lör 03 jun 2023, 18:39#802775
Kan skogen verkligen rädda klimatet genom att plantera träd?
Får ett antal år sedan skrev jag en rapport och artikel om ämnet. Jag tänkte åter ge denna på svenska och i en förkortad version.
Som alla vet suger träd och växter upp koldioxid från luften. Sveriges skogar beräknas att den suger upp ca: 48Miljoner ton CO2 vilket gör att Sverige är en netto 0 utsläppare idag. Men för att för att kunna göra planeten netto noll skulle det behövas 2000 Miljarder träd till!.
För den ekvationen behövs 1 Miljard ha mark med 2000 träd per ha. Kostnaden bara för plantorna skulle uppgå till ca: 5000 Miljard kronor.
Att plantera 2 000 000 000 000 känns som en omöjlig uppgift, men är i teori möjlig. Det är kartlagt att cirka 900 miljoner hektar finns att tillgå som är lämpligt utrymme för träd, utan att det skulle vara från odlingsmark eller bostadsområden.
Men man kan inte odla alla 2000 miljarder träden på en gång utan det kommer att ta den cykel som trädet har. Tex. Skulle 500miljoner ha vara barrskog och 500miljoner skulle vara lövskog.
Omloppstiden för barr säger vi att den är 45år och för löv 25år. Det skulle då behövas planteras 11miljoner ha barrskog och 20miljoner ha lövskog vilket innebär ca: 62miljarder plantor per år.
Detta kanske inte är utmaningen isig utan utmaningen kommer när man behöver en industri som kan ta emot denna volymskog som börjar generera redan efter 10-15år i form av gallringar.
Vi beräknar bara Gran (Picea sitchensis) och Asp (Populus tremula × tremuloides) för att göra det enkelt.
Gran (Picea sitchensis) omloppstid 45år med gallring vid 20-25år
Gallring
170m3fub/ha massa
Föryngring
195m3fub/ha massa
425m3fub/ha timmer
60ton/ts Grot per ha
50ton/ts Stubbar per ha
Asp (Populus tremula × tremuloides) omlppstid 25år gallring vid 12-15år
Gallring 170m3fub/ha massa
Föryngring
145m3fub/ha massa
245m3fub/ha timmer
40ton/ts Grot per ha
Detta skulle innebära rätt stora volymer ved.
Gran
4 miljarder m3fub massaved
4,7 miljarder m3fub timmer
660 miljoner ton Grot ha
275 miljoner ton stubbar ha vid 50% markutag
Asp
6,3 miljarder m3fub massaved
4,9 miljarder m3fub timmer
600 miljoner ton Grot ha
För att minska utsläppen samtidigt som oljan ska fasas ut är detta en ofattbar möjlighet.
Börjar vi med sågverk
9,6 miljarder m3 vilket ger ca: 4,32 miljarder m3 sågade trävaror per år vilket skulle fungera för CLT timmer som ersätter framför allt betong. Som i sin tur minskar CO2 utsläpp från betongindustrin.
Biprodukter blir då 3,36 miljarder m3fub cellulosaflis och 1,15 miljarder m3fub sågspån.
Så vad ska vi kunna producera av all massaved, flis, spån, bark, grot och stubbar om man inte ska elda upp det?
Från ett SAMPO biokombinat plattform kan följande produceras från träd.
Från 1ton/ts träd (2,5fub Gran eller 2,1fub Asp)
295kg Dissolving Cellulosa
67kg Etanol
47kg Vegetabiliska proteiner
320kg Bioråolja
100kg Fossilfri konstgödsel
26kg Biogas
133kg BioCO2
988kg Säljbara produkter från 1ton träd!!!
12kg biprodukter som kommer ut som utsläpp.
Men till frågan. Kan skogen verkligen rädda klimatet genom att plantera träd?
Svar: JA
Träd är det billigaste sättet att suga upp kol från atmosfären! Den är den bästa resursen för att ersätta fossila produkter till fossilfria samtidigt som det ger minskade utsläpp, bättre ekonomi, fler arbeten, högre levnadsstandard.
Men det kommer att ta tid, tid som faktiskt finns!
Skogen är således i en klimatnyckel som är avgörande roll ekonomiskt, politiskt och klimatmässigt. Utöver klimat har detta en ekonomiska incitament som handlar så att skogsägare skulle få betalt för att binda koldioxid. Detta ser jag som det enskilt största incitamentet för att storskaligt börja återbeskoga jorden och skapa mervärden där avverknings intäkterna en sekunder inkomst.
Vi konsumerar motsvarande 1,75 jordklot och det avverkas idag som bäst med en hastighet av 21 hektar i minuten. Med ökade virkesvolymer kan vi minska behovet av många fossila produkter och produkter som idag ger upphov till utsläpp. Genom att ersätta dessa samtidigt som man beskogar kommer den gröna omställningen att gå att genomföra om man gör det på rätt sätt.
En återbeskogning ger även förutsättning för att behålla artmångfald av djur och insekter. Detta samtidigt som jordens befolkning kommer vara kring 10Miljarder 2050.
En drivande faktor av befolkningsökning är fattigdom. Den enda beprövade modellen att hejda folkökning är att utplåna extrem fattigdom och ge människor ett bättre liv.
Om man tänker på jordbruk i utvecklingsländerna så har beskogningen en märklig och mäktig effekt.
I heta och torra förhållanden binder de näring och fukt till marken, minskar vindens hastighet, ger skugga och foder åt djuren. Träd som planteras på åkrar tar alltså inte plats från odlingen utan förbättrar slutresultatet. Skogens potential framträder genom en positiv spiral som bättre skördar och skydd.
Träd skyddade åkrar har bevisligen förbättrat spannmålsskörden mångfaldigt.
Skogens fördelar är obestridbara!
Tar koldioxid
Ger syre
Ger fossilfria produkter
Ger arbete
Ger ekonomi
Ger förbättrade klimat i skogsområden
Ger hem och skydd åt djur och insekter
Också vidare.
Power off Forest