Äldre skogsmaskiner (nostalgi)

Åkes maskinbilder

415 inlägg 342901 visningar 45 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

alias  
#342874
kärrabol skrev:
Fredrik Reuter skrev:Hej Åke,
Blev det ingen körning med egna maskiner i denna avverkning?
Och leverans till sågen, är det till en mindre lokal såg (den ser inte så stor ut)?

Nä Fredrik, det var en stigning på mer än trettio meter och merparten av timret har en längd på 4,9m.,det hade frestat Blondinen och en slutavverkning kan jag inte konkurrera med vad det kostar att låta proffs göra det.
4,9 timret sågas på,ett sågverk fyra mil härifrån, dom,sågar bara den längden har jag förstått, lite timmer har kortare längder men det går till ett annat såg.


Låter som att virket gått till Vida i Urshult - eller finns det fler i detta område som endast kör denna längd?

MVH
Alias

Enskede Hydraul, reservdelar till skogsmaskiner
Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

kärrabol  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#342875 Stämmer bra de alias

   TS
Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

kärrabol  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#362735
1451936510_dscn0044.jpg
1451936506_dscn0046.jpg
1451936524_dscn0047.jpg
1451936498_dscn0048.jpg
1451936476_dscn0049.jpg
1451936469_dscn0050.jpg
1451936485_dscn0051.jpg
1451936499_dscn0054.jpg
1451936498_dscn0055.jpg
1451936544_dscn0057.jpg
1451936520_dscn0059.jpg
1451936516_dscn0061.jpg
1451936610_dscn0062.jpg
1451936531_dscn0065.jpg
1451936544_dscn0066.jpg
1451936704_dscn0067.jpg
1451936551_dscn0068.jpg
1451936563_dscn0070.jpg
1451936583_dscn0073.jpg
1451936574_dscn0074.jpg
1451936570_dscn0075.jpg
1451936590_dscn0077.jpg
1451936589_dscn0078.jpg
1451936600_dscn0079.jpg
1451936638_dscn0080.jpg
1451936604_dscn0081.jpg
1451936637_dscn0083.jpg
1451936615_dscn0084.jpg
1451936622_dscn0085.jpg
1451936704_dscn0087.jpg
1451936637_dscn0088.jpg
1451936635_dscn0089.jpg
1451936654_dscn0090.jpg
1451936672_dscn0092.jpg
1451936654_dscn0095.jpg
1451936674_dscn0096.jpg
1451936687_dscn0097.jpg
1451936668_dscn0098.jpg
1451936687_dscn0099.jpg
1451936692_dscn0100.jpg
Var och fotade miljöer på Hässleholms modelljärnväg i går

   TS
Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

Hema  
#362783 Tackar för de fina bilderna! :)

Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

Fredrik Reuter  
#362854 Å ja som trodde du investerat i drönare! :wink:

Imponerande bygge, det är många timmar bakom detta troligtvis...

Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

Vedmaskin  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#362922 Fina bilder. :-BD

Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

Stenmark  
#362936 Jaha inte har dom någon skog att röja eller gallra :-o

Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

Hema  
#362955
Stenmark skrev:Jaha inte har dom någon skog att röja eller gallra :-o

Ja det va dåligt! :lol: :lol:

Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

AKKAMAAN  
#366007 Den här tråden har gått mig förbi. Hittade den vai google när jag letade historis information om Logma. Fantastisk personlig historik som trådstartaren "Kärrabol" och nadra har bidragit med. Det mesta av det här skulle definitivt platsa i min mind-map-databas om "Skogsmaskinernas genetik och ärftlighetslära". Du Fredrik vet ju lite om detta. Jag skulle gärna se att "Åke" eller "kärrabol" m fl kunde sätta igång och mind-mappa sin historia så att det kunde länkas till mitt övergripande projekt...
Speciellt detta med Canada är viktigt, efter som Svensk skogsmaskinutveckling har fått mycket av sina influenser från Nordamerika. Logma'n är ju definitivt en av dem. Teleskopkvistare har ju varit en av de mest betydande mekaniseringarna i Nordamerikas skogsarbete. De har de senaste 20 åren till övervägande del blivit ersatta av stora engreppsaggregat burna på "grävmaskinschassin" (larvfötter). Jag bor själv i ett område där man avverkar mycket med torn-vinch-system av helstamsskog. Faktisk så är killarna från tv-showen Axmen från stan där jag bor nu. Jag är ytlig bekant med en av familjen "Ryggard" som äger företaget. Nåväl jag skall använda ytterligare nån timme för att gå igenom de 15 återstående sidorna av denna tråd. Tack för en kanonbra tråd och jag skulle gärna vilja ha personlig kontakt med er. PM'a gärna för mera info om mitt projekt om ni är intresserade. Inget av det jag gör är på nåt sätt hemligt eller privat. Kunskap om historia bör bör var kostnadsfri och fullt tillgänglig för alla. Däremot vill jag inte trampa nån på tårna och börja ladda ner bilder utan tillstånd.

Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

machonisti  
#366022
1452869506_img_0004.jpg

Detta borde vara rätt tråd eller tillsammans med akkamans samling för mina ärvda bilder.
Pappa framför Tegen som t.o.m. jag minns av. Någon gång tidigt 70 - tal ????
Pappa & farbrors bolags andra maskin.

Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

AKKAMAAN  
#366040
Fredrik Reuter skrev:Ah, ok!
Hur gick det egentligen med CTL i nordamerika, det används väl en del men helträd dominerar än väl?

Utvecklingen av CTL i Nordamerika är beroende av ett flertal faktorer....
Eller om vi talar om varför hel- och del-stamsmetoden måste finnas kvar i Nordamerika, åtminstone delar av Nordamerika...
1. Hjulburna maskinsystem klarar inte den branta terrängen som mycket av västkustskogarna växer i
2. Hjulburna maskinsystem skulle ha det oerhört svårt att ta sig fram i den andra- och tredje-generation som slutavverkas idag. det finns allför många grova 1-2 m diameter lågor, allt för många högt kapade 0.5-1.5 m diameterstubbar. De planare marker som tredjegeneratios-avverkas idag förbereds för återväxt och CTL genom att man samlar ihop avverkningsavfall och bryter loss alla grövre stubbar, läggs i stackar på hyggena, och krossas till energi-"flis" (hog fuel) om det liger inom ekonomiskt transportavstönd från industri. I annat fall bränns stackarna ner efter ett par år.
3. Alltför mycket skog som avverkas idag på västkustsidan ör alldeles för övergrovt och överlångt för att kunna CTL hanteras. ett träd som är 1 m diameter i rotänden, är också minst 40 meter högt. Det blir nåt 10-tal ton att hantara för en "lätt-vikts" hjulgående CTL basmaskin. En 5.5m stock skulle kunna väga flera ton, dvs lit mer än vad en skandinavisk skotare skulle kunna hantera.
4. Den äldre mottagningsindustrin är designad för motttagning av40 fots stockar. Och också för sågning av riktigt grovt timmer, 0.5-1.5 m diameter. I framtiden kommer det att bli ovanligare med 40 fots timmer grövre än 50 cm i toppänden.
5. Vidaretransportsystemet är till 98% baserat på att transportera 40 fots såg stockar och 20 fots massaved på en kortare släpvagn bakom timmer-semitrailern.
6. Idag exporters en väldigt stor andel 40 fots timmerstockar till Asien. Det går ett stort antal skeppningsfartyg som är specialbyggda för 40 fots virke.
7. Den här grov- och långtimmer-industrin är förhållandvis kostnadseffektiv. Genom att markerna areellt slutavverkas med typ "1000"m3sk per hekta eller många ggr mer om det handlar om en andragenerationsavverkning som gått över tiden. Idag slutavverkas Douglasgran vid ca 40 års ålder, träden är minst 30-35 meter vid slutaverkning så produktiviteten är hög även om det är en relativt låg mekaniseringsgrad beroende på vad markförhållandena medger. Det finns helt enkelt ingen CTL teknik som kan ersätta dagens 40 fots-system.

OK, om vi tittar på syd östra USA, där har man de senaste 50-60 åren skogsodlat hårt. Och har (delvis?) byggt upp en industri som är anpassa till CTL. Där gallras det och slutavverkas med engreppsskördare. Omloppstiderna på skogen kanvara ner mot 20-25 år.

Detsamma gäller nordöstra USA samt Canada öster om Klippiga bergen. Där avverkas fortfarande klena och stamtäta naturskogar för första gången. Passar CTL som handsken, bara man har en mottagningsindustri som är anpassad.
Det här med industrianpassning har ju varit ett problem i Sverige också. Vi startade en övergång till massaved i fallande längder på 1970-talet. Men vissa industrier var inte avskrivna ännu och man var tvugna att fortsätt med 3-m-massa-aptering i den industrinns virkesupptagningsområde. Massafickorna på dåtidens processorer var ju ett resultat av kravet på 3-meters. När man tilläts aptera fallande så försvann massafickorn snabbt till förmån för "fritt fall".... :lol:

Vi kan förvänta oss att marknaden kommer att växa i Nordamerika för Skandinavisk CTL teknik, men vi måste invänta mognaden av skogsodlingarna och convertering av mottagningsindustrin. Och USA är ett väldig konservativt land som inte är känt för att vara förändringsvänligt.

Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

alias  
#366047
AKKAMAAN skrev:
Fredrik Reuter skrev:Ah, ok!
Hur gick det egentligen med CTL i nordamerika, det används väl en del men helträd dominerar än väl?

