ons 09 sep 2020, 18:25#665792Jag brukar säga att jag unnar mig rätten att bli riktigt jävla förbannad minst ett par gånger om dagen.
Många på forumet har ju förstått det, och börjar vänja sig vid mina (som de nog vill kalla) "utbrott" men för mig är det ett sätt att visa vad jag tycker är extra viktigt, att tycka illa om.
Jag förstår att känsliga människor som lever i sin skyddade bubbla, tycker det kan vara obehagligt, men frågan är var man ska lägga sig på för nivå, för att få fram allvaret i det vi diskuterar, jag har inte hittat min acceptabla nivå tydligen, för jag har respekt för såna som Fredrik och Torbjörn som håller det högsta taket vi har i skogsdebatten.
Ännu en gång så försöker jag lyssna, för vi har ju fått två öron och en mun av en orsak.
Lars är ute och snurrar igen, skogsbränder, det är ett jäkla tjat om dessa historiska skogsbränder, och ibland är fablerna tydligen så övertygande att man börjar tro på sina egna sagor.
Alla som vill se hur skogarna såg ut för femhundra år sen i Norrland (i södra sverige sprang man man ur huse och släkte) för det är obygdens äkta urskogar vi pratar om, de som skövlades av träpatronerna med början tidigt 18tal.
Ja alla dessa människor kan ta en trip till någon av Norges 500-800 åriga tallskogar, Grådalen tex, där kan man se tallar som brunnit 4-5 gånger och givetvis överlevt, det gör alla stora träd i en bland eller tallskog, vilket betyder att alla samarbeten för mångfald är intakta efter en skogsbrand, från svampsamhällets samarbeten med rötterna till hackspettens bohåla, vad fan är det för nys att jämföra det med en kalavverkning, vilket trams.
Öppna kategorin
Åsiktskorridor i skogen?
TS
ons 09 sep 2020, 18:32#665796
Har besökt baltstaterna och sett skogarna där.
Det är precis som Lars beskriver det under sovjettiden. Ryssarna skövlade stora arealer där och Estland är plattare än Danmark så det är många fuktiga/blöta skogsmarker som dikats.
Kontentan av dessa fuktiga marker är att björken etablrade sig först där och växt bra.
Lars Lundqvist SLU skrev:ulf 1 skrev:Estland som ligger på samma breddgrad som mitt Bergslagen har 65% Löv.
Ja, och det har man därför att stora delar av Estlands skogar höggs ner och förstördes under andra världskriget och tiden närmast därefter. Under det mesta av Sovjettiden bedrevs inget aktivt skogsbruk. Så lövdominansen beror på att man har en väldigt stor andel ganska unga, oskötta skogar. Estländarna själva uppfattar detta som ett problem, inte som en tillgång.
Har besökt baltstaterna och sett skogarna där.
Det är precis som Lars beskriver det under sovjettiden. Ryssarna skövlade stora arealer där och Estland är plattare än Danmark så det är många fuktiga/blöta skogsmarker som dikats.
Kontentan av dessa fuktiga marker är att björken etablrade sig först där och växt bra.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
ons 09 sep 2020, 18:53#665804Baltstaterna numera inkluderade i det forskningssamarbete som finns inom hela Norden sen väldigt lång tid tillbaka.
Forskning är en väldigt internationell verksamhet.
Forskning är en väldigt internationell verksamhet.
ons 09 sep 2020, 19:09#665809
Jag håller med. Men här har jag begränsad kunskap, har bara läst om det i grundböckerna. Hur ser det ut över en tid, binds det tillbaks igen fullt ut när återväxten tar fart eller är det en iversabel förlust ifrån marken och hur stor är den då? Någon som vet någon lite djupare opartisk genomgång?
ulf 1 skrev:Ännu tydligare kanske behövs, och kolförådet i skogarna på norra halvklotet är enormt, så ett kalhygge släpper lös detta ur backen... vad än partiet hittar på för att förneka det .
Jag håller med. Men här har jag begränsad kunskap, har bara läst om det i grundböckerna. Hur ser det ut över en tid, binds det tillbaks igen fullt ut när återväxten tar fart eller är det en iversabel förlust ifrån marken och hur stor är den då? Någon som vet någon lite djupare opartisk genomgång?
