Sida 1 av 1

Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: tis 09 apr 2019, 21:29
av Sillero
1554837684_teodolit.jpg
Inom ramen för ”Jakten på rekordgranen” har jag den senaste veckan kuskat omkring i värmlandsskogarna med en teodolit och tillhörande stativ. Detta helt och hållet av eget intresse.
En teodolit är ett ganska avancerat vinkelmätningsinstrument, som används inom väg- och husbyggnadsanläggning, samt för upprättande av stom- och polygontåg vid kartering etc. Teodoliten är också mycket användbar för höjdmätning av byggnader, master, och nu i mitt fall, träd.
Med hjälp av Skogsstyrelsens lasermätningsdatabas har jag letat mig fram till små, återstående ”enklaver” med högstammig gammelskog. De är tyvärr få. Det värmländska skogslandskapet består numera till största delen av trista så kallade ”föryngringsytor” och granplantager.
Vilken lycka är det då inte att komma till dessa ”enklaver”, med metertjocka, jättehöga granar på mattor av blommande blåsippor, vitsippor, harklöver och här och var rosablommande tibastbuskar. Senare i sommar kan vi i de här skogarna till och med träffa på den mycket sällsynta orkidén skogsfrun. Det är annat det än den näst intill sterila markfloran i granplantagerna eller kalhyggenas kruståtelhav.
Någon kan kalla mig ”naturnörd”, men jag är långtifrån ensam om att älska naturen, och inte minst då våra skogar. Sedan Korpberget blev känt har många, som sällan går ut i skogen, besökt jätteträden på berget. Det lite spektakulära, det ”storartade” är lockande för många av oss.
De områden jag har besökt med mätutrustningen är bland annat Torsberget, Tjärnberget, Korpberget och Örtenberget norr om Mölnbacka, Humletorp i Kil, Boråskullen i Munkfors, Stjärnsberget och Risberg, ”Krediten”, i Hagfors Kommun.
Jag började med Korpberget i Mölnbacka, det lilla skogsområdet med jätteträd, som Reuter och Torbjörn Johnsen så fint presenterat här i Forumet. Här har trädrekord konstaterats vad gäller såväl gran, tall som klibbal. Mina mätningar med teodolit gav, med små avvikelser, samma resultat som tidigare presenterats här på Skogsforum.
Trädhöjderna på de övriga platserna jag besökte kunde inte ”straffa” Korpberget. Närmast kom några granar i Stjärnbergets västsluttning (väster om Uddeholm). Här fanns granar med höjden 43 - 44 meter. Den absolut störta har tyvärr blåst omkull och ligger där nu som ett jättelikt ”monument”. Den borde tas till vara och läggas på ”Lit de Parade” på något lämpligt ställe för allmänt beskådande. Så har man gjort vid Karmenkynna i Lekvattnet.
Tallarna i Stjärnbergssluttningen var också resliga, med höjder på några och trettio meter. Samma sak kan sägas om den gamla, ståtliga tallskogen ”Krediten”.

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: tis 09 apr 2019, 21:55
av Mangan
Vad blir noggranheten vid trädmätning med teodolit? Och hur går det till i praktiken?

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: tor 11 apr 2019, 22:14
av Sillero
1555013566_fig_2.jpg
1555013566_fig_2.jpg
Hej!
Noggrannheten vid teodolitmätning varierar förstås beroende på vilken teodolit man använder. Mina mätningar utförde jag med en ganska gammal teodolit, en Wild T2. Den lutande längden mellan teodolit och trädrot (L) mätte jag med stålmåttband och kalibrerad bandsträckare (fjädervåg). Jag hade inte tillgång till någon laserlängdmätare. Trots detta vill jag påstå att mätnoggrannheten, vid lugnt väder utan trädsvaj, ligger kring plus minus en decimeter.
Moderna teodoliter, utrustade med laserlängdmätare, ger naturligtvis ett ännu bättre mätresultat. Vid
1555013566_fig_2.jpg
1555013566_fig_1.jpg
polygontågsmätning mellan fasta signalskärmar ligger mätnoggrannheten under centimetern.
Den matematiska beräkningen av trädhöjderna, utifrån utförda vinkelmätningar, går i princip till på det sätt som framgår av bifogade skisser. Där redovisade formler går säkert att baka ihop till en enda, men jag föredrar delberäkningar. Man har bättre koll på det viset, tycker jag.

