fre 11 sep 2020, 09:07#666057Det är ett vilt springande i åsktskorridoren, åt alla håll nu, från Mellbergs "vi gör va fan vi vill med våra dikningar" till Lars att det bara är skogsmark med en "dec" torvliknande materia som dikas (illa nog).
Men om vi sansar oss lite så är det nya tider nu och "såna tider då" och det var några få år sen, 70% torvmossar dikade av Holmen i Umeå, Lars, du kan väl åka ut och kolla hur mycket av dessa torvmossar som inte är torvmossar.
Sen kan vi alla samlas här på forumet om 100 miljoner år och kolla vem som får rätt av mig och Lars om det blivit olja av torvmossarna, vi ses.
Öppna kategorin
Åsiktskorridor i skogen?
TS
fre 11 sep 2020, 09:26#666058
De marker Holmen äger häromkring är definitivt inga dikade torvmossar. Hur deras skogar ser ut i grannkommunen Umeå har jag bara svaga minnesbilder av från den tid jag som student jagade på de marker studentkåren arrenderar jakten på.
Var hittade du uppgifter om Holmens skogsinnehav på kommunnivå?
Du menar om du eller världens samlade forskare får rätt om hur olja bildades för 140 och 90 miljoner år sen?
När erkände du senast att du hade fel eller att du hade missförstått något?
ulf 1 skrev:70% torvmossar dikade av Holmen i Umeå, Lars, du kan väl åka ut och kolla hur mycket av dessa torvmossar som inte är torvmossar.
De marker Holmen äger häromkring är definitivt inga dikade torvmossar. Hur deras skogar ser ut i grannkommunen Umeå har jag bara svaga minnesbilder av från den tid jag som student jagade på de marker studentkåren arrenderar jakten på.
Var hittade du uppgifter om Holmens skogsinnehav på kommunnivå?
ulf 1 skrev:Sen kan vi alla samlas här på forumet om 100 miljoner år och kolla vem som får rätt av mig och Lars om det blivit olja av torvmossarna, vi ses.
Du menar om du eller världens samlade forskare får rätt om hur olja bildades för 140 och 90 miljoner år sen?
När erkände du senast att du hade fel eller att du hade missförstått något?
lör 12 sep 2020, 07:26#666232Det stora problemet med er skogsmänniskor i åsiktskorridoren är att ni är arroganta och vägrar ta minsta steg bakåt.
När jag påpekar saker som är fel, och har med mig en stor del av vetenskapen utanför åsiktskorridoren (produktionsforskarna), så blir det kortslutning i tankeverksamheten, man hittar på hur många dåliga argument som helst för att slingra sig.
Vi tar bara denna enda lilla sak av många dåliga saker i skogsbruket, dikning, vi kan inte klandra människorna som trodde det var ofarligt för snart hundra år sen, de hade många bra argument för dikning, beskoga myrmarker, beredskapsjobb som gav fattiga familjer mat på bordet och den tidens människor satte oxå en ära i att behärska naturen, faktiskt inget fel i det utifrån den tidens kunskap.
I dag vet vi bättre, så ta er samman förfan.
När jag påpekar saker som är fel, och har med mig en stor del av vetenskapen utanför åsiktskorridoren (produktionsforskarna), så blir det kortslutning i tankeverksamheten, man hittar på hur många dåliga argument som helst för att slingra sig.
Vi tar bara denna enda lilla sak av många dåliga saker i skogsbruket, dikning, vi kan inte klandra människorna som trodde det var ofarligt för snart hundra år sen, de hade många bra argument för dikning, beskoga myrmarker, beredskapsjobb som gav fattiga familjer mat på bordet och den tidens människor satte oxå en ära i att behärska naturen, faktiskt inget fel i det utifrån den tidens kunskap.
I dag vet vi bättre, så ta er samman förfan.
TS
lör 12 sep 2020, 07:47#666236
Hur skulle det vara om du själv gjorde det?
Nå?
ulf 1 skrev:Svara gärna nån gång på en fråga från mig,
Hur skulle det vara om du själv gjorde det?
Lars Lundqvist SLU skrev:Var hittade du uppgifter om Holmens skogsinnehav på kommunnivå?
Nå?
lör 12 sep 2020, 08:06#666241Marken behöver brukas mera, inte mindre.
Den som vill förstå mer om alla rapporter ang hoten mot biologisk mångfald hittar en stor del av svaret i reportaget nedan. Det är inte vad vi gör i skogen eller på åkern som är problemet utan att våra marker inte brukas längre. Och då hjälper det inte att bilda nya reservat, som hindrar brukandet...
