte ? ! Jag försöker då i alla fall på fler än ett sätt att förebygga / föregå de ev. neg. konsekvenser som kan drabba mig i ett förändrat framtida klimat med det jag kan skapa redan idag. Hur många tänker så ? I de flesta trådar ser jag få tecken på det. Sen kan man ju undra varför jag började med detta förändringsarbete för snart 30 år sedan ? ! Kan det vara för att skogsbruk är just långsiktigt ? Men vi har ju lite olika synsätt o omvärldsuppfattningar på vad skog o skogsbruk är. Inget dåligt i det. Skillnaden blir ju hur det kommer att drabba eller gynna oss i framtiden.

Jag har börjat fundera lite i de här banorna de senaste 5 åren. Det som fick in mig på spåret är torkstressade granar i min trakt och att det verkar vara ännu värre. När jag lyssnade på Skogsstyrelsens veckor om löv och att gällande klimatkalkyler är att klimatzonerna flyttar norrut ca en mil per år i Södra halvan av Sverige om jag minns rätt (de sände bara live tyvärr så man kan inte se det igen) började jag köra vissa mindre insatser för framtidsanpassning av min skog. Så nu minskar jag andelen gran och ökar andel tall, björk, ek, ask och bok på fastigheten. Tall och björk ser ut att gå bra med självföryngring. Ek, ask och bok stödplanterar jag lite efter att tidigare generationer röjt bort dem tidigare på inrådan av virkesköpare gran. Jag har läst på och kollat på olika exotiska alternativ som Douglas, Kustgran, Sitka, Valnöt - men inte gått vidare med det för att det skulle kräva hägn och kräva en större insats. Blandskog är nyckelordet för mig. Släpper även fram lite Sälg, Rönn, Körbär och Aplar för viltet skulle.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

fre 03 maj 2024, 10:06#842913När jag började mina första försöksodlingar för drygt 10 år sedan. Så var det just med lite tanke på klimatförändringarna som jag startade. För mitt läge i landet är ju inte det bästa ( även om det växte Tall o Lärkskogar uppe vid Helags fjällstation för ca. 4 - 6000 år sedan ), så det lär ju dröja innan det blir så mycket bättre än idag i de stora dragen. O jag valde främst arter som "kanske" skulle klara av att växa på de marker vi har.
Att nu de flesta gör det, visar kanske på att en viss förändringen redan har skett. Eller att läge, plantval, arter o odlingssätt varit bidragande.
Att ex. Sitka gått så bra, kan vara en kombo av just alla delar. Ökad nederbördsmängd i Härjedalen, plantor från Nordnorge som flyttats söderut, alla har i princip Amträd eller skärm. Douglas / T. Plicata kan ha gynnats av ökad nederbörd o läge samt skärm.
Jag gjorde ju inte saker på random.
Men, jag har ju även "snäppat upp" graden av påfrestningar / utsatthet under senare år, allt för att testa vissa arters överlevnad lite "extra".

[Badger]

fre 03 maj 2024, 10:18#842916Har dina första träd börjat producera några kottar än? Intressant att se om de kan självföryngras.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

fre 03 maj 2024, 12:01#842927

Har dina första träd börjat producera några kottar än? Intressant att se om de kan självföryngras.

