Öppna kategorin

En tråd som påstås handla om skogshistoria

809 inlägg 53532 visningar 31 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

Orsa  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#702069 Jag trodde forskning var vetenskapligt framtagna svar på en fråga. Svar som kan stöttas mha evidens. Sen kan ju frågan vara ställd av vemsomhelst och hursomhelst. Politiken brukar ju beställa svar såsom med direktiv väl kringskurna utredningar som sen används som fakta, men det är ju sällan vetenskapliga arbeten.
Sen när fakta föreligger lär man uttala sej bara om just den snäva fakta man fått fram, en pusselbit. Eller som Lars säger, man får jobba för att skapa en helhetsbild utifrån miljoner relevanta frågor och svar som ställts och fått sitt svar fram till idag, om man ska göra anspråk på att uttala sej om alltings tillstånd och hävda vetenskaplig grund.
I fallet skog tar det ju i princip en evighet att ha undersökt allt med de långa tidsperspektiv som råder jämfört att svara på frågan ex vis "hur upplever vårdpersonalen det hårda arbetet under Coronaepedemin". (Ett nyss finansierat forskningsprojekt).
En seriös forskare som forskar och inte arbetar aktivistiskt ska ju överblicka decenniers av studerad, slutsatsdragen och kritiserad fakta för att hänga in ett accepterat och förankrat arbete i forskningsarkivet.
Det Lars tagit reda på om Ulf:s bibelbrev pekar mot användning av fakta på ett sätt som stöder exvis ett politiskt syfte. "Som fan läser bibeln" är ju ett sätt som nyttjas när organisationer såsom skogsbolag och miljöorganisationer ska välja svar som stöder deras tes och det ska basuneras ut över skog, mark och i maktens korridorer. Så här kan man basunera i skogen:
$matches[2]

Åsikt och vetenskap är olika fenomen. De åsiktsmaskiner som gör sej mest hörda är ofta de man ska vara lite mer skeptiskt inställd till och i synnerhet om man hårt torgför "breaking news" typ "en nyligen publicerad artikel i en tidskrift". Eller "en forskargrupp...".
Å andra sidan tar vetenskap så lång tid och är så svårt så att om allt var beroende av den, så hade ju livet på jorden knappt kommit igång ännu. Ibland måste man bara göra nåt ovetenskapligt för att rädda en situation. Dåd utan råd liksom. Man tryckte in såpvatten med brandsprutan i röva på koa när det hade blivit stopp i böjarna, för man kan inte låta kon dö i väntan på en vetenskaplig metod som eventuellt blev nästan likadan.
1613981561_skaermklipp1.png

Elmia
Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

Lars Lundqvist SLU  
#702098
ulf 1 skrev:Jägmästare och en jävla massa VDar för skogsbolag håller ställningarna mot, en hel värld av forskare, kan bara hända i det största meslandet på jorden, där hjärntvättade före detta kedjefångar (daghemsbarn med rätta inlärningen) följer det politiskt rätta snöret genom livet.

Så fort du får sakligt mothugg trillar du tillbaka i samla gamla tramserier och vulgära språk.

ulf 1 skrev:Sherry Picking, är det när man dömer ut allt annat än det man själv forskat fram

Sherry Picking handlar antagligen om att välja en god Sherry till efter maten.

Det jag skrev var cherry-picking vilket är när man bara plockar ut de bitar som passar ens egen agenda:

"Cherry-picking, suppressing evidence or the fallacy of incomplete evidence, is the act of pointing to individual cases or data that seem to confirm a particular position while ignoring a significant portion of related and similar cases or data that may contradict that position."

[Körsbärsplockning, undertryckande av bevis eller felaktighet i ofullständiga bevis, är att peka på enskilda fall eller data som verkar bekräfta en viss position samtidigt som man ignorerar en betydande del av relaterade och liknande fall eller data som kan motsäga den positionen.]

Avatar Fallback

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

Hanatorp  
#711272 Det blev vi alla män 1335 enligt skara stadgan.