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smala ... c-AjXDNZb8
"-Sedan dess har den här typen av marker i landet minskat från 1 400 000 hektar till 8000 hektar."
Den som vill förstå mer om alla rapporter ang hoten mot biologisk mångfald hittar en stor del av svaret i reportaget nedan. Det är inte vad vi gör i skogen eller på åkern som är problemet utan att våra marker inte brukas längre. Och då hjälper det inte att bilda nya reservat, som hindrar brukandet...
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smala ... c-AjXDNZb8
"-Sedan dess har den här typen av marker i landet minskat från 1 400 000 hektar till 8000 hektar."
lör 12 sep 2020, 08:37#666249
Typisk skogsmark i österbotten. Dikesrensning är hos oss en viktig åtgärd om vi skall behålla vår produktiva skogsmark.
Jag har aldrig förr läst att koldioxid kommer upp ur marken genom diken.
Menar Ulf att marken är som ett tätskikt och om det repas flödar koldioxid ut?
Påståendet verkar så säkert att om det är sant borde det vara så lätt att mäta att till och med Lars klarar av det?
Tyvärr Ulf, ibland känns det som att du har något men...
Lars Lundqvist SLU skrev:Det här en en ganska typisk bild på en äldre skog som dikades vid mitten av 1900-talet. Beståndet ligger ganska lågt i terrängen, med dålig avrinning. Det är fläckvis torvmark, men marken har hela tiden varit skogbevuxen. Ett avskärningsdike som leder undan tillrinning från sidorna har gjort att grundvattenytan sänkts. I takt med att dikena börjat växa igen så stiger åter grundvattenytan och efter en slutavverkning kommer det bli rejält blött.
Typisk skogsmark i österbotten. Dikesrensning är hos oss en viktig åtgärd om vi skall behålla vår produktiva skogsmark.
Jag har aldrig förr läst att koldioxid kommer upp ur marken genom diken.
Menar Ulf att marken är som ett tätskikt och om det repas flödar koldioxid ut?
Påståendet verkar så säkert att om det är sant borde det vara så lätt att mäta att till och med Lars klarar av det?
Tyvärr Ulf, ibland känns det som att du har något men...
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
lör 12 sep 2020, 09:05#666255Om du har en massa organsikt msterial som är packat och blött så det är syrefritt, så bryts det inte ner eftersom nästan inga markorganismer kan leva där. Nere i torvmossar och myrar har man det tillståndet. Därför bevaras det som begravs långt ner i en mosse, som Bockstensmannen.
Om du dikar en sån mark så släpper du in syre, vilket gör att markorganismer kan börja leva där och äta upp det organiska materialet. Dikning av myr släpper därför ut stora mängder av det kol som långsamt har lagrats där sen inlandsisen försvann. Marken består ju bara av organiskt material (torv), ibland flera meter djupt.
I en fuktig fastmark så finns det inte i närheten samma mängd kol i marken, eftersom marken i huvudsak består av mineraljord, inte av torv. Om du dikar en sådan mark så frigörs en del kol, men inte tillnärmelsevis lika mycket som om du dikar en myr. Om du sen underhåller dikena genom dikesrensning så förändras inte kolbalansen utan den marken kommer då fungera som vilken fastmark som helst.
Man måste hålla isär olika markslag när man pratar om dikning och dikesrensning.
Om du dikar en sån mark så släpper du in syre, vilket gör att markorganismer kan börja leva där och äta upp det organiska materialet. Dikning av myr släpper därför ut stora mängder av det kol som långsamt har lagrats där sen inlandsisen försvann. Marken består ju bara av organiskt material (torv), ibland flera meter djupt.
I en fuktig fastmark så finns det inte i närheten samma mängd kol i marken, eftersom marken i huvudsak består av mineraljord, inte av torv. Om du dikar en sådan mark så frigörs en del kol, men inte tillnärmelsevis lika mycket som om du dikar en myr. Om du sen underhåller dikena genom dikesrensning så förändras inte kolbalansen utan den marken kommer då fungera som vilken fastmark som helst.
Man måste hålla isär olika markslag när man pratar om dikning och dikesrensning.
lör 12 sep 2020, 09:16#666258
Detta är den beskrivning jag erhållit via skolsystemet. Kunde bara inte släppa ett gammalt inlägg där det beskrivs som om fri co2 strömmar ur marken då den dikas.
Lars Lundqvist SLU skrev:Om du har en massa organsikt msterial som är packat och blött så det är syrefritt, så bryts det inte ner eftersom nästan inga markorganismer kan leva där. Nere i torvmossar och myrar har man det tillståndet. Därför bevaras det som begravs långt ner i en mosse, som Bockstensmannen.