-Ja, det ingår ju i en del av planen med mina försök. Att skapa härdiga träd av arter, så om de kan växa här uppe under våra förhållanden idag. Så kan jag ev. få så pass med kott så att det kan vara en möjlighet att skapa fröbanker till att producera plantor som växer bättre på fler lokaler i bättre växtzooner. Där det idag är svårt att få tag på plantor som klarar sig. Mest av det skälet att dessa plantor odlas för långt söderut o flyttas norrut o inte tvärtom.
I år är t.ex. första året jag har bruna barr på mina Sitka. Så härdigheten här hos dessa, mot snö, kyla o vårfrost, verkar ju lovande. Men även det faktum att dom verkar vara mest benägna att sätta Lammas skott o har gjort det under några år nu, visar på att de tål mer än vad jag förväntade mig från start. Har satt ett antal plantor i kluster på olika lokaler med skilda förutsättningar, för att testa just härdigheten. Alla lever men har lite skilda tillväxt.
Från de platser jag tog småplantor av Sitka o flyttade ner till Härjedalen. Så fanns det träd som vid ca. 2 m höjd ( 10 -12 år ) hade satt kott. De största jag har idag är klart över 3 m ( 14 - 16 år ), så jag förväntar mig kott där i år. De hade ju inte börjat sin tillväxt än i år, då det ligger mellan 20 - 30 cm med snö kvar där de står.
Övriga arter, som Douglas, Serbisk Gran, Sibirisk Gran, Balsam Gran, Kungs Gran, Bergs Gran ( Lassiocarpa ), o några till. Är för små än för att ha kott. Men de lever. Så tiden får visa vad det blir av dom.

[Badger]

fre 03 maj 2024, 13:38#842947Vad är lammas skott? Det har jag inte hört förr.

Har du hägnat in dem förresten? Eller klarar de betningstrycket ändå?

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

fre 03 maj 2024, 14:44#842964

Vad är lammas skott? Det har jag inte hört förr.

Har du hägnat in dem förresten? Eller klarar de betningstrycket ändå?

Lammas skott är utvecklingen av ytterligare en tillväxt efter det att den egentliga växtsäsongen är avslutad. På toppskottet har det i de flesta fall blivit ett utvecklande av det som skulle vara nästa års toppskott, som en tillväxt i höjd ovanpå det innevarande årets. Det syns som en tillväxt under tidig höst om det är gynnsamma förhållanden. På just Sitka har det varit 4 - 6 cm som oftast. Det verkar inte påverka tillväxten nästkommande år, då nytt toppskott har bildats o tillväxt som tidigare år.

Sitka behöver man inte hägna in. Finns inte ett vilt djur i Sverige som vill sätta tänderna i den växten. På alla övriga har jag mitt vanliga fejningsskydd. För fejning tar död på en planta om barken långt ner förstörs i den omfattningen, att plantan inte kan förmedla vatten uppåt i stammen. Men för de flesta barrträd, är betning i rimlig omfattning inget problem. De överlever även om det saktar ner tillväxten nåt år.
Jag har ännu inte haft någon betning på mina Douglas eller Balsamgranar. Kan bero på att det är en ny art för området. Men också att jag har hur mycket som helst av annat lövbete runt dessa planteringar. Främst Sälg o Asp i massor. Jag har även Lärk i samma område som klarat sig från Bete. Men just Råbockar verkar vilja feja på andra arter än de inhemska. Så därför sitter skydden på den nivån.

[Badger]

lör 04 maj 2024, 07:46#843044Tack, då har jag lärt mig något nytt. Vad är ditt vanliga fejningsskydd? Jag har satt ett litet "rör" av hönsnät runt ett par ekar, men det är lite bök att gå runt även med en käpp att slå ner och fästa mot. Ja, Sitka har jag sett i en försökspark och det är rena taggtråden så den är väl i princip oätligt, men läst om de andra att de hade mjuka mumsiga skott så det var de jag tänkte på.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

lör 04 maj 2024, 12:48#843074

Tack, då har jag lärt mig något nytt. Vad är ditt vanliga fejningsskydd? Jag har satt ett litet "rör" av hönsnät runt ett par ekar, men det är lite bök att gå runt även med en käpp att slå ner och fästa mot. Ja, Sitka har jag sett i en försökspark och det är rena taggtråden så den är väl i princip oätligt, men läst om de andra att de hade mjuka mumsiga skott så det var de jag tänkte på.

Det stämmer. Douglas granen har mycket mjuka barr, men av nån anledning har de inte blivit betade än i mina odlingar. Jag kan inte veta med säkerhet om det beror på att det är en ny art som inte viltet har provat än o vill äta av. Eller om det är det faktum att jag har så enormt mycket av alt. lövbete, så viltet föredrar det framför barrväxter. Jag har ju knappt nåt bete på mina vanliga Tallar heller, så jag är benägen att tro det är det senare som har störst betydelse.

