lör 10 jan 2015, 04:56#310242
Vattenkraft tillsammans med vind och solenergi känns för mig som de mest miljövänliga alternativen. (men jag är kanske naiv)
I ett sammhälle där vi på sikt riskerar att förstöra förutsättningarna för liv ur vårat perspektiv, mycket till följd av vårat energiutnyttjande, borde ju varje kwh som kan produceras utan eller med minimala utsläpp tas tillvara.
Konstgjorda dammar utan skapade vandringsvägar utgör ofta vandringshinder men sådana finns också naturligt. Givetvis missgynnar det vissa arter, men det är logiskt att tro att det också gynnar andra arter. Med detta vill jag säga att debatten runt fiskvandring ibland känns väldigt smal och fokuserar på nyttan ett fåtal mindre grupper ser i de få arter de har intressen i, istället för att fokusera på ett globalt miljöperspektiv som borde vara mer allmännyttigt.
Jag menar att varje dammägare har ett ansvar att skapa förutsättningar för de vandrande arternas överlevnad, men inte att återskapa det läge som arterna i vattendraget hade före vattenkraftens tillkomst. Samhället har ändrats och kan dessvärre inte kosta på sig den lyxen längre.
Om vi lägger ned ett vattenkraftverk på 125kw och alldeles intill börjar producera samma effekt med någon av de mest miljöpåverkande metoderna som används idag, skulle vi antagligen betraktas som fullkomligt huvudlösa. Det är också troligt att samma myndighet som i praktiken gör just detta idag skulle stoppa oss. Varje kwh som inte produceras på ett så miljövänligt sätt som möjligt, kommer att produceras på toppen av produktionen där de minst miljövänliga metoderna används, att bortse från detta för att det inte sker i sverige är inget annat än rent hyckleri.
Ekonomin runt ett småskaligt kraftverk i det mindre registret, skiljer sig inte så mycket från en liten skogsfastighet. Det krävs en för ändamålet relativt hög initiell investering på lång sikt samt god kunskap, mycket tålamod och engagemang utöver det rent yrkesmässiga, för att lyckas. Dessutom krävs ett tydligt och långsiktigt regelverk.
Med en modifiering av energicertifikatsreglerna så att en del åtgärder som en kraftstation inte är i behov av, kan bytas mot investeringar i vandringsfrämjande åtgärder, skulle många kraftverksägare stå i kö för att få göra detta. Nästan inget kraftverk är i behov av att förnya samtliga de delar som är tvingande enligt de nuvarande reglerna.
När du går till banken så är det inget problem att få kapital för att vidta åtgärder som i praktiken ger dig dubbla inkomsten under 15år och en mer driftsäker station i ca 30år.
Men vill du låna till en vandringsväg som inte ger ett öre i extra inkomst utan en förlust av vatten i stället, blir förhandlingen betydligt svårare. Om du därtill lägger risken för krav på omprövning av vattendomen blir det nästan omöjligt.
Våra myndigheter har i sin vishet valt att i många fall tvinga kraftverksägare att processa bort dubbelt så mycket som en vandringsväg skulle kosta, istället för att bistå med den kunskap de faktiskt har för att bygga så kostnadseffektiva vandringsvägar som möjligt.
Detta kostar den enskilde kraftverksägaren pengar, det kostar (oss) allmänheten stora summor, men de största förlorarna är de vandrande arterna eftersom nästan varje annan lösning jag kan se på problemet hade gått fortare och blivit billigare för alla.
Då myndigheterna dessutom i första hand oftast propagerar för utrivning av kraftverken ser jag inte annat än att berörda myndigheter indirekt begår miljöbrott dels för ökade utsläpp till följd av nedläggning av relativt ren produktion, samt att de omöjliggör en rationell lösning på vandringsproblemen, förutom det undrar jag hur vårdslöst man får förfara med allmänna och enskilda medel.
Men vad vet jag det är bara min moral som får spader, någon juridik kan jag inte.
/Bertil
Kort information om skogsforum.se