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: lör 14 sep 2019, 11:39
av Sillero
Det har smugit sig in ett fel i formeln H2 = Lh x Tan (V1). (V1) i uttrycket skall vara (V2). Rätt formel är alltså H2 = Lh x Tan (V2)

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: lör 14 sep 2019, 17:39
av Niking
Denna metod kräver i princip en ordentlig siktlucka, för att fungera bra. Det är ju lurigt att få noggranna elevationsvinklar över 10-15 graders lutning.
/Niklas

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: lör 14 sep 2019, 22:54
av Sillero
Vid teodolitmätning behöver man inte se trädets rot och topp från samma position. Man börjar med att ge roten fingerade x-, y- och z-koordinater. Ställer sig sedan med teodoliten i en position så att man ser roten, mäter lutande längd och vertikalvinkel till roten. Linjen mellan roten och teodoliten ger man en fingerad bäring. Med dessa mätdata går det att räkna fram teodolitpunktens x-, y- och z-koordinat. Nu fortsätter man med att lägga ut ytterligare en punkt med hjälp av horisontal-, vertikal- och längdmätning. Från denna sistnämnda punkt måste man kunna se trädets topp. Punkten kan läggas på lämpligt avstånd från trädet. Med hjälp av de sistnämnda mätningarna kan också den senast nämnda punktens koordinater beräknas. Teodoliten ställs nu slutligen upp på den sistnämnda punkten och vertikalvinkeln till trädets topp mäts. Med kännedom om trädrotens och sista punktens x-, y-, z-koordinater kan nu det horisontella avståndet mellan rot och punkt beräknas. Z- koordinaten för trädtoppen fås nu med uttrycket: z-koordinaten för sista punkten + (horisontalmåttet mellan sista punkten och trädet) x tangens (vertikalvinkeln mellan sista punkten och trädtoppen). Trädets höjd är nu z-koordinaten för trädtoppen minus z-koordinaten för trädroten. Jag borde nog ha gjort en skiss för att förklara detta.

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: ons 23 mar 2022, 06:31
av sarevok
Sillero skrev:
1554837684_teodolit.jpg
Inom ramen för ”Jakten på rekordgranen” har jag den senaste veckan kuskat omkring i värmlandsskogarna med en teodolit och tillhörande stativ. Detta helt och hållet av eget intresse.
En teodolit är ett ganska avancerat vinkelmätningsinstrument, som används inom väg- och husbyggnadsanläggning, samt för upprättande av stom- och polygontåg vid kartering etc. Teodoliten är också mycket användbar för höjdmätning av byggnader, master, och nu i mitt fall, träd.
Med hjälp av Skogsstyrelsens lasermätningsdatabas har jag letat mig fram till små, återstående ”enklaver” med högstammig gammelskog. De är tyvärr få. Det värmländska skogslandskapet består numera till största delen av trista så kallade ”föryngringsytor” och granplantager.
Vilken lycka är det då inte att komma till dessa ”enklaver”, med metertjocka, jättehöga granar på mattor av blommande blåsippor, vitsippor, harklöver och här och var rosablommande tibastbuskar. Senare i sommar kan vi i de här skogarna till och med träffa på den mycket sällsynta orkidén skogsfrun. Det är annat det än den näst intill sterila markfloran i granplantagerna eller kalhyggenas kruståtelhav.
Någon kan kalla mig ”naturnörd”, men jag är långtifrån ensam om att älska naturen, och inte minst då våra skogar. Sedan Korpberget blev känt har många, som sällan går ut i skogen, besökt jätteträden på berget. Det lite spektakulära, det ”storartade” är lockande för många av oss.
De områden jag har besökt med mätutrustningen är bland annat Torsberget, Tjärnberget, Korpberget och Örtenberget norr om Mölnbacka, Humletorp i Kil, Boråskullen i Munkfors, Stjärnsberget och Risberg, ”Krediten”, i Hagfors Kommun.
Jag började med Korpberget i Mölnbacka, det lilla skogsområdet med jätteträd, som Reuter och Torbjörn Johnsen så fint presenterat här i Forumet. Här har trädrekord konstaterats vad gäller såväl gran, tall som klibbal. Mina mätningar med teodolit gav, med små avvikelser, samma resultat som tidigare presenterats här på Skogsforum.
Trädhöjderna på de övriga platserna jag besökte kunde inte ”straffa” Korpberget. Närmast kom några granar i Stjärnbergets västsluttning (väster om Uddeholm). Här fanns granar med höjden 43 - 44 meter. Den absolut störta har tyvärr blåst omkull och ligger där nu som ett jättelikt ”monument”. Den borde tas till vara och läggas på ”Lit de Parade” på något lämpligt ställe för allmänt beskådande. Så har man gjort vid Karmenkynna i Lekvattnet.
Tallarna i Stjärnbergssluttningen var också resliga, med höjder på några och trettio meter. Samma sak kan sägas om den gamla, ståtliga tallskogen ”Krediten”.

Hur hög tror du att jätte-granengranen som hade blås omkull var?

