Sista biten.

Efter några timmars arbete i spåren efter stormarna, eller egentligen i slutet på arbetspasset tänker jag, sista biten. Är den värd besväret? 5-8cm i ena änden, kanske 1dm i andra. Däremellan 3m fullt av grenar. Man fixar den alltid. Men är den värd besväret? För som Björn Borg skulle ha sagt. Den sliter både fysiskt, psykiskt och mentalt.

Gick det illa?
Det brukar ju vara när man tänker "En till, sen slutar jag" som det skiter sig

Nä. Men när orken börjar tryta så kan bli lite neggig i tankarna.

Har man dålig bärighet någon stans på vägen ut så lägg den i vägen istället. Win - win

Mm, en bra ide.

Du resonerar rimligt.
Om du har mycket som ligger på backen så nyttjar du den tiden sista klena massapinnen tar bättre på nästa träd.
Efter gudrun satte jag gränsen vid 7-8 cm,därefter lumpade jag.

Du förlorar ungefär 15 liter när du lämnar den. Går 66 styck på en kubikmeter. Inte värd tid och arbete, vare sig som massvirke eller ved men jag känner till hur svårt det är å lämna

Är ju smålänning, men här verkar det ju som att snålheten bedrar visheten.

Jag måste ha lite Smålänning i mig, jag också! Ock jag har erfarit att jag blir snålare ju längre det lider på dagen. Tröttheten tar över och huvudet kopplas bort!

Jadå, jag var ute och förröjde idag. Lämnade några 1-bitarsträd till huggningen som jag själv gör. Knappast lönt, men att röja ner det känns konstigt. Detta är hagmark, så många grenar per träd...

Förstår hur du tänker. Men att förkasta något som går att använda borde inte vara dålig ekonomi. Kanske det är något annat i systemet det är fel på.

Hur gör ni i en första gallring? Låter ni allt ligga kvar då?

Trodde nog att den skulle komma. men förklara för en nybörjare hur en första gallring brukar gå ekonomiskt.

Gjorde timmer och energived nu av sista vindfällena.

Förhoppningsvis inte sämre än +/- 0 om man köper den

Så jäkla jobbigt är det inte att kvista sista biten...