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

svampbob  
#711587 Jag hittade denna skogshistoria från Kulbäcklidens försökspark.
https://pub.epsilon.slu.se/10169/1/medd ... 030_02.pdf

Jag klippte ut ett avsnitt om dåtidens klimatförändringar och katastrofer.

Detta sista uttalande är icke det enda som påträffats, där skogselden
göres medansvarig för nödtiden. BL a. skriver landshövding GRAAN (n nov.
1657), att torkan sistlidna sommar gjort stor skada på säden och skogselden
avbränt ängarna, varjämte slutligen säden frusit på hösten (GöTHE 1929,
sid. ng). HULPHERS (1771) berättar också om förödande skogseldar i Medelpad år 1642. I en del senare reseskildringar förekomma liknande anmärkningar, som tyda på, att skogseldarria på denna tid inte sällan stormat fram
över myrar och slogängar. På Degerö Stormyr har detta också kunnat bekräftas, vartill vi senare återkomma. Att skogselden ibland kunde förstöra
årets mulbete få vi anta som en naturlig sak, som dock förmodligen inte
spelade alltför stor roll.
Av ett för oss speciellt intresse är väderleken under det för Sveriges befolkning fruktansvärda 16go-talet, >>den stora hungersnödens>> årtionde, emedan under ett av dessa år den stora branden över Kulbäckslidens försökspark gick fram. I korthet skola vi rekapitulera vad FRYXELL (1863) m. fl.
berättar härom, tyvärr utan att närmare ange vilken ort beskrivningen avser. Troligtvis kan man utgå från, att det i regel gällde mellan- eller sydsvenska trakter:
År r68g rådde en utomordentlig hetta och under hösten föll nästan intet regn.
r6go utmärkte sig för stark köld i januari, hungersnöd i Dalarna och våldsamma
skogseldar i Värmland, som gingo över en stor del av länet.
År r6gr kom en tidig och brådstörtad vår, som följdes av en sommar med härjande åskväder.
År r6gz rådde ihållande regn under skördetiden, varigenom grödan förstördes.
r6g3 kom snö i maj, därefter en utomordentlig hetta och torka hela sommaren
igenom.
r694 medförde ingen direkt missväxt, men förhållandena i Sverige voro ändå
på våren mycket eHindiga. Det danska sändebudet BoLLE LuxDORPH berättar
i en skrivelse den g maj, att folket länge ätit bark av träden och funnits liggande
döda med barkbiten i munnen.
År r695 rådde en stark köld ända till i april, därefter kom en ytterst kall och
regnig sommar. Säden mognade ej. Bonden blev nödsakad att så den omogna
säden på hösten. Efter ett par veckor hade utsädet ruttnat bort.
r6g6 var det en osedvanligt mild vinter, den I7 februari växte långt gräs OCh
Djurgården grönskade. Många gjorde vårsådden i februari. Den 7 mars kom köld
och snö. KARL XII åkte ackja efter renar på gott före i Stockholms omgivningar.
Vårsådden blev förstörd och nu hade endast få bönder något utsäde kvar. Den 8
och 23 augusti förstördes även deras skörd och nu var allt förberett för den >>stora
hungersnöden>> r697.
Detta år dogo i Finland hela socknar ut, kyrkorna stängdes och nycklarna
skickades till konungen. På Stockholms gator dog folk i hopar. I Norrland var
tillståndet över all beskrivning eländigt. Från Kalix skrives den rs mars r6g7,
innan ännu dock den svåraste tiden kommit (BERGMAN rSgo): >>Dock är här i landet nu allt som förstördt och omvändt utaf de tvemie stora oår, som här varit,
SKOGSHISTORISKA STUDIER I DEGERFORS 99
och har här nu utaf den ovanliga spisen och hungern yppat sig åtskillige sällsamma
sjukdomar, hvaraf folket i några socknar så hoptals dö, att näppeligen de levande
hinna att begrafva de döda, och vid tingen hinner man intet annat än döma
tjuvsaken>. Till råga påallt frös enligt HuLPERS (1789) all gröda i Norrland på
hösten 1697.
Under 17oo-talet inträffade många svåra år, bland vilka HuLPHERS nämner
1703 (torr sommar, det s. k. brännåret), 1716 (regnig eftersommar), 1733 (regnig
sommar), 1740-42 (de stora oåren), 1777 (kall och våt sommar), 1780 (torr
sommar), 1787 (regnig sommar).
De dåliga åren fortsatte på 18oo-talet under dess första årtionden, då krig och
dåliga tider bidrogo till folkets utmattande. Under hela perioden 1828-1838
rådde i Västerbotten nästan oavbruten missväxt och jordbruket, liksom även
boskapsskötseln, gick under denna tid starkt tillbaka.
Slutligen komma de sista verkligt allvarliga nödåren 1864-1867 .. Det sistnämnda året var sommaren särskilt kall. ·En notis i Umebladet för den 12 juli
upplyser om, att sjön då var full av drivis och att farvattnen i trakten av Bjurön
voro stängda. Tidningarna överflödade redan på våren 1867 av notiser om hungersnöden, som småningom spred sig från lappmarkerna ner över landet och även
nådde huvudstaden. I maj kunde man enligt Umebladet få se barnen äta ba.rk
av tallgrenarna. Vittnesgilla samtida berätta, att många barn och åldringar detta
år ljöto hungersdöden i Västerbotten. Redan i maj månad började K. Majt.
anvisa medel till nödens avhjälpande och enskilda personer satte igång med
soireer och insamlingar vid bönestunder för de nödlidande i Norrland. Denna
hjälpverksamhet måste fortgå rätt länge, sedan grödan på hösten 1867 återigen
frusit och först på hösten 1868 ansågs det värsta vara över. K. Majt. hade då
bidragit med nära en halv million Rdr riksmynt. Efter denna förskräckliga tid
har i allmänhet det stigande välståndet och de utvecklade kommunikationerna
förmått hålla den värsta nöden borta från dörren.

