Öppna kategorin

[ulf 1]

tor 24 jun 2021, 12:11#717207 Det är med ett roat smil man läser alla nyvakna kommentarer från Svenska skogsbrukare som bedriver världens sämsta skogsbruk i 50 år och inte förstår att resten av världen är på en helt annan upplyst nivå.
Vi har intellektuellt dött sotdöden i dimmorna som en lögnaktig skogsindustri hjärntvättat oss med.
Den som tror att Sveriges skogsägare har någon som helst nytta av denna industri är grundlurad, 95% av oss skogsägare äger mindre än 50 hektar, och hade vi inte lyssnat på fellärda jägmästare, så hade vi nu stått som (jag tex) med underbara blandskogar som är exakt det som vetenskapen bönat och bett om i 50 år, med allt starkare argument vartefter kunskapen ökats om vikten av fungerande ekosystem.
Kalhygget som nu går mot sin grav vare sig industrin vill eller inte, var ju en nödåtgärd som skapades på slutet av 17 talet, Tyska skogsmän såg att skövlade skogar kunde få liv om man "började om" med en förstörd skog.
Att det tankegodset släpats av Svenskar ända till dax dato är ju helt unikt, då vi är så extrema att vi bedriver detta felaktiga skogsbruk på HELA vår produktiva skogsyta, inget ekosystem överlever givetvis en sån exploatering.
på slutet av 17 talet berättade vår Svenske biologiska guru, Carl von Linne hur mullen i marken, blev stammen på trädet .... där började kalhyggesbruket, som ännu inte avslutats i Sverige.
Men ni vet vad jag sagt .. jag får alltid rätt.
Och vad är det för folk som har grundlurat oss och politikerna då, jo sånna som de här, och som inte ens drar sig för att blåsa sina egna ägare.
https://www.tv4.se/artikel/3Zu6HX3iQFQ9 ... a-naturmal

• Läs mer om Öppna kategorin
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[ulf 1]

fre 25 jun 2021, 09:59#717319 Oj nu tar Sveriges största brädgårdskedja upp försäljning av hyggesfria plank och brädor, problemet är ju att vi kört vår natur så infernaliskt i botten att nu när världen skriker efter riktigt virke, så har vi inget.
ETT av 50 stockar som avverkas i Sverige, duger att sågas till en planka, med ett så dysfunktionellt skogsbruk så står vi nu utan sked när mannan regnar från himlen.
Vi får väl fråga "hjärntrusten" i Svenskt skogsbruk (produktionsforskarna i Umeå) hur dom tänkte, när Sveriges skogar gjordes om till gröna lögner, alltså plantager som kallades skoga,r till jag och många andra började kalla dom med deras rätta namn, PLANTAGER.
Ingen åker på semester för att titta på plantager, den exportinkomsten har försvunnit .... oxå.
https://www.atl.nu/byggmax-kan-borja-salja-hyggesfritt

[ulf 1]

fre 25 jun 2021, 11:31#717330 För att göra en planka som är 2x6 tum, behöver du en stock som är 10tum (25,5cm) i brösthöjd.
När Sveriges "första" stora kalhygge avverkades efter nästan 100år i Malå för några år sen, så var snittdiametern på träden 21,5 cm i brösthöjd, det plantaget hade skötts efter konstens alla regler och dessutom gödslats minst två gånger.
Mullen i marken räckte väl inte riktigt för Jägmästare Joel Wretlind .....
https://www.landskogsbruk.se/skog/kalhy ... yggesbruk/

[ulf 1]

lör 26 jun 2021, 13:17#717428 Att som Fredrik skriver "konsumenterna har stor makt utan att veta det" är väl ett konstigt sätt att uttrycka saken kring Svenskt skogsbruk, det är väl snarare så att de förts bakom ljuset av en lögnaktig skogsindustri, och det gäller Sveriges politiker i lika stor skala.
Att nu sanningen om det bedrövligt dåliga skogsbruk vi ägnat oss åt sen mitten på 50 talet äntligen kommer fram, och att andra länder förstått detta sen lång tid tillbaka, är ju på tiden, det jag ägnat mig åt att säga under 15 år under spott och spe kommer givetvis att besannas, men det finns ju många förlorare (framförallt prestige) och många av dessa kommer aldrig att ge upp, vi människor är bara såna.
När Fredrik skriver "kalhyggen anses bl.a. minskar den biologiska mångfalden och släpper ut för mycket kol ur mark och stubbar" så borde han ta bort "anses" för att jag ska tro på en ändring från det hållet.
Jag har mixade känslor för detta sena uppvaknande, och har ingen aning om hur det kommer att behandlas av industrin, att den lägger på rygg och pudlar vore bara patetiskt, så jag hoppas nästan att de stönar på med att det är världens bästa skogsbruk och att det är hållbart, allt annat är ju bara vidrigt mot oss människor som suttit på första parkett och bevittnat hur sveriges natur blivit ett stort jävla plantage.