Om du dikar en sån mark så släpper du in syre, vilket gör att markorganismer kan börja leva där och äta upp det organiska materialet. Dikning av myr släpper därför ut stora mängder av det kol som långsamt har lagrats där sen inlandsisen försvann. Marken består ju bara av organiskt material (torv), ibland flera meter djupt.
I en fuktig fastmark så finns det inte i närheten samma mängd kol i marken, eftersom marken i huvudsak består av mineraljord, inte av torv. Om du dikar en sådan mark så frigörs en del kol, men inte tillnärmelsevis lika mycket som om du dikar en myr. Om du sen underhåller dikena genom dikesrensning så förändras inte kolbalansen utan den marken kommer då fungera som vilken fastmark som helst.
Man måste hålla isär olika markslag när man pratar om dikning och dikesrensning.
Detta är den beskrivning jag erhållit via skolsystemet. Kunde bara inte släppa ett gammalt inlägg där det beskrivs som om fri co2 strömmar ur marken då den dikas.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
lör 12 sep 2020, 09:40#666261Jag repeterade bara för alla de som glömt en del från skolan. 
Nej, det finns såklart inte en massa fri kolsyra i marken. Den skulle ju bubbla iväg direkt, som ur en kolsyrad dryck.
Kolsyrad heter ”carbonated” på engelska. Man trycker ner koldioxid i vattnet och får då karbonatjoner.
H2O + CO2 => H2CO3 (kolsyra)
Det är så en soda streamer funkar. Men kolsyra är inte stabil vid normalt lufftryck utan karbonatjonerna spjälkas i koldioxid och vatten igen.
Nej, det finns såklart inte en massa fri kolsyra i marken. Den skulle ju bubbla iväg direkt, som ur en kolsyrad dryck.
Kolsyrad heter ”carbonated” på engelska. Man trycker ner koldioxid i vattnet och får då karbonatjoner.
H2O + CO2 => H2CO3 (kolsyra)
Det är så en soda streamer funkar. Men kolsyra är inte stabil vid normalt lufftryck utan karbonatjonerna spjälkas i koldioxid och vatten igen.
lör 12 sep 2020, 10:53#666267Alla vet att kol som binder sig med syre blir koldioxid, det finns olika syrehalt i vatten, rörligt har mer syre, stillastående är nästan syrefritt, titta på ett akvarium. koldioxidmolekylen väger 3-4 gånger mer än kolatomen.
Jag vet inte hur ni snurrar till allting, men det har väl med det jag beskrev om åsiktskorridoren och hur den slingrar sig och aldrig kan ta ett steg tillbaka, vilket i slutänden kommer att kosta nästa generation ett skitliv i misär.
Att sänka grundvatten i skogar är förkastligt, det kommer att bli den stora frågan framöver, om vi stoppar alla fordon i Sverige nu, så kommer de 2% av skogsmarkerna som är dikade fortsätta att släppa ut lika mycket koldioxid som alla dessa fordon, om vi låter dessa fordon fortsätta att köra och istället låter dikena växa igen, och kanske tillochmed hjälper dom att återgå till sitt naturtillstånd, så är ju givetvis det bättre för nationalekonomin, hur jävla svårt kan det vara att förstå.
Babblandet om att bruka marken med skogsplantering är ju imbecillt, de 1,4 miljoner hektar öppna marker som planterats igen, ska givetvis också få återgå till vad dom var förut, alltså hagar, ängar, åkerlappar och beten av olika slag.
Det som ingen har fattat hittills, är att jag är FÖR skogsbruk men emot att förstöra det brukande landskapet, försök att få in ett par tankar samtidigt i trögskallarna.
Det har tagit tusentals år att skapa ett av världens vackraste och funktionsdugligaste ekosystem, ett system och ett landskap där människan har sin naturliga och rättmätiga plats, så ge fan i att förstöra den.
Vi får ta några steg tillbaka och det jävligt kvickt, det olyckliga är ju att normala trögskallar, (de flesta alltså) förstår inte att vi människor är en del av naturen, utan trögskallarna har lagt sig i två skyttegravar och rabblar sina enfaldiga ramsor om urskogar eller produktionsskogar.
