tor 13 mar 2025, 13:57#874670Sitter på SLU biblioteket i Umeå och tänkte dra igång en skogstudentblogg vid sidan av studierna. Var på exkursionen idag till den omtalade schackrutehuggningen vid Nydalasjön. Det var fint väder och skare så det gick bra att åka skidor under exkursionen. Dock är schackrutehuggningen inget jag skulle rekommendera för en vanlig "svensson" skogsägare. Keep it simple och plantera, röj, gallra och avverka. Om man gör schackrutehuggningen blir entreprenörerna som driver trakten yra i huvudet när dom kör. Det är stor risk för stormskador. Det är rörigt att hålla reda på hur man ska sköta de kvarvarande rutorna (ofta så vill man gallra rutorna olika hårt efter ett tag). Dock kan schackrutehuggningen vara något för den skogsägare som lägger ner mycket, mycket tid i sitt brukade och som nördar ner sig i skattemetoder och vill prova olika grejer. Men det är ju allmänt känt att den "vanlige" privata skogsägaren knappt hinner röja i tid, så för att ge sig på något så komplext som schackrutehuggningen krävs det att man är nånting utöver det vanliga och beredd på att lägga ner tid.
Jag är inte motståndare till hyggesfritt skogsbruk eller så, jag kan tänka mig att tjänstemän som arbetar inom skog kan få ett mera varierande och roligt arbete om vi kör mera hyggesfritt. Teghuggning är jag särskilt förtjust av, den håller finnarna mycket på med. Då hugger man en remsa på ca 25 meter i tallskog, så långt man önskar. Och sedan fröar de kvarvarande tallarna av sig. Jag har sett några fina exempel på det borta i Finland. Vi borde lära av finnarna. Dom har ett röjbidrag på 200 euro per hektar för ungskog. Om ett sådant bidrag fanns i Sverige skulle vi troligtvis inte ha röjberget vi har idag, vi hade haft inte behövat inportera arbetskraft i samma utsträckning och man hade kunnat arbeta i sin egen skog.
Nå ja,
Öppna kategorin
Skogsstudent bloggar
tor 13 mar 2025, 14:17#874672Härligt initiativ Joneriklucas att starta en egen blogg/tråd här på Skogsforum! Det ska bli intressant att följa vad ni gör och tittar på i skogsväg. Jag kan göra en egen reflektion till det här med att sköta små bestånd i olika åldrar:
Min farfar köpte mitt föräldrahem av en utblottad "träpatron" 1938. Skogen var hårt huggen så det var strikta restriktioner från Skogsvårdstyrelsen om vad som fick tas och vad som inte fick huggas. En av tjänstemännen på Skogsvårdstyrelsen tillätt att det höggs mindre luckor. Kanske ett kvarts hektar som mest. När jag började röja och gallra i denna skog i början av 80-talet så fanns det en del sådana här luckor som var 30-40 år gamla och runt dem var det i regel yngre skog som jag höll på att röja. Typ 15-20-åriga bestånd av både tall och gran. Då var storleksskillnaden mellan träden tydlig men när dessa områden gallrades i början av 90-talet med motorsåg & 4-hjuling eller huggarvagn så skilde jag inte på bestånden eller luckorna. Jag gallrade i hela området. För varje år som gick blev den synliga skillnaden mellan de ursprungliga luckorna allt mindre och man uppfattade det som ett bestånd med lite variation. Nu är en del av dessa bestånd slutavverkade, som granskog på bördig mark med ålder mellan 60 till 80 år men några "luckor" finns kvar.
Vad jag vill säga med det här är att vi lätt stirrar oss blinda på situationen vi har här och nu. Att den väldigt stora skillnaden som blir mellan den gamla skogen och den nya luckan gör att vi måste sköta varje liten lucka individuellt i hela omloppstiden. Jag tror att den här schackrutiga skogen redan efter en två-fyra decennier (beroende på bonitet) kommer att "homogeniseras" och skötas mer generellt över större yta. Jag ser Schakrutemetoden som en utdragen föryngringsmetod, ungefär som teguggningen. Den ger stor skillnad i upplevelse under föryngringsfasen men sedan minskar den synliga skillnaden.
Min farfar köpte mitt föräldrahem av en utblottad "träpatron" 1938. Skogen var hårt huggen så det var strikta restriktioner från Skogsvårdstyrelsen om vad som fick tas och vad som inte fick huggas. En av tjänstemännen på Skogsvårdstyrelsen tillätt att det höggs mindre luckor. Kanske ett kvarts hektar som mest. När jag började röja och gallra i denna skog i början av 80-talet så fanns det en del sådana här luckor som var 30-40 år gamla och runt dem var det i regel yngre skog som jag höll på att röja. Typ 15-20-åriga bestånd av både tall och gran. Då var storleksskillnaden mellan träden tydlig men när dessa områden gallrades i början av 90-talet med motorsåg & 4-hjuling eller huggarvagn så skilde jag inte på bestånden eller luckorna. Jag gallrade i hela området. För varje år som gick blev den synliga skillnaden mellan de ursprungliga luckorna allt mindre och man uppfattade det som ett bestånd med lite variation. Nu är en del av dessa bestånd slutavverkade, som granskog på bördig mark med ålder mellan 60 till 80 år men några "luckor" finns kvar.
Vad jag vill säga med det här är att vi lätt stirrar oss blinda på situationen vi har här och nu. Att den väldigt stora skillnaden som blir mellan den gamla skogen och den nya luckan gör att vi måste sköta varje liten lucka individuellt i hela omloppstiden. Jag tror att den här schackrutiga skogen redan efter en två-fyra decennier (beroende på bonitet) kommer att "homogeniseras" och skötas mer generellt över större yta. Jag ser Schakrutemetoden som en utdragen föryngringsmetod, ungefär som teguggningen. Den ger stor skillnad i upplevelse under föryngringsfasen men sedan minskar den synliga skillnaden.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).