[skogshare]

lör 26 jun 2021, 14:22#717435

Att som Fredrik skriver "konsumenterna har stor makt utan att veta det" är väl ett konstigt sätt att uttrycka saken kring Svenskt skogsbruk, det är väl snarare så att de förts bakom ljuset av en lögnaktig skogsindustri, och det gäller Sveriges politiker i lika stor skala.
Att nu sanningen om det bedrövligt dåliga skogsbruk vi ägnat oss åt sen mitten på 50 talet äntligen kommer fram, och att andra länder förstått detta sen lång tid tillbaka, är ju på tiden, det jag ägnat mig åt att säga under 15 år under spott och spe kommer givetvis att besannas, men det finns ju många förlorare (framförallt prestige) och många av dessa kommer aldrig att ge upp, vi människor är bara såna.
När Fredrik skriver "kalhyggen anses bl.a. minskar den biologiska mångfalden och släpper ut för mycket kol ur mark och stubbar" så borde han ta bort "anses" för att jag ska tro på en ändring från det hållet.
Jag har mixade känslor för detta sena uppvaknande, och har ingen aning om hur det kommer att behandlas av industrin, att den lägger på rygg och pudlar vore bara patetiskt, så jag hoppas nästan att de stönar på med att det är världens bästa skogsbruk och att det är hållbart, allt annat är ju bara vidrigt mot oss människor som suttit på första parkett och bevittnat hur sveriges natur blivit ett stort jävla plantage.

@Ulf1, om du skulle lägga ner en bråkdel av din uppenbarligen outsinliga energi på att komma med konstruktiva förslag i stället för att ägna dig åt denna malande, självgoda och destruktiva kritik av svenskt skogsbruk, svenska skogsägare och svensk skogsindustri, skulle det du säger helt säkert bli betydligt trovärdigare och kunna leda till den fruktbara debatt, som definitivt behövs. Ideliga rallarsvingar och vildsinta lögnanklagelser är ingen betjänt av - allra minst det skogsbruk, som du på ditt egendomliga sätt verkar vilja värna. 

[Älgfoderodlare]

lör 26 jun 2021, 14:35#717436

Att som Fredrik skriver "konsumenterna har stor makt utan att veta det" är väl ett konstigt sätt att uttrycka saken kring Svenskt skogsbruk, det är väl snarare så att de förts bakom ljuset av en lögnaktig skogsindustri, och det gäller Sveriges politiker i lika stor skala.
Att nu sanningen om det bedrövligt dåliga skogsbruk vi ägnat oss åt sen mitten på 50 talet äntligen kommer fram, och att andra länder förstått detta sen lång tid tillbaka, är ju på tiden, det jag ägnat mig åt att säga under 15 år under spott och spe kommer givetvis att besannas, men det finns ju många förlorare (framförallt prestige) och många av dessa kommer aldrig att ge upp, vi människor är bara såna.
När Fredrik skriver "kalhyggen anses bl.a. minskar den biologiska mångfalden och släpper ut för mycket kol ur mark och stubbar" så borde han ta bort "anses" för att jag ska tro på en ändring från det hållet.
Jag har mixade känslor för detta sena uppvaknande, och har ingen aning om hur det kommer att behandlas av industrin, att den lägger på rygg och pudlar vore bara patetiskt, så jag hoppas nästan att de stönar på med att det är världens bästa skogsbruk och att det är hållbart, allt annat är ju bara vidrigt mot oss människor som suttit på första parkett och bevittnat hur sveriges natur blivit ett stort jävla plantage.