En glad hallänning som trivs bäst i skogen
ons 09 sep 2020, 19:41#665820Den svenska skogsmarken har karterats nästan lika länge som man har bedrivit Riksskogstaxeringen. Det har nyligen gjorts en stor genomgång av det materialet där man tittat på just kolförrådet i marken och resultaten stämmer inte med den gängse uppfattningen. Om det frigjordes stora mängder vid en kalhuggning så skulle man se stora skillnader mellan äldre och yngre skog, och det gör man inte.
Jag har sett resultaten men vet inte hur långt man kommit i publiceringsprocessen. Det kan ibland ta lång tid från det att bearbetningarna är klara tills allt är skrivet och publicerat. Jag kan kolla med författarna.
Jag har sett resultaten men vet inte hur långt man kommit i publiceringsprocessen. Det kan ibland ta lång tid från det att bearbetningarna är klara tills allt är skrivet och publicerat. Jag kan kolla med författarna.
ons 09 sep 2020, 20:20#665827Ja ja Lars, vad sa Einstein det enda som står ivägen för min inlärning är min utbildning, men du är ju läskunnig, så ge verkligheten en chans.
Så här är det War-Peter, kol sjunker alltid sakta neråt, givetvis, (jordens dragningskraft) de stadier den passerar är förna, humus, mineraljord alv och då har vi nåt någon meter ner, denna första meter jord på vårt klot, innehåller mer koldioxid än all all koldioxid som finns i atmosfären, inte nog med det den innehåller, dubbelt så mycket, det som lagras i träden är inte i närheten av det som finns i denna lilla ytliga meter jord i marken.
problemet med kalhygget (och som alla kloka forskare noterat) är att det stoppar upp kolbildandet för mycket lång tid, mikroorganismer svampar bakterier maskar osv jobbar alla med de övre lagren för att till slut lägga kolet till vila i marken, under mossor och mineraljord är det lugnt, där stannar kolet kvar .. om inte nån idiot kommer och rör om i marken, men vem skulle vara så dum, ja just det.
Erosion är det vanligaste sättet att släppa ut kolet i luften, de bruna sjöarna är fulla av humus, faktiskt så mycket att växtplankton inte klarar att käka upp allt humuskolet (humus är ca70% ren kol) vad händer då då, jo det blir brunt i vattnet, växtplankton "svävar" nämligen utan att sjunka till botten.
Men tänker någon nu, humus har väl alltid kommet med ut från marken, skyfall tex, varför var sjöarna så klara att jag kunde se en lake på 6 meters djup när jag kikmetade på vintern 1960 talet.
Jo så här är det, växtplankton som "svävar" och hinner äta upp all humus, dom äts i sin tur av djurplankton, nu blir det lite svårare, men djurplankton är mat för lite större djur som hoppstjärtar, maskar mm, dessa i sin tur är mat för fiskyngel mm som i sin tur är mat för större fiskar, fåglar osv, kallas med ett fint ord för kretslopp.
Och då undrar någon "men gör detta vattnet klart" javisst, alla dessa "högre djur skiter ut kolet som då är tungt och sjunker till botten och blir den första metern där dubbelt så mycket kol bla bla bla, ja det vet ni nu
Det finns en oklar grej här ser jag, och det besvarar jag med Svenska språkets vackraste ord ... lagom .. om det kommer lagom mycket humus in i sjön så funkar det här kretsloppet, inte som när man gjort ett kalhygge och öppnat marken som ett gigantiskt brännsår mitt i naturen, där sol vind och skyfall rensar hygget på humus och andra lager av kol.
En katastrof som händer med denna sjö är att växtplankton som käkar kol som svävar i vattnet när dom aldrig käkas upp, släpper ut koldioxid i luften, en brun sjö släpper ut 3 gånger mer koldioxid än motsvarande hektar skog tar upp, en frisk sjö tar upp koldioxid lika bra som en skog, vi kan kalla det en lose lose eller win win, skillnaden är ... ja kalhygge, jag är ledsen men så är det.
Varsågod Lars nu får du ge dig på mig igen.
