ons 04 okt 2017, 21:06#475316
Mettämies, tror du ett större rikthugg hade gjort susen med andra ord? Eller kanske högre stubbe?
För övrigt kollegor, så har jag varit på drömjobb de två senaste dagarna! En brant slänt genom vilken det ska fram en borrvagn till angiven plats var det ska resas en antenn. För att borrvagnen ska ha en chans att komma fram så behövs det en väg, och för att vägen skall kunna anläggas så måste träden bort. Där kom jag in i bilden. Jag högg - chefen skotade!
Det var ett huggningsjobb precis i min smak. Det var brant, det blåste och regnade. Med måndagens erfarenheter i färskt minne samt tipsen jag fått av er här så var jag extra uppmärksam på trädens tyngdsidor samt försökte läsa av vinden. Vet inte om jag blivit klokare, men några större tabbar gjorde jag inte den här gången. Om vi inte räknar med en tall som hängde sig mot en annan. Då är ju hängaren inte tabben, för sådant händer när man hugger i skogen. Började med att såga i brytmånen på motsatt sida av den jag ville att trädet skulle röra sig åt, så fibrerna skulle dra trädet till sig. Men utan framgång. Lösningen som sedan blev kändes inte helt säker. Jag gjorde trappstegssnitt som lämnade meterbitar tills trädet föll. Men det var mycket såga och springa. Vid ett tillfälle studsade en stambit upp och slog till mig på knäskålen. Det gick bra den här gången, men jag får läsa på lite om hur man reder upp hängare på bästa sätt.
Här har vi bossen i egen hög person klättrandes upp för en del av slänten. Flera gånger under arbetets gång så fick jag en stark känsla av att han är helt dum i huvudet. Inte bara för att han anställde mig en gång i tiden, utan för att han helt orädd manövrerar den där fallbenägna självmordsmaskinen i eländig skogsterräng, när den skulle kunna välta på planmark. Men efter ett par vältningar där han bara spottade i händerna och löste ett sätt att resa vagnen började misstankarna om att allt inte står rätt till med hans mentala hälsa förbytas mot en växande respekt. Särskilt när han fick dit grävmaskinen och körde den på vägen vi huggit fram för att gräva av plätten där antennen skulle stå. Det krävs bollar för att ratta maskiner under såna omständigheter. Att förlita sig på apostlahästarna som jag själv är rena barnleken i jämförelse, då har jag ju full kontroll. Riktigt så enkelt är det inte i en tung maskin.
I bild står en lycklig före detta rivare och lever ut sin dröm. Eken som just lagts omkull sågades upp i tremeterslängder.
En tall på cirka 50 cm i diameter med svagt motlut. Det var den roligaste fällningen på det här jobbet. Jag var lite tveksam innan på grund av storleken, hur den lutade och hur tyngden från grenarna låg. Men det gick vägen, den landade precis där jag ville och föll direkt när jag drog av hörnet. Vilket var en liten besvikelse, för jag ville nästan stå och banka kil en stund.
Och där har vi bossen igen. Han fick köra ett antal vändor för att få ut allt. I vanliga fall har han hjälm, men hans bluetooth fungerade inte och hans telefon ringer ideligen, så det fick fuskas lite den här gången.
För nöjets skull och för att tid och möjlighet fanns så slog jag ner ett lite mindre träd med yxan. Bossen bakom kameran.
Som avslutning fick jag se vinden dra omkull en stor tall med rötterna. Då sade chefen åt mig att lämna skogen, och jag kände väl att det var bäst också. Fick varken bild eller film på det tyvärr, men häftigt var det, även om den inte föll ända till marken för att träden framför tog emot.
Förhoppningsvis ramlar det in fler jobb av den här sorten. Jag längtar redan!
Senast redigerad av Rivaren ons 04 okt 2017, 22:23, redigerad totalt 2 gånger.