Vad är det här för slags yxa?

Är det någon som vet vad detta är för någon yxa? Det är stämplat RTTm och sedan en ruta med två lutande x och sedan Z. Under rutan står det 0,7.

Det var en f.d. hyresgäst som lämnade kvar yxan då han flyttade ut. Ursprungligen med ett skumt 37,5 cm skaft med en totalvikt på drygt 0,9 kg, men numera med ett 50,0 cm svängt Hultafors-skaft och en totalvikt på ca 1,1 kg.
/Niklas

Bra att ha den där typen när man hugger knutar.

En knuttimringsyxa alltså?
/Niklas

Fast Gränsfors knuttimringsyxa ser helt annorlunda ut https://www.gransforsbruk.com/product/g ... s-knutyxa/
/Niklas

Nu har väl inte Gränsfors bruk gjort alla yxor i Sverige i alla tider och står för hela yxkulturen. Jag tycker den där lätta breda yxan påminner om den fason man haft bredvid täljbila och huggyxa, då för att finhugga knutar med här i trakterna. Sen är det mest bara dragmått, lodbräda och sotsnöre man haft. Navare för dymlingar men i gamla hus har man stämt ur för dessa.
Gränsforsyxan på länken skulle jag vilja hugga ur djupt med och spräcka bort med, men sen fintälja med den där lätta yxan samt förstås hugga ur långdraget. Idag kör man ju draget med motorsåg eller cirkelklinga, finhugger med stämjärn när man inte är så där 100% yxhänt som förr då yxan var lika vardaglig som mobilen eller bilnyckeln är för oss.

De gamla hus jag tagit ner har jag lagt märke till att det är yxa man haft till det mesta utom hyvlade bågar/karmar och dörrar, golv och tak.
Jag vill vara tydlig med att jag inte är expert men växt upp här bland byar och gårdar och sett en del. Tagit ner och satt upp timmerhus, huggit nån knut, bytt nån syll, och är ganska intresserad. Håller nu på med att sätta upp en drygt 200 år stuga som i princip bara är sammanfogad trä-i-trä. Byggt med yxa. Enda järnet i stugan var spissmidet, dörrgångjärn, lås. Fönstrena var utan beslag och satt med plugg. Dock fyra rejäla järnnaglar högst upp i varje knut, samt lite järn i spånet ovanför stugdörren mot trolldom.
Allt detta är sagt som en mix av min tro och mina erfarenheter/funderingar och allt är inte 100% kunskap/fakta.

Ok! Då böjer jag mig tills vidare för din kunskap på området.
/Niklas

Det ville jag inte uppnå. Tror det finns nån som vet mer än jag. Vi måste debattera mera.

Men jag har nog inte så mycket mer att tillföra debatten när det gäller just den yxan och dess användningsområde...
/Niklas

En yxa för att finputsa timmerfasade brukar väl ha lite vinkel av eggbladet åt höger, så att man får utrymme för händer och skaft?

Gränsfors timmerbilor finns i rak, höger och vänster modell.
/Niklas

Timmerbila. En sån man använder för att bila av timmer , skrädbila, det är en betydligt större yxa ofta med svängd egg. Det är inte yxan på bilden till för.
Jag har ett par gamla släktbilor. Bl a en med ett böjt björkskaft. Innan man blivit varm i kläderna kommer man lätt att göra illa knogarna för man täljer ju med yxan nära intill. Så med böjt skaft, innan arbetshandskarnas tid, var det extra bra få undan fingrarna.
När man bilar så "hugger" man inte direkt tvärs fibrerna, inte heller klyver med rörelse från kortänden, utan man skär/täljer liggande stock uppifrån, så stocken blir plan.

Har du stocken lös på upplag är det ganska ok men ska du bila på vägg blir det lite svårare. Särskilt med knogarna.

Gränsfors har ju både hö/vä utförande beroende på hur man är hänt eller vill komma åt.

Ser ut som en snickaryxa? Svårt att se storleken, men Gränsfors snickaryxa är bra vid timring. Rak egg för att kunna använda den som hyvel!

Kan det möjligtvis vara någon variant av "brittisk handelsyxa" https://www.gransforsbruk.com/product/g ... trade-axe/ eller "nordisk stridsyxa" https://www.gransforsbruk.com/product/g ... stridsyxa/
/Niklas