Så här är det War-Peter, kol sjunker alltid sakta neråt, givetvis, (jordens dragningskraft) de stadier den passerar är förna, humus, mineraljord alv och då har vi nåt någon meter ner, denna första meter jord på vårt klot, innehåller mer koldioxid än all all koldioxid som finns i atmosfären, inte nog med det den innehåller, dubbelt så mycket, det som lagras i träden är inte i närheten av det som finns i denna lilla ytliga meter jord i marken.
problemet med kalhygget (och som alla kloka forskare noterat) är att det stoppar upp kolbildandet för mycket lång tid, mikroorganismer svampar bakterier maskar osv jobbar alla med de övre lagren för att till slut lägga kolet till vila i marken, under mossor och mineraljord är det lugnt, där stannar kolet kvar .. om inte nån idiot kommer och rör om i marken, men vem skulle vara så dum, ja just det.
Erosion är det vanligaste sättet att släppa ut kolet i luften, de bruna sjöarna är fulla av humus, faktiskt så mycket att växtplankton inte klarar att käka upp allt humuskolet (humus är ca70% ren kol) vad händer då då, jo det blir brunt i vattnet, växtplankton "svävar" nämligen utan att sjunka till botten.
Men tänker någon nu, humus har väl alltid kommet med ut från marken, skyfall tex, varför var sjöarna så klara att jag kunde se en lake på 6 meters djup när jag kikmetade på vintern 1960 talet.
Jo så här är det, växtplankton som "svävar" och hinner äta upp all humus, dom äts i sin tur av djurplankton, nu blir det lite svårare, men djurplankton är mat för lite större djur som hoppstjärtar, maskar mm, dessa i sin tur är mat för fiskyngel mm som i sin tur är mat för större fiskar, fåglar osv, kallas med ett fint ord för kretslopp.
Och då undrar någon "men gör detta vattnet klart" javisst, alla dessa "högre djur skiter ut kolet som då är tungt och sjunker till botten och blir den första metern där dubbelt så mycket kol bla bla bla, ja det vet ni nu
Det finns en oklar grej här ser jag, och det besvarar jag med Svenska språkets vackraste ord ... lagom .. om det kommer lagom mycket humus in i sjön så funkar det här kretsloppet, inte som när man gjort ett kalhygge och öppnat marken som ett gigantiskt brännsår mitt i naturen, där sol vind och skyfall rensar hygget på humus och andra lager av kol.
En katastrof som händer med denna sjö är att växtplankton som käkar kol som svävar i vattnet när dom aldrig käkas upp, släpper ut koldioxid i luften, en brun sjö släpper ut 3 gånger mer koldioxid än motsvarande hektar skog tar upp, en frisk sjö tar upp koldioxid lika bra som en skog, vi kan kalla det en lose lose eller win win, skillnaden är ... ja kalhygge, jag är ledsen men så är det.
Varsågod Lars nu får du ge dig på mig igen.
TS
ons 09 sep 2020, 20:37#665834När jag ändå är igång och reder ut svåra saker så kan jag ta fabeln om skogsbränderna också, då får vi gå 114 år tillbaka till 1906, upphovet till skogsbrandspåret är Arvid Högbom, en fantastisk klok människa som höll på med allt (ungefär som jag) han skrev så här, och detta är upphovet till den feltolkning vi gör idag, då ju granen är vårt huvudträd i skogarna.
"Tallhedskogen är en på torrare morän-, grus- och sandmark allmänt
förekommande formation. De vanligen resliga, af sina kvistrena, pelarformiga
stammar utmärkta tallarna stå här tämligen glest, så att ljus och sol komma åt
marken, hvars vegetation bildas af... m.fl. lafvar och däri inströdda lågväxta ris...
På grund af sin torrhet äro dessa skogar mera än andra utsatta för skogseld,
hvarför brandmärken på träden och kolade stammar allmänt förekomma i dem.
Om också elden dödar en stor del af träden, i synnerhet de mindre, så verkar den
å andra sidan till bevarande af denna skogstyp, som eljes lätt inkräktas af granen
och dess markflora och därmed öfverföras till andra skogstyper... Uppväxande
ungran är i denna skogstyp mycket vanlig, och typen skulle inom blott några
få århundraden alldeles försvinna, såvida icke granens invasion gång på gång
häjdades af skogseld. De flesta tallhedskogarna i Norrland ha uppkommit på
brandfält..."
