tor 26 sep 2024, 14:48#857054Hej alla skogstokar!
Jag studerar sista året på skogmästarprogramet i Skinnskatteberg och har fått rejäll idéetorka. Det är så svårt att komma på lämpliga grejer att skriva examensarbetet om så jag vänder mig till er kära skogsforum för tips. Jag vill skriva om något ordentligt där mätningar görs i fält. Min åsikt är att examensarbeten som baseras på intervjuer är lite "blahablaha". Och arbeten som är endast baserade på literaturstudier är för torra. En kombination av fältmätningar och literaturstudier är nog optimalt.
Så ge mig alla idéer ni har om lämpliga frågeställningar och ämnen! Skjut från höften!
Jag är en hängiven lyssnare av podden skogsfredag och vill berömma er Fredrik och Torbjörn för era givande diskussioner.
Öppna kategorin
idéer Examensarbete
TS
tor 26 sep 2024, 15:46#857071
Hej, @Joneriklucas! Vore spännande om du vill "borra" gediget i förutsättningarna för ett gallringsfritt och ståndortsanpassat skogsbruk med produktions- och klimatmässigt optimala omloppstider, som jag skrivit om i detta forum som "skogshare" i den egna tråden "Är gallringsfritt bäst?".
Under alla omständigheter - lycka till !
Joneriklucas skrev:Hej alla skogstokar!
Jag studerar sista året på skogmästarprogramet i Skinnskatteberg och har fått rejäll idéetorka. Det är så svårt att komma på lämpliga grejer att skriva examensarbetet om så jag vänder mig till er kära skogsforum för tips. Jag vill skriva om något ordentligt där mätningar görs i fält. .
Hej, @Joneriklucas! Vore spännande om du vill "borra" gediget i förutsättningarna för ett gallringsfritt och ståndortsanpassat skogsbruk med produktions- och klimatmässigt optimala omloppstider, som jag skrivit om i detta forum som "skogshare" i den egna tråden "Är gallringsfritt bäst?".
Under alla omständigheter - lycka till !
tor 26 sep 2024, 15:48#857072
Är din tanke att dina fältmätningar ska utföras i anslutning till Skinnskatteberg, eller i någon annan del av landet - i.s.f. var?
Det inverkar ju på vad som är praktiskt möjligt och lämpligt att studera.
MVH
Alias
Joneriklucas skrev:Hej alla skogstokar!
Jag studerar sista året på skogmästarprogramet i Skinnskatteberg och har fått rejäll idéetorka. Det är så svårt att komma på lämpliga grejer att skriva examensarbetet om så jag vänder mig till er kära skogsforum för tips. Jag vill skriva om något ordentligt där mätningar görs i fält. Min åsikt är att examensarbeten som baseras på intervjuer är lite "blahablaha". Och arbeten som är endast baserade på literaturstudier är för torra. En kombination av fältmätningar och literaturstudier är nog optimalt.
Så ge mig alla idéer ni har om lämpliga frågeställningar och ämnen! Skjut från höften!
Jag är en hängiven lyssnare av podden skogsfredag och vill berömma er Fredrik och Torbjörn för era givande diskussioner.
Är din tanke att dina fältmätningar ska utföras i anslutning till Skinnskatteberg, eller i någon annan del av landet - i.s.f. var?
Det inverkar ju på vad som är praktiskt möjligt och lämpligt att studera.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
tor 26 sep 2024, 15:55#857073Ett uppslag skulle kunna vara att kolla barrskruden i tallungskogar. Den här tiden på året gulnar en årsuppsättning barr på tallarna för att sedan ramla av. Jag är ganska säker på att det mest var "tredjeårsbarren" som försvann på tallarna förr i tiden men nu tycker jag att det mest verkar vara fjolårsbarren som ramlar av vilket innebär att tallarna enbart har kvar barren på årets skott. Jag har ingen aning on vad det beror på. Har googlat och letat efter forskning men nada. Jag vet inte heller om det är generellt eller bara inom vissa områden eller beståndstyper.
Vill du göra fältstudier så går det ju utmärkt att sätta upp någon form av mätmetod där man sammanställer data från de tallbestånd man besöker:
-trädålder
-höjd över havet, breddgrad
-planterat/självföryngrat
-antal årsskott som fortfarande har barren kvar?
Det kanske finns en nord/sydlig gradient i detta med fler årgångar kvar i norr och färre i söder men det skulle vara intressant att veta mer.
Ett annat uppslag kan ju vara att mäta gallringsutfall i utförda gallringar i relation till gallringsmallen och §10-kurvan. Besöka och mäta upp (Gy, ÖH, SI) i bestånden inkl stickvägarna. Stickvägsavstånd och stickvägsbredd kan också vara med.
Skogsstyrelsen har inte gjort gallringsuppföljningar sedan slutet av 90-talet och resultaten från de uppföljningar som görs av skogsbolag och föreningar är inte offentliga. En sådan undersökning skulle kunna vara väldigt intressant och få mycket uppmärksamhet. Man kan ju titta på hur skogsvårdsstyrelsen gjorde på sin tid och hur man gör i Finland. I Finland fick resultatet från en liten stickprovsliknande undersökning upp intresset för att göra en mer omfattande. Både den lilla och den större visade att uttagen låg alldeles för högt. En sådan här undersökning ligger väldigt rätt i tiden när t ex Sveaskog och Vida börjar uppmärksamma hårda gallringsuttag.
Lycka till!
Vill du göra fältstudier så går det ju utmärkt att sätta upp någon form av mätmetod där man sammanställer data från de tallbestånd man besöker:
-trädålder
-höjd över havet, breddgrad
-planterat/självföryngrat
-antal årsskott som fortfarande har barren kvar?
Det kanske finns en nord/sydlig gradient i detta med fler årgångar kvar i norr och färre i söder men det skulle vara intressant att veta mer.
Ett annat uppslag kan ju vara att mäta gallringsutfall i utförda gallringar i relation till gallringsmallen och §10-kurvan. Besöka och mäta upp (Gy, ÖH, SI) i bestånden inkl stickvägarna. Stickvägsavstånd och stickvägsbredd kan också vara med.
Skogsstyrelsen har inte gjort gallringsuppföljningar sedan slutet av 90-talet och resultaten från de uppföljningar som görs av skogsbolag och föreningar är inte offentliga. En sådan undersökning skulle kunna vara väldigt intressant och få mycket uppmärksamhet. Man kan ju titta på hur skogsvårdsstyrelsen gjorde på sin tid och hur man gör i Finland. I Finland fick resultatet från en liten stickprovsliknande undersökning upp intresset för att göra en mer omfattande. Både den lilla och den större visade att uttagen låg alldeles för högt. En sådan här undersökning ligger väldigt rätt i tiden när t ex Sveaskog och Vida börjar uppmärksamma hårda gallringsuttag.
Lycka till!
tor 26 sep 2024, 16:53#857084Följa upp hur väl de olika auto genererade skogsbruksplaner finns ett antal aktörer för att sedan gämföra med cirkelyte taxering
Kolla upp hur avdelnings indelningen är volym ålder trädslags fördelning si mm
Kolla upp hur avdelnings indelningen är volym ålder trädslags fördelning si mm
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).