En urskog behöver tusen år på sig att bli urskog under mellantiden är den en plåga att vistas i, risig, mörk och jävlig på alla vis, den urskogen ska vi försöka att skapa genom att lämna passande natur till evigheten, och kommande generationer kommer att tacka oss, kanske 2-3% av de produktiva skogarna kan vara riktigt bra lämpade för detta, mer till urskogsdiket behövs inte, .... om vi slutar med kalhyggen, och borgfred mellan produktion och miljönissar kommer att uppstå, som genom ett mirakel, vidare ska miljösidan lova att ta hand om landskapet, de ska befolka glesbygden sköta åkrar, ängar, hagar och beten som produktionssidan får lämna i från sig, låt oss säga 10-12% av produktiva skogsytan, detta dike har då blivit nöjda om vi slutar med kalhygge.
Sen har vi produktions folket i andra diket, de har ett litet större jobb att göra, de ska nämligen bedriva ett vettigt skogsbruk, som är nåt helt annat än att lämna skogsmark till evigheten eller kalhugga hela jävla skogsarealen, jag är ju ett levande bevis på att det går att försörja sig på att bedriva ett sånt skogsbruk, jag köpte nyligen 40 kubik ek, lönn, asp och grov björk som gallrats ur en skog som hela tiden får vara en skog, och jag har nyligen gallrat 250 kubik grova granar ur en liten bit av min egen skog och samtidigt fått en fantastisk ljus och öppen asp al och björkskog i stället, och två små åkerlappar som planterats med gran är nu på väg att bli beteshagar efter att de planterade granarna (i bedrövligt skick) tagits bort.
Det som nu produktionsfolket ska lära sig, är att bedriva detta skogsbruk storskaligt, även om vi tycker att det är jobbigt att ställa om så måste vi, det finns ingen annan väg att gå, skogar måste få vara skogar hela tiden, även om man tyckte det var omöjligt under en tid i vår historia, särskilt 1950-till nu, så måste detta steg tas, många kanske tycker det är ett steg tillbaka, men man kommer snart förstå att det är ett enormt steg framåt.
Vi får vänja oss vid att ta ut mindre än 50miljoner kubik under 100 år nu, allt annat är skövling, om vi fördubblar förädlingen är det bara en stor vinst vi gör, och vi skogsägare som företräder ett litet särintresse kan stolta se alla som står för det stora allmänintresset i ögonen med rak rygg.
Som Einstein sa "Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka."
Jag vet inte hur ni snurrar till allting, men det har väl med det jag beskrev om åsiktskorridoren och hur den slingrar sig och aldrig kan ta ett steg tillbaka, vilket i slutänden kommer att kosta nästa generation ett skitliv i misär.
Att sänka grundvatten i skogar är förkastligt, det kommer att bli den stora frågan framöver, om vi stoppar alla fordon i Sverige nu, så kommer de 2% av skogsmarkerna som är dikade fortsätta att släppa ut lika mycket koldioxid som alla dessa fordon, om vi låter dessa fordon fortsätta att köra och istället låter dikena växa igen, och kanske tillochmed hjälper dom att återgå till sitt naturtillstånd, så är ju givetvis det bättre för nationalekonomin, hur jävla svårt kan det vara att förstå.
Babblandet om att bruka marken med skogsplantering är ju imbecillt, de 1,4 miljoner hektar öppna marker som planterats igen, ska givetvis också få återgå till vad dom var förut, alltså hagar, ängar, åkerlappar och beten av olika slag.
Det som ingen har fattat hittills, är att jag är FÖR skogsbruk men emot att förstöra det brukande landskapet, försök att få in ett par tankar samtidigt i trögskallarna.
Det har tagit tusentals år att skapa ett av världens vackraste och funktionsdugligaste ekosystem, ett system och ett landskap där människan har sin naturliga och rättmätiga plats, så ge fan i att förstöra den.
Vi får ta några steg tillbaka och det jävligt kvickt, det olyckliga är ju att normala trögskallar, (de flesta alltså) förstår inte att vi människor är en del av naturen, utan trögskallarna har lagt sig i två skyttegravar och rabblar sina enfaldiga ramsor om urskogar eller produktionsskogar.
En urskog behöver tusen år på sig att bli urskog under mellantiden är den en plåga att vistas i, risig, mörk och jävlig på alla vis, den urskogen ska vi försöka att skapa genom att lämna passande natur till evigheten, och kommande generationer kommer att tacka oss, kanske 2-3% av de produktiva skogarna kan vara riktigt bra lämpade för detta, mer till urskogsdiket behövs inte, .... om vi slutar med kalhyggen, och borgfred mellan produktion och miljönissar kommer att uppstå, som genom ett mirakel, vidare ska miljösidan lova att ta hand om landskapet, de ska befolka glesbygden sköta åkrar, ängar, hagar och beten som produktionssidan får lämna i från sig, låt oss säga 10-12% av produktiva skogsytan, detta dike har då blivit nöjda om vi slutar med kalhygge.
