Skog, Skogsmaskiner och Vänskap med skogsbilder och skogsbloggar allt på Skogsforum - Sveriges största renodlade skogssajt - Välkommen!
https://skogsforum.se/
men är ju ändå fel att enskilda firmor ej ska kunna ta på sig skogsvårdsjobb åt de större bolagen...Sidan granskad/uppdaterad: 2010-05-31 12:05
2010-05-31
Ett 22 månaders avtal tecknades idag mellan SLA och GS. Uppgörelsen följer övriga avtal inom industrin vad gäller lönehöjningar och allmänna villkor. Bemanningsfrågan har lösts på samma sätt som GS träffat överenskommelse med bl a Skogsindustrierna och TMF.
”Även om vi inte nådde ända fram med vad vi hade önskat i avtalsrörelsen så är det alltid positivt med ett avtal och att arbetsfreden är räddad” säger Katarina Novák, VD för SLA.
SLA ville i avtalsrörelsen ta bort en urgammal och helt förlegad regel i skogsavtalet som innebär en stark konkurrensbegränsning. Enligt regeln som kallas arbetstagardefinitionen får ett enmansföretag aldrig sälja skogsvårdstjänster. En enmansföretagare ska alltså tvingas in i anställning enligt facket. GS-facket har vetorätt på området och den utnyttjas regelmässigt. Avtalsregeln tillkom på 1950-talet när förhållandena var helt och hållet annorlunda i skogen och i samhället än vad de är idag. GS-facket hade varslat om strejk för att få behålla den uråldriga paragrafen. Genom att hota med en strejk som i förlängningen skulle ha kunnat kosta skogsbruket och dess kunder miljardbelopp har GS tvingat SLA till underkastelse.
Varför vill SLA och dess medlemsföretag ta bort arbetstagardefinitionen?
Den är starkt konkurrensbegränsande. Många företag startar som enmansföretag och anställer när de skapat sig en marknad och viss stabilitet. Eftersom det inte går förhindras bildandet av nya företag och en befintlig struktur konserveras där sund konkurrens saknas med allt vad det innebär av minskat utvecklingstryck och effektivitet.
Den hämmar utveckling av befintliga företag på landsbygden och dess utveckling i stort. Många lantbrukare och samer vill gärna ha en kompletterande sysselsättning i sina företag och skogsvårdstjänster är för många ett utmärkt komplement. Facket sätter stopp. När man minskar förutsättningarna för att bedriva företagsamhet på landsbygden försvåras sysselsättningen, underlaget för att hålla bygder levande minskar, infrastruktur försvinner och det i sin tur försvårar att upprätthålla ett intensivt skogsbruk. Fackets recept är bl a att röjningstvång ska införas. Fritt företagande och konkurrens ger bättre välstånd för alla jämfört med planekonomi.
Skogsfolkets potential måste tas tillvara. Vissa människor vill vara anställda och vissa vill hellre vara egna företagare. Låt människor själva avgöra om hur de vill arbeta. Det ska inte facket lägga sig i. Många som vill vara företagare men som med nuvarande reglar hindras går förlorade för skogsbruket till förfång för hela skogsnäringen inklusive fackets medlemmar. Vem tillhandahåller jobb? Det gör inte facket utan företagen!