Helt klart kommer du att få rätt "ulf1" !, det är ju bara att titta på hur utvecklingen i EU presenterats under de sista åren. Det jag undrar är ju; - Om du nu anser att du har rätt i det du säger o att dina lösningar är de som kommer att rädda skogen o dess ekologi. Så är ju inget av kunskapen / faktan av dig skapad / framforskad, men lite oförsiktigt hopplockad o vinklad i din presentation ! O om jag nu gjort det du hävdar ska vara rätt i ett antal år före dig o många fler med mig, vi som också sett skogens alla möjligheter, var finns ödmjukheten o respekten för oss i ditt skrivande ? Du är ju inte på nåt sätt först med vad du framför. Men hur du gör det, skapar nog tyvärr få följare ! Vi som kan tänka själv, var ju redan före dig i vårt brukande. Du har nog en allt för stor tendens till att bortse / förringa många privatskogsbrukares sätt att sköta sin skog o generaliserar väldigt grovt. Risken kan bli att du är den präst som predikar i en sen länge tom kyrka, utan att se det själv. Lyft blicken "ulf1", se den andra sidan av verkligheten också ! Den jag tror du missat till stor del ! Försök ! Det kan bli en ny o intressant upplevelse för dig, tror jag !

[ulf 1]

sön 27 jun 2021, 09:01#717514 Till er båda så måste jag säga att jag verkligen inte är enögd, givetvis tänker jag väldigt mycket på hur detta ska genomföras rent praktiskt, vi har ju gått ner så djupt i att förenkla skogsbruket att vi får svårt att med dagens generation ta oss upp igen, vi är inte alls duktiga på skogsbruk, snarare enfaldiga och korkade, och när jag ser enfaldiga och korkade människor så måste jag säga det.
När dessutom den högsta akademiska skogseliten driver denna enfaldighet och hyllar den så blir jag bara förbannad, ibland kan det faktiskt vara helt rätt att säga att något är åt helvete utan att själv behöva ha en lösning på hur det borde vara i stället.
Jag förstår att det är jobbigt för många att tänka sig en framtid där man måste ta sig ur en zombietillvaro, där den enda utmaningen är hur glest man kan gallra utan att skogsägaren ska bli förbannad, för att 20 år senare åka ut och sopa ner allt utom några flaggspel med kultur och naturhänsyn, men den tiden kommer och den kommer alldeles för sent.
Jag gör mina blädningar, som man gjort i hundratals år, det funkar bra med bevarande av alla arter i min skog och en stor skördare och skotare är alltid välkomna vid dessa tillfällen, så kan bara utbildningen släppas av de fellärda jägmästarna så kommer det att ordna sig.
Sen kan man ju likt gumman som kokade soppa på en spik göra soppan än mer aptitlig, med att skaffa några får och ta upp gamla åkerlappar hagar och ängar i sin skog, man kan också låta mer löv få bli stora träd, man kan som jag köra ut lite grova lövträdsstockar i sin skog, dom som nu blir flis i det bedrövliga Svenska modellen, papper går bra att göra av jordbruksrester som halm tex.
De här små sakerna som gör livet i din skog behagligt för dig och andra arter TILLFÖR ju massor av nya arter, tänk vad fantastiskt.
Livet är inte ett problem som ska lösas, det är en verklighet som ska upplevas.

[ulf 1]

sön 27 jun 2021, 10:57#717526 En sak till som gäller dig Älgfoderodlarn, du är INTE en representant för Sveriges skogsägare, du är unik och har ryggrad att göra det du tror på, du ifrågasätter vetenskap och auktoriteter inom skogssverige, de människorna finns inte många av, de flesta gör som dom blir tillsagda, punkt.
Och sen när man ifrågasätter deras mjäkiga svansande för lögnaktiga industrier, köpta forskare och okunniga politiker, blir dom galna, mest för att dom tycker dom gör fel men är livrädda att ifrågasätta vad dom blivit tillsagda att göra.

[Älgfoderodlare]

sön 27 jun 2021, 14:44#717554

En sak till som gäller dig Älgfoderodlarn, du är INTE en representant för Sveriges skogsägare, du är unik och har ryggrad att göra det du tror på, du ifrågasätter vetenskap och auktoriteter inom skogssverige, de människorna finns inte många av, de flesta gör som dom blir tillsagda, punkt.
Och sen när man ifrågasätter deras mjäkiga svansande för lögnaktiga industrier, köpta forskare och okunniga politiker, blir dom galna, mest för att dom tycker dom gör fel men är livrädda att ifrågasätta vad dom blivit tillsagda att göra.

