Lägsta älgavskjutningen sen 50-talet i Värmland

Tidningen Svensk Jakt skriver i en artikel att den årliga älgavskjutningen nu är nere på 50-talsnivå i länet. Den låga nivån beror dels på att vargen tar många älgar men också att man haft en hög avskjutning tidigare.



Senaste säsongen sköts 1,8 älgar per 1000 hektar, totalt 2964 djur. På Svensk Jakts sajt finns ett diagram som visar årsvis avskjutning sedan 2012/2013. På fyra år har avskjutningen mer än halverats.



Det här borde ju vara bra för tallungskogen, eller?

Ja, om avskjutningen speglar älgstammen. Alternativt skjuter de färre för att de vill ha upp strammen.

Nej vi sparar inte . Det finns inte älg längre hos oss i v Värmland . Det är tomt !! Men hjort har vi desto mera av å den gör väldigt mycket mera skador på granen än vad älgen gjorde på tallen

Finns det statisitk över stammens storlek över de olika åren?

Gillar inte vargen hjort eller är det för lite varg?

Har fått uppfattningen att både hjort och vildsvin är svårare att ta än t.ex. älg och rådjur för vargen.

MVH
Alias

För lite varg kan det aldrig bli.

Men då får du hänga i med röjsågen!
/Niklas

Vi har gjort flera spårinventeringar å sökt länsstyrelsen om å få bilda hjortområde . Hoppas å få börja jaga om ett par år . Å jo vargen tar hjort . Men vi har inte så mycket av vargen hos oss . Men visst är dom inne å slår älg etc med jämna mellanrum ..

Sorry, menade älgstammens storlek. Oftast är det bara avskjutningens man hör om, en inte storleken på stammen.

Ingen fara !!! E väl inte gjort nån inventering på älg nu i vinter så det enda jag kan svara på är hemma på skogen . Å där har jag sett spår å visuellt sett 1st liten tjur å det är det !!

Glömde säga att vi ha gått från 13+12 älgar till 2+2 på 10 år

Hur stort har ni? Sköt ni fullt?

Vi har nu ca 3800 h å vi sköt fullt

Det som är roligt när man jagat och huserat på samma marker sedan barnsben är att man får uppleva skillnader, utveckling på olika sätt. För vissa är den negativ och för andra positiv men ändringar är det. Hos oss som inte ännu har annat än någon enstaka strövarg som passerar har inte jakten påverkats så mycket men man kan ändå se skillnader på vilt. Vi har utter och betydligt mera rådjur även i skogen. När jag var yngre fanns inte ett enda råspår på skogen men nu för tiden hittar man spår efter dem lite här och där långt upp i skogen där de tidigare aldrig uppehållit sig. Även Kronhjort har setts men själv har jag bara sett spår en enda gång.

Vad gäller bävern har den ändrat i beteende över åren. Den har blivit betydligt skyggare och mera svårjagad men fortfarande i ordentligt numerär även om det går lite upp och ner är det upp just nu.

Förr fanns det flertalet harjägare, vi här hemma var några av dem. Idag är det bara någon enstaka kvar och det har blivit fler fågeljägare och då helst med stående hundar. Själv gick jag samma bana men när fågelhunden till slut nått vägs ände lämnade jag denna jaktform och håller nu på med en älghund och jag har förmodligen hittat mitt kall, dessutom ger den jakten mera kött och bättre nytta för skogen.

En annan trend är att jägare verkar ha blivit latare, man jagar närmare bilen. En utveckling jag personligen inte gillar, men samtidigt är det vad jag själv kan se och den strimman behöver ju inte vara representativ för hela landet. En annan sådan utveckling är att man i högre grad verkar jaga i projektform istället för ett införlivande i jaktåret men den grejen har iofs alltid varit till viss del men jag får känslan av att allt fler jägare bort allt längre ifrån sina jaktmarker.
En annan mycket positiv utveckling är att fyllan i allt högre grad verkar försvinna från jakten. Det ses självklart att nykterhet vid jakt är en självklarhet idag.

Liten älgstam i Värmland sägs bero på varg och det kan mycket väl vara på det viset. Möjligheterna för de jägare som huserar där har blivit förstörda vad gäller möjligheten till högkvalitativt viltkött, detta till trots alla de svårigheter älgstammen bjudit både förvaltare och skogsägare på genom åren har man hittat vägar för att sköta en älgstam, styra den efter planering. Älgen har ju varit på randen av utdöd eller på väldigt låga nivåer i omgångar genom tidens lopp men man har räddat det och samtidigt gjort värdefulla erfarenheter. Samtidigt vill man ju ha låga skador på skog. Nu har en annan faktor kommit in i denna svåra ekvation som tagit generationer i anspråk att behärska. Vargen förvaltas inte sunt då det i första hand inte är de med generationer av kunskap som bestämmer längre utan nu ska hjulet uppfinnas på nytt, man vägrar lyssna till redan gjord erfarenhet. All den tid av så väldigt många som lagts ned är nu förstört av okunskap och avundsjuka av en allt mera asfaltsuppväxt människosort som aldrig fått möjligheten att lära och förstå samt inte behöver stå för följderna av sitt agerande. Sådana som inte fått lära av andra som sett nyanserna och resultaten. Samma typ av tänk har också getts möjligheten att lägga sig i skogsbruket, samma oförstånd, samma avundsjuka.