Ni får själva lista ut vad som gått fel sen den dagen, en sak till det är en myt att vissa växter behöver eld för att börja gro de flesta av dessa räcker det med att de blir runt 30 grader så gror dom, och vilket år de sista 20 har det inte varit 30 grader, jag har mätt upp 40 grader på många ställen i marken på ett hygge.
"Tallhedskogen är en på torrare morän-, grus- och sandmark allmänt
förekommande formation. De vanligen resliga, af sina kvistrena, pelarformiga
stammar utmärkta tallarna stå här tämligen glest, så att ljus och sol komma åt
marken, hvars vegetation bildas af... m.fl. lafvar och däri inströdda lågväxta ris...
På grund af sin torrhet äro dessa skogar mera än andra utsatta för skogseld,
hvarför brandmärken på träden och kolade stammar allmänt förekomma i dem.
Om också elden dödar en stor del af träden, i synnerhet de mindre, så verkar den
å andra sidan till bevarande af denna skogstyp, som eljes lätt inkräktas af granen
och dess markflora och därmed öfverföras till andra skogstyper... Uppväxande
ungran är i denna skogstyp mycket vanlig, och typen skulle inom blott några
få århundraden alldeles försvinna, såvida icke granens invasion gång på gång
häjdades af skogseld. De flesta tallhedskogarna i Norrland ha uppkommit på
brandfält..."
Ni får själva lista ut vad som gått fel sen den dagen, en sak till det är en myt att vissa växter behöver eld för att börja gro de flesta av dessa räcker det med att de blir runt 30 grader så gror dom, och vilket år de sista 20 har det inte varit 30 grader, jag har mätt upp 40 grader på många ställen i marken på ett hygge.
TS
ons 09 sep 2020, 20:42#665838Mer Högbom.
Den mossiga barrblandskogen... kan vara mera primär, ursprunglig
barrblandskog, uppkommen omedelbart efter eld. Jämte tall och gran, som
ingå i växlande proportioner, förekomma löfträd ofta rikligt inblandade i denna
skogstyp... Typen förändrar sig snart nog, därigenom att löfträden och tallen ha
svårt föryngra sig i densamma. I ett mera framskridet utvecklingsstadium finner
man i denna typ tallen och löfträden endast såsom enstaka gamla öfverståndare.
Sedan de af ålder ruttnat ned, eller sedan de blifvit afverkade, är denna typ
förvandlad till ren granskog...
Den mossiga barrblandskogen... kan vara mera primär, ursprunglig
barrblandskog, uppkommen omedelbart efter eld. Jämte tall och gran, som
ingå i växlande proportioner, förekomma löfträd ofta rikligt inblandade i denna
skogstyp... Typen förändrar sig snart nog, därigenom att löfträden och tallen ha
svårt föryngra sig i densamma. I ett mera framskridet utvecklingsstadium finner
man i denna typ tallen och löfträden endast såsom enstaka gamla öfverståndare.
Sedan de af ålder ruttnat ned, eller sedan de blifvit afverkade, är denna typ
förvandlad till ren granskog...
TS
ons 09 sep 2020, 21:05#665842
Så kolpartiklarna är tyngre än de partiklar som utgör mineraljorden i våra skogsmarker?
ulf 1 skrev:kol sjunker alltid sakta neråt, givetvis, (jordens dragningskraft)
Så kolpartiklarna är tyngre än de partiklar som utgör mineraljorden i våra skogsmarker?
ons 09 sep 2020, 21:12#665847
Ärligt talat, känner du dig nöjd med detta när jag frågade efter en djupare genomgång? Även med min grundläggande kunskap kan jag se att det finns jätteluckor om detta var ett försök till att ge en komplett bild.
ulf 1 skrev:Ja ja Lars, vad sa Einstein det enda som står ivägen för min inlärning är min utbildning, men du är ju läskunnig, så ge verkligheten en chans.
