Känner ni igen yxorna?

Påminner den lite i formen om den yxan han använder här??

20 - 30 sek ut i filmen

Javisst. Dom här med...

Trail Hawk


Tomahawk


Pipe Hawk (går inte att röka i)


Chogan skogstomahawk


Och en norsk tomahawk tillverkad i El Salvador
Norse Hawk

Var hos en känning i kväll, och han har den här i sin verkstad.

Har den efter sin far, och den har alltid varit i snickarverkstan.

Slipad som en snickaryxa ska slipas, åtminstone här.

Skaftholet är ovalt, och inte så tjockt, och nacken är tung,

Vet inte om den har haft något stämpel. Kan vara spår efter det här, men är osäker.

En saxslipad yxa som dom kallas här, finns både höger och vänster slipade.
Används fortfarande bland de som timmrar.

Saxslipad - ja det är ju logisk.

Här i Norge har jag hörd "høveltannslipa" och "bileslipa" om den typ slipning.
Snickaryxa kallas "snekkerbile" och den stora yxan man använder när man
bygger av timmer kallas "laftebile". "Bile" kommer ju från det tyska "beil".

Rotade runt lite bland dom få yxor jag har och hittade en liten Säter som fick ett nytt skaft av lite kortare modell.

Ser fin ut till mindre arbeten
Och ett plus att du valde ett originalskaft till den med, Smedbergs i Rydaholm var leverantör till säters på den tiden det begav sig

Lite därför det fick det skaftet till den yxan. Riktigt bra skaft det där, för ungefär halva priset av vad jag får ge för ett Hultafors skaft hos handlaren i Hagfors.

Och då är jag nästan säker på att de dessutom tillverkas på samma ställe

Uppdatering från ts

Bild 1-3: Hults Bruks klassiska Agdor, här modell 10-07

Bild 4-6: Hults Bruks modell 43-07. Tillverkad när bruket gick under namnet Hults Manufaktur, därav stämpel HM

(Båda yxorna ca 700g huvud och totalvikt, med 45 cm skaft från Hults Bruk, på 930g respektive 960g. Blir riktigt trevliga yxor att ta med ut i skogen.)

Bild 7: Hults Bruk-kollektionen nyslipad

Mycket snyggt jobbad @ MagnusEr

Enda jag skulle rekommendera, är att när jag slår i en stålkile som på bild två, använder jag en mejsel och slår den ett par millimeter under träytan. Då har den svårare för att jobba sig loss från skaftet. Det samma går i.o.f.s. för träkilar. Det är gammal lärdom från min bästefar, men med träkilar kan man ju nu i våra dar använda något bra lim som gör att de sitter utan att jobba sig loss.

Tack! Och tack för bra tips med kilen. Jag tror dock att jag kommer undvika den helt och hållet framöver, framförallt på mindre yxor då det spräcker toppen på skaftet alltför lätt. Förmodligen inget problem på större yxor. Och det är väl också så att med ett riktigt utfört arbete, och en liten klick lim, så är det fullt tillräckligt tänker jag.

Håller jag med dig i. Har aldrig gillat den där snädställde kilan.

Senn har jag ochså hörd sagt att man ska undvika
stålkilar i träskaft, isär i släggor och hamrar.

Den lilla blev klar idag. Upptagen i 1958 års katalog från Hults Bruk som Boyscout- och campingyxa. Kostade då drygt 8 kr, eller 9 kr med eggskydd i läder för den som ville kosta på sig.
Originalvikt 300g med skaft på 12" vilket blev detsamma nu.

Enda som skiljer nu är att det här blir en Girlscoutyxa 😊

Om jag då inte har misförstått, så får du hälsa "Girlscouten" och
säga att hon har den snyggaste scoutyxan jag sett