Avatar Fallback

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

Icegrip  
#711641 Väldigt intressant läsning! Det ger perspektiv i dagens debatt, där kunde man prata om klimatkris.

Otroligt också vilken historia för svenskt skogsbruk som finns tillgängligt. 👍

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

ulf 1  
#714249 Mina dagar är fyllda av sågning, virkesleveranser och allt nytt som en brädgård i ett modernt samhälle ska kunna leverera, jag fick ganska rätt i min titt i kristallkulan för ett par år sen.
Men när jag sen läser på forumet, verkar allt vara sig likt, från den tiden före corona, som att inget har ändrats i världen, Svenskt skogsbruk som ju är världens sämsta, kan ju givetvis inte analysera sina problem själva, de behöver hjälp, och jag har försökt att vuisa på problemen, men blir bara avstängd då.
"Vi vill inget veta, håll käft" är ju taktiken, mot de som säger vad alla kloka sen lång tid förstått.
I Tyskland står numera 340 kubik, i snitt, i välskötta skogar utan kalhyggen, timret (virket) har på ett år dubblat sina priser i brädgårdsledet, vi står fattiga med pinnskogar och utan sked när manna regnar från skyn, man får ont i magen av att se hur enfaldigt vi beter oss i vårt skogsbruk.
Fredrik och Torbjörn har ju gjort en gigantisk felanalys de senaste åren, när man granskat vårt skogsbruk, att Tyskland har mer volym på mindre än halva Sveriges skogsyta verkar inte sätta i gång tankeverksamheten, Torbjörn skriver tex "Fram till början/mitten av 90-talet ökade volymen stadigt i den slutavverkningsmogna skogen och det kan säkert tillskrivas att skogarna som växte in i slutavverkningsåldrar hade en bättre historik än tidigare generationers gammelskog. Vi kunde se effekten av det tidiga 1900-talets bättre föryngringar och bättre skogsvård. Men av någon anledning bröts trenden i mitten av 1990-talet, trots att de skogar som nu växte in i slutavverkningsåldern borde vara ännu bättre än sina föregångare. Sedan dess har volymen i slutavverkningsskogarna utvecklats sämre eller nästan inte alls.
Ta den här analysen "Vi kunde se effekten av det tidiga 1900-talets bättre föryngringar och bättre skogsvård. Men av någon anledning bröts trenden i mitten av 1990-talet," Halåå, vad menas, vilka bättre föryngringar, det planterades väl inte några plantor före 1930 och de små volymer av "förbättringar" de närmsta decennierna till 50 talet var väl inget som gjorde minsta avtryck fram till 90 talet när "trenden bröts", vilka dumheter.
Hur svårt ska det vara att förstå att de ökande volymerna i slutavverkningar kommer från initialt blädade blandskogar och även om de i många fall slutat som rena gran och tallskogar så är det inte ett kalhygge som är moder till dessa allt högre slutavverkningsvolymer.
Att volymökningen tagit slut på 2000 talet beror ju på att vi då har världens sämsta skogsbruk som grund till slutavverkningarna, idiotgallringar för att göda en koloss på lerfötter, som bara vet hur man kokar och eldar våra skogar, grundlurade skogsägare som nu står med 70% pinnar när världen skriker efter timmer.
Det finns ingen framtid i kalhygge, och det har jag tjatat om i 15 år nu, frågan är om allt måste rasa innan ni andra förstår det, eller om vi kan vända trenden tidigare, snart kommer borrarna och svamparna och vindarna, inget av det var några stora problem på 70 talet, att inte se vad det beror på är unikt ... korkat.