Så här är det War-Peter, kol sjunker alltid sakta neråt, givetvis, (jordens dragningskraft) de stadier den passerar är förna, humus, mineraljord alv och då har vi nåt någon meter ner, denna första meter jord på vårt klot, innehåller mer koldioxid än all all koldioxid som finns i atmosfären, inte nog med det den innehåller, dubbelt så mycket, det som lagras i träden är inte i närheten av det som finns i denna lilla ytliga meter jord i marken.
problemet med kalhygget (och som alla kloka forskare noterat) är att det stoppar upp kolbildandet för mycket lång tid, mikroorganismer svampar bakterier maskar osv jobbar alla med de övre lagren för att till slut lägga kolet till vila i marken, under mossor och mineraljord är det lugnt, där stannar kolet kvar .. om inte nån idiot kommer och rör om i marken, men vem skulle vara så dum, ja just det.
Erosion är det vanligaste sättet att släppa ut kolet i luften, de bruna sjöarna är fulla av humus, faktiskt så mycket att växtplankton inte klarar att käka upp allt humuskolet (humus är ca70% ren kol) vad händer då då, jo det blir brunt i vattnet, växtplankton "svävar" nämligen utan att sjunka till botten.
Men tänker någon nu, humus har väl alltid kommet med ut från marken, skyfall tex, varför var sjöarna så klara att jag kunde se en lake på 6 meters djup när jag kikmetade på vintern 1960 talet.
Jo så här är det, växtplankton som "svävar" och hinner äta upp all humus, dom äts i sin tur av djurplankton, nu blir det lite svårare, men djurplankton är mat för lite större djur som hoppstjärtar, maskar mm, dessa i sin tur är mat för fiskyngel mm som i sin tur är mat för större fiskar, fåglar osv, kallas med ett fint ord för kretslopp.
Och då undrar någon "men gör detta vattnet klart" javisst, alla dessa "högre djur skiter ut kolet som då är tungt och sjunker till botten och blir den första metern där dubbelt så mycket kol bla bla bla, ja det vet ni nu
Det finns en oklar grej här ser jag, och det besvarar jag med Svenska språkets vackraste ord ... lagom .. om det kommer lagom mycket humus in i sjön så funkar det här kretsloppet, inte som när man gjort ett kalhygge och öppnat marken som ett gigantiskt brännsår mitt i naturen, där sol vind och skyfall rensar hygget på humus och andra lager av kol.
En katastrof som händer med denna sjö är att växtplankton som käkar kol som svävar i vattnet när dom aldrig käkas upp, släpper ut koldioxid i luften, en brun sjö släpper ut 3 gånger mer koldioxid än motsvarande hektar skog tar upp, en frisk sjö tar upp koldioxid lika bra som en skog, vi kan kalla det en lose lose eller win win, skillnaden är ... ja kalhygge, jag är ledsen men så är det.
Varsågod Lars nu får du ge dig på mig igen.
Ärligt talat, känner du dig nöjd med detta när jag frågade efter en djupare genomgång? Även med min grundläggande kunskap kan jag se att det finns jätteluckor om detta var ett försök till att ge en komplett bild.
En glad hallänning som trivs bäst i skogen
tor 10 sep 2020, 03:54#665863WarPeter: Ulf 1 håller sig faktiskt till ämnet "en skoglig åsikt i en korridor".
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
tor 10 sep 2020, 05:56#665865Ja ulf 1 bevisar själv egenmäktigt vad åsiktskorridor är
ulf 1 han idiotförklarar alla som inte håller med hans enögda vanföreställning. Skrämmande nollställd objektivitet.
Märkligt att moderator inte stänger av ulf 1 som bara har hatiska och osakliga inlägg.
Moderator borde stänga av ulf1 som gör såna klavertramp.
Måste ifrågasätta varför moderator stänger av vinterröjan , Sweden-Viking m fl men inte denna fientliga och bittra ulf 1 fylld av personliga angrepp och hat.
Bara mina små funderingar... 😀
ulf 1 han idiotförklarar alla som inte håller med hans enögda vanföreställning. Skrämmande nollställd objektivitet.
Märkligt att moderator inte stänger av ulf 1 som bara har hatiska och osakliga inlägg.
Moderator borde stänga av ulf1 som gör såna klavertramp.
