Vissa sotiga/koksade såg är det helt obegripligt att de gått och märligt lika i kompression efter man sotat ur.
Såg samlare av grövre kaliber....
www.chainsawcollectors.se
www.chainsawcollectors.se
Mange skrev:Mycket snack är det...
Skrev ett långt inlägg på telefon o svarade rätt mycket, men det klarade inte databasen så det försvann.
Ju mer bränsle man får upp över kolven som komprimeras och antänds, ju mer expansion/kraft får man.
Du får inte ut mer energi ur nåt enbart för att du sänker en volym som finns.
Visst kan man få ökad effektivitet på förbränning men allt har ett pris.
Allt hänger ihop och det man tar ger nåt i en annan ände och tvärt om.
Jag har inte sagt nåt om att jag vill de ska varva mer. Det tycker jag inte.
Högre varv ger sämre förutsättningar att få nytta av den energi man får upp över kolv.
Fysikens lagar rår vi inte på. Det expanderar inte hur fort som helst och allt blir inte förbränt i en spolad tvåtaktsmotor, särskilt inte i högre varv, då får man minska en hel del i bränslemängd, så pass att effektkurvan påverkas. Hur bra förbränning det är ser man när man testar såg i skåpen, belastat eller obelastat.
Motorprinciperna rår vi heller inte på. De är rätt bestämda.
En spolad två-takt som inte är ventilstyrd har följande princip: Få rörliga delar, lite vikt för producerad hk.
Inte bränsle effektiv eller miljömässigt korrekt idag, inte heller särskilt krånglig.
Att höja dess effekt och ändra i dess konfiguration är inte så krångligt.
I effekt kurvan ser man rätt tydligt i vilka varvtal en motor producerar mest effekt.
Var man lägger krutet så att säga. Det ger ett resultat som blir dess karaktär i dess arbete.
Detta han anpassas efter hur man vill ha det.
Vill man ha nåt som varvar bra blir det inte så mycket bottendrag och tvärt om.
Knaggen.
Den där bilden på kolven har vi sett många gånger nu. Sist när du skyllde på att det var Aspenbränsle som orsakat skadan på den.
Spikning är ett slarvigt använt begrepp som oftast står för att det självantänder okontrollerat och ofta i samband med överladdade motortyper. Har andra betydelser med så det är nog klokt att inte använda det.
Du glömde nog lägga in bild så man vet vilka portar du menar med A och B. Annar har de ju namn du kan använda så det blir mer klarspråk.
Det här snacket om squishband är mest tomt prat. Det handlar om ett utrymme under cylindertopp i ÖD som finns för eventuell material utvidgning. Rätt bra att ha.
När den komprimerade bränsle luftblandning är antänts och expansionen är mer än vad kompressionsvolym tillåter så går kolven ner. När flamman täcker kolven är den en bra bit på väg nedåt och när förbränning är så bra den kan bli ska avgasporten öppna och det ger rätt mycket mer utrymme i de flesta fall.
Portars höjd och bredd, även form är nåt som bestämmer karaktären och påverkar tryck och flöden.
Vevhustryck och spoling hänger i hop. Vevhusvolym är bra för där samlas det som ska upp över kolv och komprimeras.
Mange skrev:Det är klar skillnad i våra sätt o se sågmotorer.
Jag har inget ut av att läsa äom mc fyrtakt o sånt som inte sågar stock. De är lite längre ifrån min verklighet.
Min utgångspunkt i detta har varit att få lite fart på dem i stock så de går och håller bättre när det går tungt.
Jag har läst en hel del genom åren och pratat en del med de som ritar sågmotorer.
Pipa i skogen vet jag ingen som vill ha tex.
Jag har testat mycket o provat allt stort sett.
Även laborerat med Squish..
Fick inte ut mycket av det.
Grejade lite med utfomning av förbränningsrum ett tag det var rätt lärorikt.
anersimyra skrev:Och ännu har ingen av ” trimmarna ” nämnt vare sig kontinuitets eller Bernoullis ekvation..🤔
Mange skrev:anersimyra skrev:Och ännu har ingen av ” trimmarna ” nämnt vare sig kontinuitets eller Bernoullis ekvation..🤔
Nja, det har nog inte kommit på tal vi pratar mest om motorsågar och dess konstruktion tror jag...
I vilket sammanhang vill du diskutera detta? Nåt särskilt du tänker på?
En motor och en regulators tryck och flöde lyder så att säga under exakt samma principer, en ” pimpad ” ljuddämpare med en instickande rörstump har sin motsvarighet i änden på lågtrycksslangen vid dess anslutning i regulatorns lågtryckskammare.
Kort information om skogsforum.se