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: ons 23 mar 2022, 06:32
av sarevok
sarevok skrev:
Sillero skrev:
1554837684_teodolit.jpg
Inom ramen för ”Jakten på rekordgranen” har jag den senaste veckan kuskat omkring i värmlandsskogarna med en teodolit och tillhörande stativ. Detta helt och hållet av eget intresse.
En teodolit är ett ganska avancerat vinkelmätningsinstrument, som används inom väg- och husbyggnadsanläggning, samt för upprättande av stom- och polygontåg vid kartering etc. Teodoliten är också mycket användbar för höjdmätning av byggnader, master, och nu i mitt fall, träd.
Med hjälp av Skogsstyrelsens lasermätningsdatabas har jag letat mig fram till små, återstående ”enklaver” med högstammig gammelskog. De är tyvärr få. Det värmländska skogslandskapet består numera till största delen av trista så kallade ”föryngringsytor” och granplantager.
Vilken lycka är det då inte att komma till dessa ”enklaver”, med metertjocka, jättehöga granar på mattor av blommande blåsippor, vitsippor, harklöver och här och var rosablommande tibastbuskar. Senare i sommar kan vi i de här skogarna till och med träffa på den mycket sällsynta orkidén skogsfrun. Det är annat det än den näst intill sterila markfloran i granplantagerna eller kalhyggenas kruståtelhav.
Någon kan kalla mig ”naturnörd”, men jag är långtifrån ensam om att älska naturen, och inte minst då våra skogar. Sedan Korpberget blev känt har många, som sällan går ut i skogen, besökt jätteträden på berget. Det lite spektakulära, det ”storartade” är lockande för många av oss.
De områden jag har besökt med mätutrustningen är bland annat Torsberget, Tjärnberget, Korpberget och Örtenberget norr om Mölnbacka, Humletorp i Kil, Boråskullen i Munkfors, Stjärnsberget och Risberg, ”Krediten”, i Hagfors Kommun.
Jag började med Korpberget i Mölnbacka, det lilla skogsområdet med jätteträd, som Reuter och Torbjörn Johnsen så fint presenterat här i Forumet. Här har trädrekord konstaterats vad gäller såväl gran, tall som klibbal. Mina mätningar med teodolit gav, med små avvikelser, samma resultat som tidigare presenterats här på Skogsforum.
Trädhöjderna på de övriga platserna jag besökte kunde inte ”straffa” Korpberget. Närmast kom några granar i Stjärnbergets västsluttning (väster om Uddeholm). Här fanns granar med höjden 43 - 44 meter. Den absolut störta har tyvärr blåst omkull och ligger där nu som ett jättelikt ”monument”. Den borde tas till vara och läggas på ”Lit de Parade” på något lämpligt ställe för allmänt beskådande. Så har man gjort vid Karmenkynna i Lekvattnet.
Tallarna i Stjärnbergssluttningen var också resliga, med höjder på några och trettio meter. Samma sak kan sägas om den gamla, ståtliga tallskogen ”Krediten”.

Hur hög tror du att jätte-granengranen som hade blås omkull var?

Hur hög tror du att jätte-granengranen som hade blås omkull var? kan du mätta den?

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: ons 23 mar 2022, 08:22
av Sillero
Jättegranen, den så kallade Mölnbackagranen, är vissnad och död efter att den har blivit hårt angripen av barkborre. Men den står fortfarande kvar på rot vad jag vet.

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: ons 23 mar 2022, 17:52
av Brakbrakaren
Hej,
Det går att mäta med mycket lägre osäkerhet än 1 dm.
Största osäkerheten i mätningen är bedömningen av markhöjden vid ex markens lutning och rotben? Eller har ni skogsfolk någon standard för detta?

Du skulle haft en totalstation så slipper du springa med måttbandet.
Hälsningar en i mätbranschen.

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: ons 23 mar 2022, 18:52
av Sillero
Hej!
Man får ta vad man har. I mitt fall, som gammal pensionerad vägprojektör, hade jag tillgång till en gammal teodolit (T 16) och ett 50 m måttband. Det var allt. Totalstation, ja den löser ju allt och ger exakta resultat (beroende på vilken markpunkt man mäter ifrån).

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: fre 17 jun 2022, 22:43
av sarevok
och hur hög var den högsta granen som hade blåsit omkull?

Re: Mätning av värmländska jätteträd med teodolit.

Postat: lör 18 jun 2022, 09:03
av Sillero
Hej!
Rekordgranen i Korpberget, Mölnbacka, är nu helt död efter barkborreangrepp, men står ännu på rot. Jag har inte mätt någon av de omkullblåsta. Uppskattningsvis ligger några av dem i intervallet 40 - 45 meter.