Sen har vi produktions folket i andra diket, de har ett litet större jobb att göra, de ska nämligen bedriva ett vettigt skogsbruk, som är nåt helt annat än att lämna skogsmark till evigheten eller kalhugga hela jävla skogsarealen, jag är ju ett levande bevis på att det går att försörja sig på att bedriva ett sånt skogsbruk, jag köpte nyligen 40 kubik ek, lönn, asp och grov björk som gallrats ur en skog som hela tiden får vara en skog, och jag har nyligen gallrat 250 kubik grova granar ur en liten bit av min egen skog och samtidigt fått en fantastisk ljus och öppen asp al och björkskog i stället, och två små åkerlappar som planterats med gran är nu på väg att bli beteshagar efter att de planterade granarna (i bedrövligt skick) tagits bort.
Det som nu produktionsfolket ska lära sig, är att bedriva detta skogsbruk storskaligt, även om vi tycker att det är jobbigt att ställa om så måste vi, det finns ingen annan väg att gå, skogar måste få vara skogar hela tiden, även om man tyckte det var omöjligt under en tid i vår historia, särskilt 1950-till nu, så måste detta steg tas, många kanske tycker det är ett steg tillbaka, men man kommer snart förstå att det är ett enormt steg framåt.
Vi får vänja oss vid att ta ut mindre än 50miljoner kubik under 100 år nu, allt annat är skövling, om vi fördubblar förädlingen är det bara en stor vinst vi gör, och vi skogsägare som företräder ett litet särintresse kan stolta se alla som står för det stora allmänintresset i ögonen med rak rygg.
Som Einstein sa "Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka."
TS
lör 12 sep 2020, 11:15#666271Läser ikapp lite på forumet. Har varit utomlands en månad och i en arbetsbubbla.
Oavsett vad man må anse om Ulf1:s frustrationer och påhopp, egenpåtagna benämningsprivilegium och klassificerande av i princip hela biosfären utanför egna rågångarna, så engagerar och driver ändå Ulfs möda trådarna. Drivkraften är stor men säkert krävande då det blir ett, "jag-mot-hela-världen-projekt". Man ser sej som en självverksamhetsjesus utan lärjungar.
Tack vare att många med Lars L i spetsen också deltar oförtrutet så får man höra om de vetenskapligt erkända kunskaperna och andras funderingar. Även att Ulf1:s inspel, oavsett om de är vetenskapligt belagda eller ej, ger inblick i hur man kan tänka, reflektera och torgföra. Jättebra.
Det är också bra att man ifrågasätter och går på och gräver vidare som Ulf gör, eftersom ifrågasättandet är livmodern för vetenskapligt formulerande av frågor. Det må vara så att Ulfs frågor redan ställts och besvarats vetenskapligt, men det är helt ok att diskutera och servera på SFO tycker jag.
Jag håller med Ulf om att det vore bra om man kunde avverka mindre och mindre och utvinna mer och mer. Men på makroskalan är ju Sverige bulk- och fiberexportörer, vilket är synd snävt sett till svenska vinstmarginaler.
En svensk politisk strategi vid sidan om ökad förädling kunde ju vara att även söka vinna distributörs- och handlarmarginaler ute på kundmarknaderna.
I Ulfs frustration och drivkraft syns ju detta och han vill få med alla andra i en motrörelse mot utvecklingskurvan "averka mer och mer och få mindre och mindre utbyte". Ulf borde kanske också adressera ett nationalekonomiskt eller politiskt styrande forum och inte bränna av hela kruthornet för att tuta in insikterna och funderingarna från sågbänkstimmarna i huvet på oss gubbar som också bl a undrar varför inte gållen startar.
Sedan är ju skog en långsam process mätt mot en människas levnadsprocess. Den vetenskap vi har lider helt säker av att det tar tid att skapa kunskap och att frågor som INTE ställdes kring andra världskriget kommer ta 75-år från nu att vetenskapligt besvara.
Sen är naturligtvis svenska institutioner, som dock omnämnts i internationella sammanhang för att: "vara duktiga att göra vetenskap av pengar" ochså samtidigt produktionsinriktade. Typ SLU utför självklart uppdragsforskning för att hålla igång trots det är akademiskt fulare att "göra pengar av vetenskap" med brända, sålda forskarsjälar.
Uppdragsforskning är säkerligen närliggande och även tvunget inom ett såpass tvärvetenskapligt fält som skog.
