SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Skogsnyheter

Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

8 inlägg 4072 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#835373 Danske Bank skickade idag ut årets första nyhetsbrev 2024 och redan i slutet av förra veckan kunde vi ana vart detta skulle barka. Johan Freij satte tonen i en Intervju i DI TV redan i fredags (bakom betalvägg?) där han ogenerat tog upp staffetpinnen från en av skogsindustrins mest hårdföra lobbyister: "Vart fjärde sågverk kan slås ut" om vi tvingas minska avverkningarna på grund det nya betinget i LULUCF. Problemet med det här temat i det senaste nyhetsbrevet om ökad kollagring och dess effekter är att det är fullt av direkta felaktigheter och överdrifter. Ett rejält "klamp i kolklaveret". Av denna anledning ägnar vi en separat artikel i iskogen.se om skogsindustrins undergång p g a LULUCF: https://iskogen.se/skog-eu-glesbygd/pro ... yhetsbrev/

Därmed lämnar jag denna del av nyhetsbrevet och tittar istället på det som främst handlar om virkesmarknaden.

Danske Bank konstaterar lite ödmjukt (mot bakgrund av att virkespriserna fortsatt att öka) att "Vi vågar inte längre ge någon guidning om detta är pristoppen eller om vi får se ytterligare prishöjningar". Banken konstaterar att det råder stor råvarubrist för både sågverk och massaindustri och man skriver även att man nu ser en attitydförändring hos industriföretagen och att "man börjat inse att det högre prisläget är här för att stanna".

Rejält minskat utbud på trävarusidan i Europa och Världen, på grund av både råvarubrist och dålig lönsamhet, gör att banken tror på en prisuppgång för trävaror under våren. Därmed också möjlighet för sågverken att komma upp på svarta siffror trots hög råvarukostnad. Banken har också sett en prisuppgång på avsalumassa som man inte riktigt har förväntat sig, vilket givetvis är positivt för massaindustrin.

Som vi tidigare har påpekat i både podden "Skogsfredag" och artikel här på Skogsforum så ligger både timmer- och massavedspriserna i Norrland obegripligt lågt och det är en analys som Danske Bank uppenbarligen delar. Trots detta skriver man att det är "Bra läge för all slutavverkning" i Norra Sverige. Verkligen? Det är tyvärr svårt att hålla med om den åsikten. I övrigt så anser banken att det råder "magiska priser på allt" i södra Sverige och "mycket bra priser vid all slutavverkning - fördel gran" i Mellansverige.

Även om ingen av de sågverks- och SÄF-representanter som banken har intervjuat tror på en nedgång för rundvirkespriserna så förbehåller sig ändå Danske Bank att "ha en ödmjuk syn på detta exceptionella prisläge".

Det finns en hel del intressanta samband som borde kunna diskuteras mer ingående. Som t ex att det kanske vore smart av sågverksindustrin att medvetet dra ner på produktionen om efterfrågan är för svag och timmerpriset för högt? Att bygga ut (som många sågverksföretag gör just nu) och försöka såga ännu mer låter ju inte som den smartaste strategin i rådande läge. Råvarubristen kanske är sågverkens välsignelse i och med att det minskade utbudet hjälper till att få balans i marknaden och därmed priser som ger lönsamhet?

En annan del i bankens analys, som egentligen kopplar till oron över avverkningsminskningar (som vi avhandlar i separat artikel på iskogen.se), är att det kan bli som i Nordamerika här i Sverige. Stora nedläggningar av skogsindustri p g a råvarubrist, bristande lönsamhet och eftersatta investeringar. Här finns anledning att fundera över skillnaden mellan nordamerikansk och centraleuropeisk skogsindustri. I Tyskland och Österrike finns välinvesterade skogsindustriföretag som har långt driven förädling och kundorientering. En stor skillnad mellan dessa båda världsdelar är att i Nordamerika är det främst börsnoterade aktiebolag med extremt hårt kvartalfokus som driver skogsindustrin. Det har, trots stundtals bra färdigvarupriser och gynsamma råvarukostnader, under decennier lett till eftersatta och underinvesterade produktionsanläggningar. I Centraleuropa är många av de tongivande träindustriföretagen familjeägda med helt annat fokus än dagens börskurs och EBITDA nästa kvartal. Här har det gjort strategiska positionsförflyttningar genom produkt- och marknadsutveckling på ett helt annat sätt. Vi kan se en del paralleller med den svenska marknaden här, där de privatägda, mindre köpsågverken relativt sett presterat bland de bästa över tid. En fråga väl värd att diskutera när vi pratar om framtidens skogsbruk. Att skapa mer och högre värde ur en begränsad resurs

Här kan ni läsa hela nyhetsbrevet från Danske Bank i mars 2024:
https://danskebank.se/-/media/files/se/ ... 1_2024.pdf
Skärmdump från Danske Banks senaste nyhetsbrev i mars 2024.