Måste ifrågasätta varför moderator stänger av vinterröjan , Sweden-Viking m fl men inte denna fientliga och bittra ulf 1 fylld av personliga angrepp och hat.
Bara mina små funderingar... 😀
tor 10 sep 2020, 07:01#665867Jo då Lars, koldioxiden löser sig i vatten och sipprar genom mineraljorden, det är ju så olja och kol bildas.
Kärlväxter har ju förmågan att övervinna tyngdkraften, och det ska vi vara tacksamma för, jag har 266 olika kärlväxter i min skog, en 50 årig granplantering brukar innehålla 40-50.
Varför vi ska vara rädda om marken i skogen har helt med vattnet att göra, vatten är det ultimata lösningsmedlet (kallas ju för det "universella lösningsmedlet") löser gaserna syre och koldioxid tex, men även alla salter, sockerarter, syror och alkalimetaller och kallas hydrofila, det finns också sånt som inte löser sig i vatten OLJOR och FETTER, så var försiktiga med dessa "hydrofoba" ämnen.
Allt detta vet vi väldigt lite om, så även här är på sin plats med försiktighetsprincipen.
Om ett ämne löser sig i vatten så ser du förkortningen (aq) i ämnets namn.
Kärlväxter har ju förmågan att övervinna tyngdkraften, och det ska vi vara tacksamma för, jag har 266 olika kärlväxter i min skog, en 50 årig granplantering brukar innehålla 40-50.
Varför vi ska vara rädda om marken i skogen har helt med vattnet att göra, vatten är det ultimata lösningsmedlet (kallas ju för det "universella lösningsmedlet") löser gaserna syre och koldioxid tex, men även alla salter, sockerarter, syror och alkalimetaller och kallas hydrofila, det finns också sånt som inte löser sig i vatten OLJOR och FETTER, så var försiktiga med dessa "hydrofoba" ämnen.
Allt detta vet vi väldigt lite om, så även här är på sin plats med försiktighetsprincipen.
Om ett ämne löser sig i vatten så ser du förkortningen (aq) i ämnets namn.
TS
tor 10 sep 2020, 07:46#665872
Det var en av de mest kreativa idéerna på länge, men inte en bokstav rätt. 🤣
Har du aldrig haft en flaska med kolsyrad dryck som fått stå öppen ett tag? Det som bubblar och så småningom helt försvinner är just koldioxid. Vatten kan inte innehålla mer koldioxid än den omgivande luften. Det handlar om vanlig fysikalisk jämvikt. Enda sättet att få vatten att innehålla mycket kolsyra är att tillsätta under tryck och sen stänga igen så det nästan inte finns nån luft att ha gasutbyte med. Så fort du öppnar korken på flaskan börjar koldioxiden frigöras ur vattnet och till sist har i princip all kolsyra försvunnit.
Koldioxid tas upp av växterna ur luften vid fotosyntesen och omvandlas till kolhydrater (koldioxid+vatten => kolhydrat+syre), som används dels som energi och dels som byggstenar för själva växten. En del av kolhydraterna överförs från rötterna till mykorrhizasvampar. Kolet i marken finns alltså i växtdelar och svampmycel. Det sipprar inte omkring i löst form. Om det hade funnits som kolsyra i markens vattenlösning så hade det stigit uppåt i gasform när koldioxiden frigörs, inte sipprat nedåt. Kolet i marken ligger bundet i organisk form. Enda sättet att "frigöra" kolet, dvs omvandla det tillbaka till koldioxid, är att det organiska materialet bryts ner (äts upp) av markorganismer som sen andas ut koldioxid. Alltså som vid fotosyntes fast tvärtom: kolhydrat+syrgas => koldioxid och vatten.
Det är ju ett kretslopp.
Hur olja och stenkol bildades får skolbarnen lära sig i grundskolans årskurs 7-9.
Du kan lära dig om detta exempelvis här:
https://www.grundskoleboken.se/wiki/%C3 ... giresurser
ulf 1 skrev:Jo då Lars, koldioxiden löser sig i vatten och sipprar genom mineraljorden, det är ju så olja och kol bildas.