Efter att ha läst återgivningen o beskrivningen av utkastet ytterligare en gång o gjort en rundtur i skogen under dagen, känns mycket av det du framfört o som disk., främst i andra trådar, som mer närvarande nu. En dag som idag, med 23-24 grader i skuggan strax efter ett nattligt regn, gick jag runt för att kolla upp mina odlingsförsök. Skillnaden i att gå från ett hygge i denna värme, genom en nyligen gallrad Tallskog med samma temp., o in i den blandskog med Björk, Tall o Gran som vi har vart slående. Svalt o fuktigt med klart lägre temp. än i omgivningen. Att det dessutom i kontrast till gallringen, står ca. 3-4 gånger så mycket skog av blandtyp där, som på inget sätt verkar vara till men för tillväxten, understryker än mer, att till stor del så stämmer nog strategins grundide. Frågan är väl mer hur man ska kunna sammanföra detta i en framtid med så ökat fokus på både produktion o konsumtion ? Hur kommer ett ökat behov att kunna skapa skillnad i hur vi värdera / använder andra trädslag än de mest gångbara idag ? Att många av dom dessutom är mer snabbväxande än Tall o Gran borde ju ge en hint om vart mer av skogsvolymproduktionen borde läggas. Att jag sen upplever att löv o barr inte alltid tär på varandras resurser, utan snarare kan vara till gagn för varandra i främst ungskogsbestånd, är ju det som lett mig främst till ett förändrat skötselsätt utan att jag för den skull haft varken mer skador eller förlorad volymproduktion. Snarare tvärtom ! Hur kommer du att prioritera i dina ungskogar "ulf1" ?

[skogshare]

sön 27 jun 2021, 16:03#717565

Efter att ha läst återgivningen o beskrivningen av utkastet ytterligare en gång o gjort en rundtur i skogen under dagen, känns mycket av det du framfört o som disk., främst i andra trådar, som mer närvarande nu. En dag som idag, med 23-24 grader i skuggan strax efter ett nattligt regn, gick jag runt för att kolla upp mina odlingsförsök. Skillnaden i att gå från ett hygge i denna värme, genom en nyligen gallrad Tallskog med samma temp., o in i den blandskog med Björk, Tall o Gran som vi har vart slående. Svalt o fuktigt med klart lägre temp. än i omgivningen. Att det dessutom i kontrast till gallringen, står ca. 3-4 gånger så mycket skog av blandtyp där, som på inget sätt verkar vara till men för tillväxten, understryker än mer, att till stor del så stämmer nog strategins grundide. Frågan är väl mer hur man ska kunna sammanföra detta i en framtid med så ökat fokus på både produktion o konsumtion ? Hur kommer ett ökat behov att kunna skapa skillnad i hur vi värdera / använder andra trädslag än de mest gångbara idag ? Att många av dom dessutom är mer snabbväxande än Tall o Gran borde ju ge en hint om vart mer av skogsvolymproduktionen borde läggas. Att jag sen upplever att löv o barr inte alltid tär på varandras resurser, utan snarare kan vara till gagn för varandra i främst ungskogsbestånd, är ju det som lett mig främst till ett förändrat skötselsätt utan att jag för den skull haft varken mer skador eller förlorad volymproduktion. Snarare tvärtom ! Hur kommer du att prioritera i dina ungskogar "ulf1" ?

@Älgfoderodlare, kan du kortfattat och samlat ge några exempel på hur du anlägger och får fram bra blandskogsbestånd - inkl. löv - på olika ståndorter. Hur upplever du utvecklingen av biologiska mångfalden i de olika fallen? Vika erfarenheter har du av allvarligare viltbete i blandskogen och hur resonerar du när det gäller avsättningssvårigheterna för lövtimmer? Ingen brådska för min skull!