   TS
Elmia
Avatar Fallback

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

surjämten  
#835499 -Bra priser, magiska priser, läge att avverka i Norrland.
Är nog inte alla som håller med Danske Bank om det.
Men det kanske gynnar banken om avverkningarna ökar?

Avatar Fallback

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

Alvarsson  
#835501 Dom har mässat i flera år om att det är läge att avverka.

Användarvisningsbild

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

Torbjörn Johnsen  
#835543 Jag har fått frågor om vad vi anser vara grovt missvisande i Danske Banks nyhetsbrev och den kommunikation som Danske Bank förmedlat kring presentationen av detsamma. En rubrik som jag sett i flera medier nu är att Sveriges LULUCF-beting kan orsaka nedläggning av 25% av Sveriges sågverk.

Det här anser jag vara en helt oseriös argumentation och ett helt onyanserat vapenskrammel som riskerar att framställa svenskt skogsbruk/skogsindustri som en aktör som tummar mer än lovligt på sanningen. Att det dessutom kommer från en "samhällsinstitution" som en bank gör det extra allvarligt. Jag ska redovisa lite varför här nedan och det grundar sig framför allt i hur vår avverkning har utvecklat sig över tid. Först måste vi dock klarlägga hur mycket skog som 4 miljoner ton CO2e motsvarar och det handlar, grovt räknat om lika många miljoner kubikmeter virke. Alltså ca fyra miljoner m3sk som vi behöver minska avverkningen med.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet, som nog har utgjort stor inspiration och delvis underlag till Danske Banks nyhetsbrev, anger skogsindustri-lobbyisten Peter Holmgren samma omräkning från CO2e till kubikmeter. Fyra miljoner kubik. Däremot så hävdar han att hälften av det avverkade virket får tillgodoräknas som kollagring (i träprodukter mm) som då försvinner vilket skulle kräva en minskad avverkning med ytterligare fyra miljoner m3 vilket summerar till åtta (8) miljoner m3sk för att nå det nya LULUCF-betinget.

Knivig HWP-beräkning
Den här nivån av kolinlagring kan diskuteras då frågan är ganska komplex. Generellt sett så blir enbart ca 20% av årsavverkningen långlivade produkter men även vissa pappers- och kartongrodukter får räknas som en kolsänka om än en kortlivad sådan. Dessutom tar HWP-beräkningen hänsyn till nettoinlagringen efter att kolpooler som t ex rivningsvirke eller pappersprodukter återförs till atmosfären så det är en komplex matematik. Oavsett hur man räknar är det garanterat inte mer än de 50% av en avverkad kubikmeter som Holmgren anger utan med största sannolikhet mindre. Men vi använder för enkelhetens skull Holmgrens avverkningsminskning om åtta miljoner kubikmeter och utgår från detta i den fortsatta diskussionen.

Ryssvirke?
Utöver den faktiska omräkningen av det utökade LULUCF-betinget till kubikmeter avverkning, använder både Holmgren och även Danske Bank sedan en ännu högre siffra där de även räknar in det faktum att vi inte kan importera lika mycket virke från Ryssland eller Belarus längre. Men det lämnar vi därhän då det inte är en effekt av ökat LULUCF-beting utan mer en marknadsfråga. Den svenska skogsindustrin kan givetvis importera dessa volymer från andra länder förutsatt att man är beredd att betala den kostnad det innebär. Danske Bank har dock i sina beräkningar utgått från att LULUCF-betinget skulle drabba svensk skogsindustri med ett krav på minskad avverkning om 15 miljoner m3sk vilket vi anser är helt grundlöst och inte kan tillskrivas ändrad kvot i LULUCF.