   TS
Avatar Fallback

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

isteskog  
#714251 Tänk vad lugnt och skönt det har varit ett tag på forat ...... 😉
Visa lite filmer från din brädgård i stället Ulf! Rappakaljan som du nu skriver har vi läst hur många gånger som helst! 🙃

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

halvproffs  
#714263
isteskog skrev:Tänk vad lugnt och skönt det har varit ett tag på forat ...... 😉
Visa lite filmer från din brädgård i stället Ulf! Rappakaljan som du nu skriver har vi läst hur många gånger som helst! 🙃


Nja, blir det inte reklam då? Men betalar ulf1 för reklamen så är väl det ok.
Har ägt skog i 15år? och är världsbäst på det redan. Jag tar mig för pannan 🤣

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

ulf 1  
#714272 Det enda jag skrev var att det är felaktigt att ta åt sig äran för alla slutavverkningar före 1995.
Det var det gamla goda skogsbruket (med blädning) som serverade den dysfunktionella skogsindustrin fina slutavverkningsskogar före 95, men från 95 får ni ta åt er äran, för då började det bli några slutavverkningar från kalhyggesbruk och sen har det ju "ökat" år från år, men där har ju forumägarna konstaterat i flera rubriker, att det varit "Alldeles för låga slutavverkningsvolymer" och de blir allt sämre, men ingen vill ju egentligen ta reda på vad det beror på, det blir ju alldeles för uppenbart att snabbväxta träd inte mår bra.
Och snabbväxta träd är det enda forskningen i Sverige gått ut på i 70 år, resultat blev död och förintelse av ett helt ekosystem.
Vi går raskt mot nya katastroftider, men ingen orkar kvacka ur sig "kalhygge är fel skogsbruksmetod" träna på att säga den meningen några gånger så ska ni känna att det känns helt naturligt efter ett tag, och tänk vad roligt att få säga en sanningens ord för första gången på 70 år.
Tänk att titta ekologer och vanligt klokt folk i ögonen och säga, ni hade rätt och vi fel, det är inte så farligt, vi kommer nog att förlåta er korkskallar, för ni fick ju trots allt en felaktiga utbildning och kan gömma er bakom ännu större korkskallar.
Tänk vad fint det är ordnat hos oss människor, hur blåsta vi än är, så finns alltid någon annan att skylla på.
Det krävs ingenting av en människa att ansluta sig till en grupp, men det krävs en enormt självkänsla att stå ensam utanför, det finns väldigt få sådana människor och därför går det ofta käpprätt ... i vårt samhälle.