[Älgfoderodlare]

sön 27 jun 2021, 17:02#717569

Efter att ha läst återgivningen o beskrivningen av utkastet ytterligare en gång o gjort en rundtur i skogen under dagen, känns mycket av det du framfört o som disk., främst i andra trådar, som mer närvarande nu. En dag som idag, med 23-24 grader i skuggan strax efter ett nattligt regn, gick jag runt för att kolla upp mina odlingsförsök. Skillnaden i att gå från ett hygge i denna värme, genom en nyligen gallrad Tallskog med samma temp., o in i den blandskog med Björk, Tall o Gran som vi har vart slående. Svalt o fuktigt med klart lägre temp. än i omgivningen. Att det dessutom i kontrast till gallringen, står ca. 3-4 gånger så mycket skog av blandtyp där, som på inget sätt verkar vara till men för tillväxten, understryker än mer, att till stor del så stämmer nog strategins grundide. Frågan är väl mer hur man ska kunna sammanföra detta i en framtid med så ökat fokus på både produktion o konsumtion ? Hur kommer ett ökat behov att kunna skapa skillnad i hur vi värdera / använder andra trädslag än de mest gångbara idag ? Att många av dom dessutom är mer snabbväxande än Tall o Gran borde ju ge en hint om vart mer av skogsvolymproduktionen borde läggas. Att jag sen upplever att löv o barr inte alltid tär på varandras resurser, utan snarare kan vara till gagn för varandra i främst ungskogsbestånd, är ju det som lett mig främst till ett förändrat skötselsätt utan att jag för den skull haft varken mer skador eller förlorad volymproduktion. Snarare tvärtom ! Hur kommer du att prioritera i dina ungskogar "ulf1" ?

@Älgfoderodlare, kan du kortfattat och samlat ge några exempel på hur du anlägger och får fram bra blandskogsbestånd - inkl. löv - på olika ståndorter. Hur upplever du utvecklingen av biologiska mångfalden i de olika fallen? Vika erfarenheter har du av allvarligare viltbete i blandskogen och hur resonerar du när det gäller avsättningssvårigheterna för lövtimmer? Ingen brådska för min skull!

- Ja, jag kan försöka, men kortfattat, hmm ! Då det mesta av våra marker är typiska Tallmarker av frisk ristyp o mycket sand o morän, så är det inte helt enkelt att kanske skapa förutsättningar för en del lövarter o Gran. Men om jag får hänvisa till tråden som "Torbjörn" gjorde hos mig, så där jag nu gjort en Björkskärm för att få upp Gran under. Så var ju grunden att låta all Björk som kunde komma upp, få göra det. Jag kan ju bara anta att det förändrade mikroklimatet under skärmen, har lagt grunden för att Granen etablera sig. Men där ingår ju även Tall i beståndet. Hygget som vi har uppe vid vårt hus har samma marktyp. Där har ju också förutsättningen för ett ökat lövinslag varit att låta allt komma upp som kan o inte röja. Utvecklingen kommer ju bäst från kanterna o har gett ett otal av alla de hos oss förekommande lövarterna. Biodiversiteten eller mångfalden kommer av att inte röja. Viltbetet har ju varit försumbart på främst Tallen, just till följd av mängden alternativ som varit oröjt. Jag har ju mattor av rotuppslag från Asp på flera ställen. Men också Rönn, Sälg o Björk i massor. Vid den plats där Älgen kommer in på våra marker, så toppade jag Björk för ett antal år sedan. Där samt på Aspen har betet varit så högt vissa år, så Aspskotten såg ut som att man kört med gräsklippare över dom på vårvintern. Men dom kommer igen. Så i år har jag korrigerat stammarna på en hel del Björk som ska få utvecklas vidare.
När det gäller avsättningen av lövvirke, kan man nog bara sia om. För om nu den nya strategin blir verklighet, så kan ju ny forskning om vilka ytterligare trädslag förutom Tall o Gran som kan bli aktuella för samma typ av användningsområden, ge dom det värde som framtiden utvisar. Mest av den anledningen som jag stamkvistar alla Björkar, för att kunna utveckla även bra kvalitet på dom. Så har jag ju min satsning på stammade Rönnar. Täta bestånd som jag stamkvistar o mängden gör att ett visst bete inte skadar det tot. beståndet. Det är väl så kort o bra jag kan säga så här. Du får väl återkomma om du önskar lite mera detaljer.

