Det är skillnaden i tjocklek på gångjärnets båda sidor som jag styr med.
Tar det lite piano tills jag ser vilken riktning trädet börjar ta, har jag då "säkrat" för mycket så tar jag lite till.
Sen förflyttar jag mig därifrån.
Det var skillnaden i tid att fly jag syftade på, vilket är bråkdelar.
Men när det går hänger allt på den bedömning man gjort.
Allt detta kan man göra, och är som sagt bra i de flesta fallen.
Ännu inte övertygad om att det är det alla ggr.
Såg en "proffshuggare" på tv för ett par dar sen.
Han använde sig av säkra hörnet och trädet gick lite fel, han kastade sig då tillbaka och sågade i brytmånen.
Detta i mitt tycke alldeles för sent, både sett säkerhetsmässigt och nyttomässigt.
Hade han inte använt säkra hörnet är jag övertygad om att det gått bättre.
Kanske ett uselt exempel, men var det som väckte min fundering i och med att jag inte använder säkra hörnet när jag bedömmer att det finns risk för att hamna i hans sits.
Det är just denna olikhet i tjocklek av brytmånen jag använder mig av.
Här håller jag med dig till 100%. Just därför jag vill veta vad som egentligen är bäst.
Kan inte säga att jag är nåt proffs heller, då hade jag inte behövt fråga.
Precis min mening, och jag tror att i vissa fall kan man påverka mer med traditionell metod.
Har kanske fel, men för att jag ska våga använda mig av säkra hörnet i dessa fall känner jag att mer info behövs.
Man kan kila, spänna och ha sig hur mycket som helst, men när man tryckt av så går det som det går.
Visst ska man i möjligaste mån förvissa sig om att det man gör är säkert och att trädet går dit man vill, frågan är hur.