   TS
Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

halvproffs  
#714277 De som är bra med dina inlägg är att Lars L tar död på alla felaktigheter från din sida så vi inte gör samma fel som dig.
Egentligen borde du skriva i skogsindustribranchens egna organ därför av oss 300 000 småskogsägare avverkar vi på många olika sätt och skapar med det en enorm mångfald i skogsmarken. Det är väl det du vill hoppas jag?
Jag hade en LP- skiva en gång med en repa som hoppade tillbaka till samma spår spår spår spår........

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

Vedproducent  
#714279
halvproffs skrev:De som är bra med dina inlägg är att Lars L tar död på alla felaktigheter från din sida så vi inte gör samma fel som dig.
Egentligen borde du skriva i skogsindustribranchens egna organ därför av oss 300 000 småskogsägare avverkar vi på många olika sätt och skapar med det en enorm mångfald i skogsmarken. Det är väl det du vill hoppas jag?
Jag hade en LP- skiva en gång med en repa som hoppade tillbaka till samma spår spår spår spår........

Jo det stämmer bra. Men egentligen räcker det med att man från början gör precis tvärtom så blir det rätt ändå 😇

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

Lars Lundqvist SLU  
#714289 Den som vill lära sig mer om hur skog föryngrar sig naturligt kan gå ut i vilken äldre skog som helst och se hur många små och halvstora tallar, björkar och aspar ni hittar, och hur många små och halvstora granar. Med äldre skog menar jag slutavverkningsskog, och med små och halvstora träd menar jag träd från brösthöjd upp till ca 8-10 m höga. När ni ändå är där kan ni ju på samma gång räkna plantor under brösthöjd av tall-björk-asp kontra gran.
Sen går ni ut på närmaste hygge och upprepar proceduren.

Ser ni nån skillnad mellan trädslagen?

Avatar Fallback

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

jannee  
#714303 Min erfarenhet säger obetingat JA och JA.
Blev för några år sedan vid en fastighet vars skog knappt rörts under de senaste 50 åren, tidigare ägare endast avverkat för egen vedbrand.
De stora träden var gran, tall, ek, asp, bok plus där och var björk, några lönn och rönn.
Orsaken till brist på björk kan vara att det nyttjats som egen vedbrand plus sålts lite till bekanta.
Det smånna var mest hassel (kanske inte så smått men ändå) undertryckta granplantor plus flera olika sorters löv, då mestadels som sly, delvis tätt som i en djungel.
På kalfällorna växer det förutom plantorna mestadels björk, men även lite boksly, hassel.
Ek lyser med sin frånvaro, tallen nedbetad och boken betas hårt.
Bräken i all förbannelse men även druvfläder.
Förr i tiden gick korna på skogen, man högg vinterved av sådant som inte ansågs vara värdefullt, ett helt annat betestryck.
Dessutom dimensionsavverkade man, självföryngring en självklarhet, det som trivdes och växte bäst fick ta överhanden.
Det var en blandskog av Guds nåde, idag blir det en tråkig monokultur.

Användarvisningsbild

Re: En tråd som påstås handla om skogshistoria

halvproffs  
#714304
Lars Lundqvist SLU skrev:Den som vill lära sig mer om hur skog föryngrar sig naturligt kan gå ut i vilken äldre skog som helst och se hur många små och halvstora tallar, björkar och aspar ni hittar, och hur många små och halvstora granar. Med äldre skog menar jag slutavverkningsskog, och med små och halvstora träd menar jag träd från brösthöjd upp till ca 8-10 m höga. När ni ändå är där kan ni ju på samma gång räkna plantor under brösthöjd av tall-björk-asp kontra gran.
Sen går ni ut på närmaste hygge och upprepar proceduren.

Ser ni nån skillnad mellan trädslagen?


Tänkte även på rönnen som är ett pionjärträd och som jag får i stora mängder på flera hyggen. Får lite eller ingen hjälp av älgarna heller tyvärr så nu i vår blev 2,2ha röjt.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).