[skogshare]

sön 27 jun 2021, 17:42#717577

Ja, jag kan försöka, men kortfattat, hmm ! Då det mesta av våra marker är typiska Tallmarker av frisk ristyp o mycket sand o morän, så är det inte helt enkelt att kanske skapa förutsättningar för en del lövarter o Gran. Men om jag får hänvisa till tråden som "Torbjörn" gjorde hos mig, så där jag nu gjort en Björkskärm för att få upp Gran under. Så var ju grunden att låta all Björk som kunde komma upp, få göra det. Jag kan ju bara anta att det förändrade mikroklimatet under skärmen, har lagt grunden för att Granen etablera sig. Men där ingår ju även Tall i beståndet. Hygget som vi har uppe vid vårt hus har samma marktyp. Där har ju också förutsättningen för ett ökat lövinslag varit att låta allt komma upp som kan o inte röja. Utvecklingen kommer ju bäst från kanterna o har gett ett otal av alla de hos oss förekommande lövarterna. Biodiversiteten eller mångfalden kommer av att inte röja. Viltbetet har ju varit försumbart på främst Tallen, just till följd av mängden alternativ som varit oröjt. Jag har ju mattor av rotuppslag från Asp på flera ställen. Men också Rönn, Sälg o Björk i massor. Vid den plats där Älgen kommer in på våra marker, så toppade jag Björk för ett antal år sedan. Där samt på Aspen har betet varit så högt vissa år, så Aspskotten såg ut som att man kört med gräsklippare över dom på vårvintern. Men dom kommer igen. Så i år har jag korrigerat stammarna på en hel del Björk som ska få utvecklas vidare.
När det gäller avsättningen av lövvirke, kan man nog bara sia om. För om nu den nya strategin blir verklighet, så kan ju ny forskning om vilka ytterligare trädslag förutom Tall o Gran som kan bli aktuella för samma typ av användningsområden, ge dom det värde som framtiden utvisar. Mest av den anledningen som jag stamkvistar alla Björkar, för att kunna utveckla även bra kvalitet på dom. Så har jag ju min satsning på stammade Rönnar. Täta bestånd som jag stamkvistar o mängden gör att ett visst bete inte skadar det tot. beståndet. Det är väl så kort o bra jag kan säga så här. Du får väl återkomma om du önskar lite mera detaljer.

@Älgfoderodlare, stort tack för ditt uttömmande och givande svar. Det enda jag så här på direkten undrar över är hur tallen klarar konkurrensen från björkens snabba höjdtillväxt och hur du tar hänsyn till det. Finns för övrigt lärk och douglasgran med på något hörn hos dig?

[Älgfoderodlare]

sön 27 jun 2021, 18:02#717581

Ja, jag kan försöka, men kortfattat, hmm ! Då det mesta av våra marker är typiska Tallmarker av frisk ristyp o mycket sand o morän, så är det inte helt enkelt att kanske skapa förutsättningar för en del lövarter o Gran. Men om jag får hänvisa till tråden som "Torbjörn" gjorde hos mig, så där jag nu gjort en Björkskärm för att få upp Gran under. Så var ju grunden att låta all Björk som kunde komma upp, få göra det. Jag kan ju bara anta att det förändrade mikroklimatet under skärmen, har lagt grunden för att Granen etablera sig. Men där ingår ju även Tall i beståndet. Hygget som vi har uppe vid vårt hus har samma marktyp. Där har ju också förutsättningen för ett ökat lövinslag varit att låta allt komma upp som kan o inte röja. Utvecklingen kommer ju bäst från kanterna o har gett ett otal av alla de hos oss förekommande lövarterna. Biodiversiteten eller mångfalden kommer av att inte röja. Viltbetet har ju varit försumbart på främst Tallen, just till följd av mängden alternativ som varit oröjt. Jag har ju mattor av rotuppslag från Asp på flera ställen. Men också Rönn, Sälg o Björk i massor. Vid den plats där Älgen kommer in på våra marker, så toppade jag Björk för ett antal år sedan. Där samt på Aspen har betet varit så högt vissa år, så Aspskotten såg ut som att man kört med gräsklippare över dom på vårvintern. Men dom kommer igen. Så i år har jag korrigerat stammarna på en hel del Björk som ska få utvecklas vidare.
När det gäller avsättningen av lövvirke, kan man nog bara sia om. För om nu den nya strategin blir verklighet, så kan ju ny forskning om vilka ytterligare trädslag förutom Tall o Gran som kan bli aktuella för samma typ av användningsområden, ge dom det värde som framtiden utvisar. Mest av den anledningen som jag stamkvistar alla Björkar, för att kunna utveckla även bra kvalitet på dom. Så har jag ju min satsning på stammade Rönnar. Täta bestånd som jag stamkvistar o mängden gör att ett visst bete inte skadar det tot. beståndet. Det är väl så kort o bra jag kan säga så här. Du får väl återkomma om du önskar lite mera detaljer.