Frågan "vad ett land gör med en skogsresurs" kan inte enbart hanteras på en enda institution i Sverige eftersom det blir en försörjningsfråga för landet och inte bara för Ulf.
Det finns ingen forskningsfråga som kan besvaras när den i princip skulle lyda: "Hur ska alla bli nöjda med svensk skog?"
Men Ulf-trådarna är allting mellan dryga, dumma, utbildande och stundtals roande samt även kränkande.
Kåserade jag denna timma.
Oavsett vad man må anse om Ulf1:s frustrationer och påhopp, egenpåtagna benämningsprivilegium och klassificerande av i princip hela biosfären utanför egna rågångarna, så engagerar och driver ändå Ulfs möda trådarna. Drivkraften är stor men säkert krävande då det blir ett, "jag-mot-hela-världen-projekt". Man ser sej som en självverksamhetsjesus utan lärjungar.
Tack vare att många med Lars L i spetsen också deltar oförtrutet så får man höra om de vetenskapligt erkända kunskaperna och andras funderingar. Även att Ulf1:s inspel, oavsett om de är vetenskapligt belagda eller ej, ger inblick i hur man kan tänka, reflektera och torgföra. Jättebra.
Det är också bra att man ifrågasätter och går på och gräver vidare som Ulf gör, eftersom ifrågasättandet är livmodern för vetenskapligt formulerande av frågor. Det må vara så att Ulfs frågor redan ställts och besvarats vetenskapligt, men det är helt ok att diskutera och servera på SFO tycker jag.
Jag håller med Ulf om att det vore bra om man kunde avverka mindre och mindre och utvinna mer och mer. Men på makroskalan är ju Sverige bulk- och fiberexportörer, vilket är synd snävt sett till svenska vinstmarginaler.
En svensk politisk strategi vid sidan om ökad förädling kunde ju vara att även söka vinna distributörs- och handlarmarginaler ute på kundmarknaderna.
I Ulfs frustration och drivkraft syns ju detta och han vill få med alla andra i en motrörelse mot utvecklingskurvan "averka mer och mer och få mindre och mindre utbyte". Ulf borde kanske också adressera ett nationalekonomiskt eller politiskt styrande forum och inte bränna av hela kruthornet för att tuta in insikterna och funderingarna från sågbänkstimmarna i huvet på oss gubbar som också bl a undrar varför inte gållen startar.
Sedan är ju skog en långsam process mätt mot en människas levnadsprocess. Den vetenskap vi har lider helt säker av att det tar tid att skapa kunskap och att frågor som INTE ställdes kring andra världskriget kommer ta 75-år från nu att vetenskapligt besvara.
Sen är naturligtvis svenska institutioner, som dock omnämnts i internationella sammanhang för att: "vara duktiga att göra vetenskap av pengar" ochså samtidigt produktionsinriktade. Typ SLU utför självklart uppdragsforskning för att hålla igång trots det är akademiskt fulare att "göra pengar av vetenskap" med brända, sålda forskarsjälar.
Uppdragsforskning är säkerligen närliggande och även tvunget inom ett såpass tvärvetenskapligt fält som skog.
Frågan "vad ett land gör med en skogsresurs" kan inte enbart hanteras på en enda institution i Sverige eftersom det blir en försörjningsfråga för landet och inte bara för Ulf.
Det finns ingen forskningsfråga som kan besvaras när den i princip skulle lyda: "Hur ska alla bli nöjda med svensk skog?"
Men Ulf-trådarna är allting mellan dryga, dumma, utbildande och stundtals roande samt även kränkande.
Kåserade jag denna timma.
lör 12 sep 2020, 13:00#666285Jag ser ditt inlägg som en uppmuntran Orsa.
Jag "offrar" mig inte särskilt mycket, utan det är roande och uppriktigt lärorikt att ifrågasätta och provosera.
Min livsstil är att alltid jobba, och eftersom jag bara jobbar med sånt jag är nyfiken på, så blir det aldrig jobbigt, jo helt ärligt, brist på pengar är jävligt jobbigt, men det har det goda med sig att man strävar efter att komma bort från det bekymret, och sim sala bim .. det gör man genom att jobba, oxå ett väldigt fint kretslopp i det privata.
Just nu sitter jag och skriver ut italienska affischer till en restaurang i Gävle, förra veckan gjorde jag all väggdekor till en restaurang i Helsingborg med Skotskt tema, varje vecka görs reklam och dekor som jag måste sköta vid sidan av min uppbyggnad av min brädgård, som egentligen öppnas först i maj nästa år.