Mina fejningsskydd är precis som du beskriver dina. Jag har väl gjort nåt tusental varav alla Douglas har dessa. Eftersom jag stamkvistar alla träd, så har det inte varit några problem att sätta dit skydden då plantan nåt en viss höjd så att jag kvistat av den nedersta delen av stammen. Har haft det klippta nätet öppet efter att jag satt ner pinnen jag fäst det vid o sen fäst ihop nätet när allt är på plats. På ex. Ek o Col. Blue Spruce, Douglas o Sibirisk Gran, valde jag att sätta dit skydden när plantorna var små. Allt eftersom de växer, så stamkvistas dom o när jag vill ta bort skyddet så är det bara att öppna nätet o lirka ut kvistarna om det finns några kvar nedom nätets överkant.
Har dungar av Thuja Occ. o Brabant som jag även gjort detta på. Fungerar. Det är ett pyssel men man ska komma ihåg att detta är försöksodlingar o jag vill försöka uppnå resultat som kan gagna framtiden av arter som kan utveckla skogsbruket.

Lite därför som jag också odlar arter i komb. på olika sätt. Med amträd, skärm etc. Pionjärer med sekundärer. Ex. så kan Sebra växa under en lövskärm som Gran. Den tål en viss skuggning. O stamkvistar jag Björken o får mer ljus till underväxten, går den komb. bra.
Hur täta förband fungerar under ungskogstiden, hur utvecklas blandbestånd av pionjärer om de INTE vårdas enl. gängse mall, att ALDRIG röja i ungskog innan en viss höjd, hur påverkar mångfalden graden av betning ( bete på gagnträd / exoter kontra mest begärliga foderväxter ) etc.
Som jag sa; Jag gör inget på random ! Lite som i mitt yrke. Om jag lär mig det mesta om hur funktionella systemen fungerar. Stöd systemen o de visar vad som går att utveckla inom vissa delar. Hoppas bara att jag får leva länge nog att se en del av resultaten.

[Badger]

lör 04 maj 2024, 16:14#843082Mycket intressant. Hoppas du kan dela med dig av resultaten i någon form framöver. Den totala tillgången på bete har belagts i olika studier så det känns som en trolig förklaring hos dig. Det är nog bara den som planterar en stor areal av bara ett trädslag som helst vill hitta någon annan förklaring till sina viltskador än brist på alternativ föda. Även jag äter kokt ål om all annan mat är slut och jag är riktigt hungrig.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Älgfoderodlare]

lör 04 maj 2024, 16:58#843088

Mycket intressant. Hoppas du kan dela med dig av resultaten i någon form framöver. Den totala tillgången på bete har belagts i olika studier så det känns som en trolig förklaring hos dig. Det är nog bara den som planterar en stor areal av bara ett trädslag som helst vill hitta någon annan förklaring till sina viltskador än brist på alternativ föda. Även jag äter kokt ål om all annan mat är slut och jag är riktigt hungrig.

Jag hade det i en tråd som "Torbjörn" la upp i kat. "Gallring", "Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare". Men livet ville något annat.
Jag fortsätter det jag gjort, fast utan bilddokumentation. Har inte förlikat mig än med vad ödet ville än så länge. Tiden kanske kan visa om jag kan o vill förmedla det. Men det är så mycket som gått förlorat över tid. Bilder, disk. o resonemang här på SFo. Så mycket som togs ifrån mig. Men, allt jag skapat o fått som en effekt av mitt arb., finns ju trots allt kvar. Skog är ju lyckligtvis långsiktigt. O träd en stor passion för mig. Kanske den största.

[Badger]

lör 04 maj 2024, 17:37#843092Jag hade stor behållning av det jag såg i den tråden. Tyvärr är även skog en polariserade verksamhet och det kastas otrevligheter från flera perspektiv så jag förstår dig.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.