Utvecklingen av CTL i Nordamerika är beroende av ett flertal faktorer....
Eller om vi talar om varför hel- och del-stamsmetoden måste finnas kvar i Nordamerika, åtminstone delar av Nordamerika...
1. Hjulburna maskinsystem klarar inte den branta terrängen som mycket av västkustskogarna växer i
2. Hjulburna maskinsystem skulle ha det oerhört svårt att ta sig fram i den andra- och tredje-generation som slutavverkas idag. det finns allför många grova 1-2 m diameter lågor, allt för många högt kapade 0.5-1.5 m diameterstubbar. De planare marker som tredjegeneratios-avverkas idag förbereds för återväxt och CTL genom att man samlar ihop avverkningsavfall och bryter loss alla grövre stubbar, läggs i stackar på hyggena, och krossas till energi-"flis" (hog fuel) om det liger inom ekonomiskt transportavstönd från industri. I annat fall bränns stackarna ner efter ett par år.
3. Alltför mycket skog som avverkas idag på västkustsidan ör alldeles för övergrovt och överlångt för att kunna CTL hanteras. ett träd som är 1 m diameter i rotänden, är också minst 40 meter högt. Det blir nåt 10-tal ton att hantara för en "lätt-vikts" hjulgående CTL basmaskin. En 5.5m stock skulle kunna väga flera ton, dvs lit mer än vad en skandinavisk skotare skulle kunna hantera.
4. Den äldre mottagningsindustrin är designad för motttagning av40 fots stockar. Och också för sågning av riktigt grovt timmer, 0.5-1.5 m diameter. I framtiden kommer det att bli ovanligare med 40 fots timmer grövre än 50 cm i toppänden.
5. Vidaretransportsystemet är till 98% baserat på att transportera 40 fots såg stockar och 20 fots massaved på en kortare släpvagn bakom timmer-semitrailern.
6. Idag exporters en väldigt stor andel 40 fots timmerstockar till Asien. Det går ett stort antal skeppningsfartyg som är specialbyggda för 40 fots virke.
7. Den här grov- och långtimmer-industrin är förhållandvis kostnadseffektiv. Genom att markerna areellt slutavverkas med typ "1000"m3sk per hekta eller många ggr mer om det handlar om en andragenerationsavverkning som gått över tiden. Idag slutavverkas Douglasgran vid ca 40 års ålder, träden är minst 30-35 meter vid slutaverkning så produktiviteten är hög även om det är en relativt låg mekaniseringsgrad beroende på vad markförhållandena medger. Det finns helt enkelt ingen CTL teknik som kan ersätta dagens 40 fots-system.

OK, om vi tittar på syd östra USA, där har man de senaste 50-60 åren skogsodlat hårt. Och har (delvis?) byggt upp en industri som är anpassa till CTL. Där gallras det och slutavverkas med engreppsskördare. Omloppstiderna på skogen kanvara ner mot 20-25 år.

Detsamma gäller nordöstra USA samt Canada öster om Klippiga bergen. Där avverkas fortfarande klena och stamtäta naturskogar för första gången. Passar CTL som handsken, bara man har en mottagningsindustri som är anpassad.
Det här med industrianpassning har ju varit ett problem i Sverige också. Vi startade en övergång till massaved i fallande längder på 1970-talet. Men vissa industrier var inte avskrivna ännu och man var tvugna att fortsätt med 3-m-massa-aptering i den industrinns virkesupptagningsområde. Massafickorna på dåtidens processorer var ju ett resultat av kravet på 3-meters. När man tilläts aptera fallande så försvann massafickorn snabbt till förmån för "fritt fall".... :lol:

Vi kan förvänta oss att marknaden kommer att växa i Nordamerika för Skandinavisk CTL teknik, men vi måste invänta mognaden av skogsodlingarna och convertering av mottagningsindustrin. Och USA är ett väldig konservativt land som inte är känt för att vara förändringsvänligt.


@kärrabol, @AKKAMAAN m.fl. som har varit "over there"

Hur återbeskogar man markerna där man avverkat övergrov skog i brant terräng?

På TV ser det ut som att man lämnat kvar halva träden emellanåt. Blir det naturlig föryngring som får stå till nästa slutavverkning utan röjningar och gallringar eller planterar man och sköter skogen mellan slutavverkningarna?
Det känns som att det borde vara svårt att utföra någon aktiv föryngringsåtgärd eller skötsel i dessa skogar.

Tycker grönrisplantering kan vara tillräckligt jobbigt efter ett halvtaskigt granbestånd på medelbonitet i Småland - skulle inte vilja försöka med det efter +1000 m³sk/ha övergrov skog och mycket stamved kvarlämnad.

Åke: Visst kör ni fortfarande mycket med grönrisplantering i västra Blekinge?