Att då en rastlös själ som jag är, få skriva på forumet medan jag övervakar mina utskriftsmaskiner, är ren avkoppling för mig, jag blir allt mer bildad för var dag som går, vet inte hur många gånger jag fått stöta och blöta varje enskilt område, i det som upptar mycket av mitt intresse just nu, skogsbrukande.
Mitt stora bibliotek om bla skogsbruk är oxå väldigt bra, då det trots allt är mycket skrivet som inte finns på nätet.
Du Orsa och även jag drar in Nationalekonomi i diskussionen, det är mycket viktigt , ett exempel, Sveaskog betalade/mutade staten 1 miljard förra året, egentligen hade dom inte råd med en sån aktieutdelning (därav mitt ord muta) men staten fick sin miljard till statskassan för brukandet av 4 miljoner hektar skog, jämför den direkta skatteinbetalningen som naturturismen betalade till statskassan bara via momsen ... 20 miljarder.
När man då läser hur förskräckta turisterna är över vårt skövlande skogsbruk och hur många som inte kommer tillbaka på grund av det förstörda landskapet, så undrar man hur våra politiker egentligen ser på de nationalekonomiska aspekterna av vårt nuvarande skogsbruk.
Det var mitt kaseri bidrag.
Jag "offrar" mig inte särskilt mycket, utan det är roande och uppriktigt lärorikt att ifrågasätta och provosera.
Min livsstil är att alltid jobba, och eftersom jag bara jobbar med sånt jag är nyfiken på, så blir det aldrig jobbigt, jo helt ärligt, brist på pengar är jävligt jobbigt, men det har det goda med sig att man strävar efter att komma bort från det bekymret, och sim sala bim .. det gör man genom att jobba, oxå ett väldigt fint kretslopp i det privata.
Just nu sitter jag och skriver ut italienska affischer till en restaurang i Gävle, förra veckan gjorde jag all väggdekor till en restaurang i Helsingborg med Skotskt tema, varje vecka görs reklam och dekor som jag måste sköta vid sidan av min uppbyggnad av min brädgård, som egentligen öppnas först i maj nästa år.
Att då en rastlös själ som jag är, få skriva på forumet medan jag övervakar mina utskriftsmaskiner, är ren avkoppling för mig, jag blir allt mer bildad för var dag som går, vet inte hur många gånger jag fått stöta och blöta varje enskilt område, i det som upptar mycket av mitt intresse just nu, skogsbrukande.
Mitt stora bibliotek om bla skogsbruk är oxå väldigt bra, då det trots allt är mycket skrivet som inte finns på nätet.
Du Orsa och även jag drar in Nationalekonomi i diskussionen, det är mycket viktigt , ett exempel, Sveaskog betalade/mutade staten 1 miljard förra året, egentligen hade dom inte råd med en sån aktieutdelning (därav mitt ord muta) men staten fick sin miljard till statskassan för brukandet av 4 miljoner hektar skog, jämför den direkta skatteinbetalningen som naturturismen betalade till statskassan bara via momsen ... 20 miljarder.
När man då läser hur förskräckta turisterna är över vårt skövlande skogsbruk och hur många som inte kommer tillbaka på grund av det förstörda landskapet, så undrar man hur våra politiker egentligen ser på de nationalekonomiska aspekterna av vårt nuvarande skogsbruk.
Det var mitt kaseri bidrag.
TS
lör 12 sep 2020, 15:42#666313Man räknar med att 1,5 miljoner Svenskar tar fram sitt fiskespö minst en gång varje år, det allt brunare vatten vi har i våra vattendrag, gör att många fiskarter får nya förutsättningar, och vart det leder vet vi inte.
Brunifiering är en av många saker som kan vara orsakat av vårt nuvarande skogsbruk, man är inte helt säker på vad som orsakar den mängd humus7kol som rinner ut i våra vattendrag, men helt klart är det ett stort bekymmer när solljuset inte kan nå ner och sätta fart på växtligheten med sin fotosyntes, det blir ju en torftig miljö för fiskar och andra vattenlevande djur, en slags "avskogning" på botten av våra sjöar.
När man läser spekulationerna om orsaken så kommer man alltid till detta med vårt skogsbruk, tex så här "En av de åtgärder som flera forskare föreslog var att göra en storskalig studie av ett avrinningsområde där man skulle ersätta gran med lövträd och sedan följa effekterna på det avrinnande vattnet över tid. Studier bör också titta på om det kan räcka med korridorer av löv längs vatten. Granskog producerar och läcker stora mängder humusämnen till avrinnande vatten. Sedan 1940-talet har andelen granskog ökat kraftigt i framförallt södra delen av landet"
Jag tror det skulle vara bra om åsiktskorridorens produktionsforskare skulle starta just denna forskning som det frågas efter, vad skulle ni då säga om det blev klarare sjöar, skulle det kunna påverka er på något sätt.