Det var en av de mest kreativa idéerna på länge, men inte en bokstav rätt. 🤣
Har du aldrig haft en flaska med kolsyrad dryck som fått stå öppen ett tag? Det som bubblar och så småningom helt försvinner är just koldioxid. Vatten kan inte innehålla mer koldioxid än den omgivande luften. Det handlar om vanlig fysikalisk jämvikt. Enda sättet att få vatten att innehålla mycket kolsyra är att tillsätta under tryck och sen stänga igen så det nästan inte finns nån luft att ha gasutbyte med. Så fort du öppnar korken på flaskan börjar koldioxiden frigöras ur vattnet och till sist har i princip all kolsyra försvunnit.
Koldioxid tas upp av växterna ur luften vid fotosyntesen och omvandlas till kolhydrater (koldioxid+vatten => kolhydrat+syre), som används dels som energi och dels som byggstenar för själva växten. En del av kolhydraterna överförs från rötterna till mykorrhizasvampar. Kolet i marken finns alltså i växtdelar och svampmycel. Det sipprar inte omkring i löst form. Om det hade funnits som kolsyra i markens vattenlösning så hade det stigit uppåt i gasform när koldioxiden frigörs, inte sipprat nedåt. Kolet i marken ligger bundet i organisk form. Enda sättet att "frigöra" kolet, dvs omvandla det tillbaka till koldioxid, är att det organiska materialet bryts ner (äts upp) av markorganismer som sen andas ut koldioxid. Alltså som vid fotosyntes fast tvärtom: kolhydrat+syrgas => koldioxid och vatten.
Det är ju ett kretslopp.
Hur olja och stenkol bildades får skolbarnen lära sig i grundskolans årskurs 7-9.
Du kan lära dig om detta exempelvis här:
https://www.grundskoleboken.se/wiki/%C3 ... giresurser
tor 10 sep 2020, 08:25#665878Jag förstår inte hur du menar att koldioxidgaserna INTE skulle kunna lagras i marken, hur lite vet du om denna process, man blir lite undrande, så när ni på SLU mäter koldioxidgaser så tror ni att bara de som är instängda i en läskflaska stannar i marken.
Tror du får ta en sväng över till biologerna på eftermiddan.
Om du dikar skogsmark så släpps enorma mängder koldioxid ut, (ingen är buteljerad) förutom några andra gaser som oxå är mycket skadliga för klimatet, faktum är att om Svenskt skogsbruk skulle betala koldioxidskatt på utsläppen från sina miljoner hektar dikade skogsmarker, så skulle dom gå back lika många miljarder som dom nu tjänar på skövlingarna.
Ja det är så mycket som Svenska folket behöver upplysas om, men Svensk skogsindustri har ju makten på sin sida (politikerna) och det gör att vi inte blir upplysta, bara 10% av befolkningen har förtroende för en politiker, vad dessa 10% har för problem skulle vara intressant att granska.
De 5% som jobbar i de statliga myndigheterna kan jag möjligen förstå, men de sista 5% är för mig obegripligt, kanske du Lars är en av dom, men då ska du veta att den senaste myndigheten som tillkom för några månader är " Nämnden för prövning av oredlighet i forskning" tappar dom dig där.
Tror du får ta en sväng över till biologerna på eftermiddan.
Om du dikar skogsmark så släpps enorma mängder koldioxid ut, (ingen är buteljerad) förutom några andra gaser som oxå är mycket skadliga för klimatet, faktum är att om Svenskt skogsbruk skulle betala koldioxidskatt på utsläppen från sina miljoner hektar dikade skogsmarker, så skulle dom gå back lika många miljarder som dom nu tjänar på skövlingarna.
Ja det är så mycket som Svenska folket behöver upplysas om, men Svensk skogsindustri har ju makten på sin sida (politikerna) och det gör att vi inte blir upplysta, bara 10% av befolkningen har förtroende för en politiker, vad dessa 10% har för problem skulle vara intressant att granska.
De 5% som jobbar i de statliga myndigheterna kan jag möjligen förstå, men de sista 5% är för mig obegripligt, kanske du Lars är en av dom, men då ska du veta att den senaste myndigheten som tillkom för några månader är " Nämnden för prövning av oredlighet i forskning" tappar dom dig där.
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).