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

kärrabol  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#366057 Ja alias, vi grönplanterar det mesta här i mina trakter. Markberedning är det inte många som gör i dessa stenmarker. Det är ofta små jordfläckar mellan stenarna som man får leta efter med plantorna. Däremot växer det bra och vi kan slutavverkning vid 55-65 år. Det senaste avverkningen här i vinter var 63 år på G30 mark där flera rotstockar fick svarvas ner med motorsåg för att inte komma över 70 cm.
Och angående mina bilder så är det fritt att använda så länge det inte fins något ansikte som kan kännas igen. Jag har försökt att utesluta sådana bilder, men något kan finnas med
Angående plantering där jag var i Canada så var det lika skog som här och det planterades. Skulle vara intressant att komma tillbaka nu efter 40 år och se hur det ser ut

   TS
Användarvisningsbild

Re: Åkes maskinbilder

Erre  
#366067
machonisti skrev:
1452869506_img_0004.jpg

Detta borde vara rätt tråd eller tillsammans med akkamans samling för mina ärvda bilder.
Pappa framför Tegen som t.o.m. jag minns av. Någon gång tidigt 70 - tal ????
Pappa & farbrors bolags andra maskin.

@machonisti
Hur gammal var din far på den bilden? Ungefär.

Avatar Fallback

Re: Åkes maskinbilder

AKKAMAAN  
#366072
alias skrev:
kärrabol, AKKAMAAN m.fl. som har varit "over there"
Hur återbeskogar man markerna där man avverkat övergrov skog i brant terräng?

Generellt sett så har man inte lika ambitiösa återbeskogningsprogram i USA och Canada som i tex Sverige.
Man har inte riktigt samma typ av styrning med plantor per ha och anpassnig till bonitet. Här på västkusten skulle man vara tvungen att plantera 10000+ plantor per ha om man skulle följa de Svenska normerna. Boniteterna varierar mellan 30-till 60+ m3sk per ha. Vid Stilla Havskusten är det regnskog här och på Vancouver Island. 70-80 m3sk per ha och år lokalt.
Det är bara manuell markberedning och barrotspalnterin med 50cm+ plantor som gäller i brant terräng. Gräs- och slyväxten är enorm.
På planare mark så avtäcks stoar dela av marken med stora grävare. det funa som perfekt marberedning, och man kan planter med något mindre plantor.

På TV ser det ut som att man lämnat kvar halva träden emellanåt.

Halva träden på marken eller hälften av träden på rot?
Det blir väldigt mycket grovt avverkingsavfall. De 13-14 cm to så är den svenska timmergärnsen är massagränsen här. Därav markavtäckningen vid planare terräng. Sen är man mest intresserad av sågtimret. Det uppskattas att ca 10% av all avverkad (fälld) virkesvolym går till brasved och energi-"flis" (hog-fuel). Massa-andelelen på den här typen av skog är ända bar 5-10% om inte trädet är skadat.

Blir det naturlig föryngring som får stå till nästa slutavverkning utan röjningar och gallringar eller planterar man och sköter skogen mellan slutavverkningarna?
Det känns som att det borde vara svårt att utföra någon aktiv föryngringsåtgärd eller skötsel i dessa skogar.

Man har äkat ambitionen de senaste 30 åren. Tidgare palnterade man för slutavverkning max 1000 plantor per Ha. Det fylls också på med självsådd av närliggande bestånd. Vissa träd arter är pionjärer och andra sekundärer. Douglas är pionjär som den svenska tallen, medan tex Hemlock är sekundär och sprutar formligen upp underifrån. Douglas är ett mycket värdefullt sågtimmerträdslag. enorm hållfasthet även om den är frodvuxen. Hemlock är attraktivet som småsnickerivirke men framförallt får finppapersmassa.

Bestånd på bra markförhållanden sköts, men ofte växer de ifrån det svenska röjningstadiet. Toppskotten varierer ju mmella 0.5-1 meter. så det är svårt att hänga med i röj-svängen. Ofta röjer man med motorsåg den bestånd vi i Sverige första-gallrar. Allt för att förbereda en kommersiell första gallring med en "svensk" slutavverknings-engreppare.

[quote]
Tycker grönrisplantering kan vara tillräckligt jobbigt efter ett halvtaskigt granbestånd på medelbonitet i Småland - skulle inte vilja försöka med det efter +1000 m³sk/ha övergrov skog och mycket stamved kvarlämnad./quote]
Jo det är sant. Men är man intresserad av planteringsjobb med svenska lång-ben så finns det nog obegränsat med arbete. Jänkare vill inte göra sånt här, och Mexarna har för korta ben för att kunna vara produktiva....men de är nog till 80% de ända som jobbar med med plantering här....
Jag bor vid röd-fläcken...
Bild

Annons:
Emmaboda skog och traktor
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).