En annan sak ni produktionsforskare skulle ta reda på, är om skogsbolagen ljuger om tillväxten, som ni vet så sa Sveaskogs Fredrik Klang, att man slutavverkar "allt man kan" men hur går det ihop med det dom säger till aktieägare och politiker i sin årsredovisning, där det står att man "avverkar 70% av tillväxten" alltså lämnar man 30% av tillväxten och så har det varit de senaste 10 åren, jag räknade bort det minskade skogsinnehavet och med det gjort har ändå virkesförrådet minskat med över 20% .. hmm det här blir väldigt konstigt, är verkligen Finansinspektionen och Riksrevisionen nöjda med dessa snurriga fakta, för att inte tala om aktieägarna, bara en fundering.
Brunifiering är en av många saker som kan vara orsakat av vårt nuvarande skogsbruk, man är inte helt säker på vad som orsakar den mängd humus7kol som rinner ut i våra vattendrag, men helt klart är det ett stort bekymmer när solljuset inte kan nå ner och sätta fart på växtligheten med sin fotosyntes, det blir ju en torftig miljö för fiskar och andra vattenlevande djur, en slags "avskogning" på botten av våra sjöar.
När man läser spekulationerna om orsaken så kommer man alltid till detta med vårt skogsbruk, tex så här "En av de åtgärder som flera forskare föreslog var att göra en storskalig studie av ett avrinningsområde där man skulle ersätta gran med lövträd och sedan följa effekterna på det avrinnande vattnet över tid. Studier bör också titta på om det kan räcka med korridorer av löv längs vatten. Granskog producerar och läcker stora mängder humusämnen till avrinnande vatten. Sedan 1940-talet har andelen granskog ökat kraftigt i framförallt södra delen av landet"
Jag tror det skulle vara bra om åsiktskorridorens produktionsforskare skulle starta just denna forskning som det frågas efter, vad skulle ni då säga om det blev klarare sjöar, skulle det kunna påverka er på något sätt.
En annan sak ni produktionsforskare skulle ta reda på, är om skogsbolagen ljuger om tillväxten, som ni vet så sa Sveaskogs Fredrik Klang, att man slutavverkar "allt man kan" men hur går det ihop med det dom säger till aktieägare och politiker i sin årsredovisning, där det står att man "avverkar 70% av tillväxten" alltså lämnar man 30% av tillväxten och så har det varit de senaste 10 åren, jag räknade bort det minskade skogsinnehavet och med det gjort har ändå virkesförrådet minskat med över 20% .. hmm det här blir väldigt konstigt, är verkligen Finansinspektionen och Riksrevisionen nöjda med dessa snurriga fakta, för att inte tala om aktieägarna, bara en fundering.
TS
lör 12 sep 2020, 17:50#666351
Den sortens forskning pågår redan. Här är ett exempel:
" Krycklan är ett unikt fältforskningsområde för att studera sambanden mellan hydrologiska, biogeokemiska och ekologiska processer i ett och samma ekosystem. Det är ett av de mest instrumenterade och övervakade avrinningsområden i världen."
https://www.slu.se/institutioner/skogli ... rycklansv/
Jag tror att Sveaskogs aktieägare är väldigt nöjda med sitt bolag. Det är ju aktieägarna som beslutat hur Sveaskog ska bruka sina skogar och hur stor utdelning aktieägarna ska ha varje år.
Du kanske inte visste att det är staten som är enda aktieägare, genom regeringen?
ulf 1 skrev:Jag tror det skulle vara bra om åsiktskorridorens produktionsforskare skulle starta just denna forskning som det frågas efter, vad skulle ni då säga om det blev klarare sjöar, skulle det kunna påverka er på något sätt.
Den sortens forskning pågår redan. Här är ett exempel:
" Krycklan är ett unikt fältforskningsområde för att studera sambanden mellan hydrologiska, biogeokemiska och ekologiska processer i ett och samma ekosystem. Det är ett av de mest instrumenterade och övervakade avrinningsområden i världen."
https://www.slu.se/institutioner/skogli ... rycklansv/
Jag tror att Sveaskogs aktieägare är väldigt nöjda med sitt bolag. Det är ju aktieägarna som beslutat hur Sveaskog ska bruka sina skogar och hur stor utdelning aktieägarna ska ha varje år.
Du kanske inte visste att det är staten som är enda aktieägare, genom regeringen?
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).