Älgfluga - Lipoptena cervi

 
 Kommentar  2 inlägg  569 visn.  2 följer
Användarvisningsbild

Älgfluga - Lipoptena cervi

Fredrik Reuter  
#604273 Den så kallade älgflugan har diskuterats i många år på Skogsforum och allt eftersom den verkar öka i omfattning så vill fler och fler söka information om älgflugor. Därför startades denna tråd under begrepp och definitioner, nedan finns alltså mer allmän information som kan vara bra känna till.

1577976764_algfluga.jpg


Vad är älgflugor?


Älgflugan är en parasit som faller under arten lusflugor. Den har fått sitt namn på grund av att älgen är dess främsta värddjur dit de söker sig för att krypa ner i pälsen och suga blod. Den heter Lipoptena cervi på latin och finns utspridd främst på norra jordklotet med en högre population i norra barrskogsbältet, från Ryssland i öst till Sverige.

Som vuxen blir den max 7 mm lång, har sex ben och en brunfärgad kropp som delvis kan beskrivas som lite genomskinlig.

Eftersom den är en parasit som lever på att suga blod på värddjur så attackerar den inte bara älgar utan allmänt hjortdjur såsom dovhjort, kronhjort och rådjur. På grund av detta har den i folkmun många olika namn förutom älgfluga. Exempel är hjortfluga, hjortlusfluga, älglus.

Carl von Linné var den första att dokumentera älgflugan år 1758 och troligtvis namngav han parasiten hjortfluga, det kan alltså vara den mest korrekta benämningen men enligt Google är älgfluga det mest vedertagna namnet idag.

Den latinska benämningen Lipoptena cervi kan delas upp i tre ord där “Lipo” kan översättas till överge, “Ptena” kan översättas till vingar och “Cervi” kommer från latinska ordet “Cervus” som betyder hjort. Och det är just detta som kännetecknad älgflugan, den tappar sina vingar när den hittat ett värddjur den kan suga blod ifrån.

Dålig flygare


Älgflugan är känd för att vara en dålig flygare och den kan bara flyga upp till 50 meter åt gången. Honan lägger ägg i värddjurets päls och äggen ramlar oftast av och landar på marken. Där kläcks älgflugan och sitter och väntar på ett värddjur i undervegetationen. Eftersom den är så dålig på att flyga så måste den välja ut sina värddjur noga och sedan satsa allt på att nå pälsen. Det är härifrån man säger att att älgflugan attackerar med beslutsamhet. Älgflugan använder sin syn men främst kemiska signaler och värmedetektering när den söker efter värddjur.

Blodsugare med klor


Både hona och hane suger blod på värddjur och som sagt så tappar de sina vingar när de hittat ett värddjur och landat på pälsen. På sina ben har de vassa klor som gör att de kan hålla sig fast på värddjuret och det är även dessa klor de använder för att klippa av sina egna vingar när de hittat ett värddjur. Väl på plats så lever älgflugan på värddjuret till sin död.

Genom sin snabel med vassa knivar penetrerar älgflugan huden på sitt värddjur och suger blod. Honan lägger bara ett ägg som då sedan efter att förpuppats ramlar ner från värddjuret och kläcks till en ny älgfluga varje höst.

En seg rackare


Älgflugan är platt till formen och står emot mycket. Det är därför man inte kan slå ihjäl den utan bästa medlet är oftast att få den mellan två fingrar och rulla ihjäl den. Den kan vara en plågoande ända fram till att det blir minusgrader och verkar alltså tåla både värme och kyla bra. För oss människor så verkar den också stå emot insektsmedel mycket bättre än ex myggor. De senaste decennierna har den också ökat i omfattning och kan i vissa skogar vara en riktigt plågoande där man kan bli attackerad av hela svärmar.

Det är troligtvis ändå ingenting mot vad älgarna får stå ut med, en älg kan ha upp till 20.000 älgflugor levandes i pälsen med extrem klåda, infekterade sår och till och med blodbrist som följd.

Älgflugan och människan


Det är troligtvis inte meningen men ibland kan älgflugan tro att människan är ett hjortdjur och bita oss. Det är inte så vanligt men det förekommer, annars är den mest ett gravt irritationsmoment när man är i skogen på hösten.

Om den biter så är den vanligaste åkomman en liten rodnad som kan klia, detta precis där älgflugan har sugit blod (bitit). I vissa fall kan människor får större rodnader och bölder som tyvärr kan sitta kvar ganska länge, troligtvis kan detta bero på att såret blivit infekterat av saliv eller avföring från älgflugan.

Eftersom den är en parasit så är sannolikheten hög att den redan nu eller i framtiden kan vara en smittspridare. Kusinen fårlusen vållar idag stora problem hos får genom att sprida virus som gör att fåren smittas och får sjukdomen blåtunga. Forskning pågår nu vilka sjukdomar älgflugan redan nu eller i framtiden kan sprida.

Till skillnad från t ex fästingar så är trots allt det största problemet med älgflugor att de gör tillvaron i skogen för oss människor sämre, detta genom att vara irriterande och tar genom detta bort glädje, fokus och/eller arbete för oss. Framtiden får utvisa hur vi kan besegra dessa seglivade rackare.



   TS
Användarvisningsbild

Re: Älgfluga - Lipoptena cervi

Ldsaren  
#604299 Jo det ska gudarna veta .
Här hade jag ett elände i höstas när ja röjde , de var på mig hela tiden och in i håret .
Jag skicka efter en provflaska som heter Älgflugestopp nått finskt men helt verkningslöst .
Kanske branschen kunde ta fram nått bra nät att komplettera hjälmen med , men det måste vara tätt för de kryper igenom minsta hål .
Jag prova med rånarluva o annat men det blir varmt .

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).