@Älgfoderodlare, stort tack för ditt uttömmande och givande svar. Det enda jag så här på direkten undrar över är hur tallen klarar konkurrensen från björkens snabba höjdtillväxt och hur du tar hänsyn till det. Finns för övrigt lärk och douglasgran med på något hörn hos dig?

- Ja, som jag sa så stamkvistar ju även Björk. O jag tror det finns bilder även i tidigare nämnda tråd, där jag lagt in bilder på just detta förhållande ( lite otydliga p.g.a tätheten vill jag minnas ). Tallen brukar ju vinna i längden o har jag bara hållit borta björken så toppen når förbi så löser det sig. Sibirisk Lärk har jag en hel del. Den går ju mycket bra o slår både Björk o Tall i tillväxt. Douglas gran har jag ca. 200 st. Gick förbi där idag o det ser bra ut. De har stått lite still i några år men nu börjar de ta sig. De står skärmade av en djungel av Asp rotskott, som både fungerar lite som frostskärm då de är planterade lite i SV lut med risk för inversion på våren men också som alternativt bete då Douglas lär vara begärlig. Kan lägga in lite färska bilder ikväll.

[skogshare]

sön 27 jun 2021, 18:39#717584

- Ja, som jag sa så stamkvistar ju även Björk. O jag tror det finns bilder även i tidigare nämnda tråd, där jag lagt in bilder på just detta förhållande ( lite otydliga p.g.a tätheten vill jag minnas ). Tallen brukar ju vinna i längden o har jag bara hållit borta björken så toppen når förbi så löser det sig. Sibirisk Lärk har jag en hel del. Den går ju mycket bra o slår både Björk o Tall i tillväxt. Douglas gran har jag ca. 200 st. Gick förbi där idag o det ser bra ut. De har stått lite still i några år men nu börjar de ta sig. De står skärmade av en djungel av Asp rotskott, som både fungerar lite som frostskärm då de är planterade lite i SV lut med risk för inversion på våren men också som alternativt bete då Douglas lär vara begärlig. Kan lägga in lite färska bilder ikväll.

Vilken variant av douglasgran har du och vilken stamform har du på lärken? Hur ser avsättningen ut för lärktimret?

[Älgfoderodlare]

sön 27 jun 2021, 18:49#717586

- Ja, som jag sa så stamkvistar ju även Björk. O jag tror det finns bilder även i tidigare nämnda tråd, där jag lagt in bilder på just detta förhållande ( lite otydliga p.g.a tätheten vill jag minnas ). Tallen brukar ju vinna i längden o har jag bara hållit borta björken så toppen når förbi så löser det sig. Sibirisk Lärk har jag en hel del. Den går ju mycket bra o slår både Björk o Tall i tillväxt. Douglas gran har jag ca. 200 st. Gick förbi där idag o det ser bra ut. De har stått lite still i några år men nu börjar de ta sig. De står skärmade av en djungel av Asp rotskott, som både fungerar lite som frostskärm då de är planterade lite i SV lut med risk för inversion på våren men också som alternativt bete då Douglas lär vara begärlig. Kan lägga in lite färska bilder ikväll.

Vilken variant av douglasgran har du och vilken stamform har du på lärken? Hur ser avsättningen ut för lärktimret?

Det är blå Douglas då grå är svår att få tag på o den gröna knappast skulle växa här. Eftersom jag stamkvistar så blir stammen det jag gör den till. Det blir ju lätt att korrigera avvikelser medan träden är unga o skapa det bästa man kan. Avsättningen idag blir ju ganska ointressant, då jag hoppas på en förändrad framtid ! Mer internationell handel o fortsatt stor efterfrågan, kan skapa mer utrymme för fler alternativa trädarter som gagnvirke.