Avverkningen har ökat med 8,3 mijoner
Om vi tittar på årlig avverkningsnivå i Sverige så har bruttoavverkningen enligt Skogsstyrelsen ökat en hel del de senaste åren. Under perioden 2018-2022 så ligger årsavverkningen (bruttoavverkning) i genomsnitt på 93,2 miljoner m3sk/år. Femårsperioden innan dess (2013-2017) snittade bruttoavverkningen på 89,5 miljoner m3sk/år och för perioden 2008-2012 låg den på 84,9 miljoner m3sk. Det här innebär då när man tittar historiskt på siffrorna att vi 2008-2012 avverkade “lika lite” som vi nu förväntas göra för att uppfylla det nya betinget i LULUCF. I siffror räknat så avverkade vi 8,3 miljoner m3sk mindre 2012 än senaste årens genomsnitt. Det kan ju tilläggas att vi under flera decennier fram till mitten av 2010-talet skulle ha klarat det nya LULUCF-betinget galant givet rådande tillväxt- och avverkningsnivåer.

22 nya sågverk sedan 2008?
Så vi har alltså ökat vår årsaverking på 10 år med drygt åtta miljoner m3sk? Det borde ju då enligt Danske Banks logik innebära att vi har fått ett stort antal sågverk fler här i landet? Motsvarande “22 st relativt stora sågverk med 200 000 m3sv trävaruproduktion” för att citera vad som kan förväntas läggas ner enligt Danske Banks Nyhetsbrev. Men det har vi ju inte fått. Mig veterligen har det inte byggts några helt nya sågverk under perioden 2012 till 2022. Däremot är det många som har ökat produktionskapaciteten. Tittar man på den totala sågverksproduktionen så låg den runt 16 miljoner m3sv per år för 10 år sedan och nu har den under senare år legat runt 18 miljoner.

Ca två miljoner upp alltså och det motsvarar ju ganska väl de dryga 20% av årsavverkningen som blir trävaror. Resterande sex miljoner m3sk av ökade årsavverkningar har istället landat i främst massaindustrin men i någon mån även i energisektorn. Men har det byggts några nya massabruk i Sverige under den här perioden då? Nej, inte det heller. Men däremot har flera bruk utökat sin kapacitet rejält och några har lagts ner som t ex Kvarnsvedens bruk.

Lika lite som det verkar vara en naturlag att bygga nya skogsindustrier för att vi ökat bruttoavverkningen kommer det vara självklart att det blir en omfattande nedläggning av sågverk eller massabruk för att vi drar ner avverkningen. En minskad avverkning med åtta miljoner m3sk från de senaste årens genomsnitt skulle innebära att industrin överlag skulle få 8,5 procent mindre råvara än idag. För en industri som enbart kan skapa ökad lönsamhet med hjälp av ökad volym blir det här givetvis ett stort problem men för en industri som kan skapa mer värde ur råvaran kommer det att gå utmärkt även framöver.

I en situation där vi idag överavverkar i både Götaland och Svealand, alltså att den årliga avverkningen och naturliga avgången överstiger den årliga tillväxten, så har vi nu skruvat upp avverkningsnivån till en näst intill ohållbar nivå även nationellt. Räknar vi ihop den årliga bruttoavverkningen och den naturliga avgången så tangerar vi den årliga tillväxten i Sverige på produktiv skogsmark. Att i detta läge propagera för att vi behöver gå till EU och ändra LULUCF-betinget så att Sverige kan fortsätta att överavverka må ju ligga i skogsindustrins intresse men det finns ingen anledning för skogsägarna att stödja en sådan politik.

Om svensk skogsindustri tvingas acceptera en något minskande råvarutillgång från svensk skog så kommer förhoppningsvis incitamenten att öka förädlingsgraden bli starkare och vi får därmed en mer konkurrenskraftig industri. Den här utvecklingen innebär heller inte att skogsägarna måste lägga ner sitt skogsbruk. Tvärtom skulle jag säga. Bättre betalt för råvaran ger mer utrymme för att sköta skogarna för hög produktion av värdefullt virke.

Danske Bank borde lägga ner sin skrämselpropaganda och sluta att sprida osakliga floskler. Kanske blir det som på Danske Banks webb-seminarium i går där Johan Freij fick en fråga om hur Taxonomin påverkar banken syn på skogen. Då sa att det inte verkar bli så farligt som han tidigare befarat.

Här kan du läsa en separat artikel i iskogen.se som kommenterar mer av innehållet i Danske Banks senaste nyhetsbrev:
https://iskogen.se/skog-eu-glesbygd/pro ... yhetsbrev/

   TS
Användarvisningsbild

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

Badger  
#835554 Ett utförligt svar. Det är väl dock värt att fundera över om kopplingen till eventuell nedläggning av anläggningar är direkt kopplad mot volym. Om nu 4 miljoner kubik skulle försvinna kan det inte blir så att ett stort antal anläggningar kommer att minska sin produktion med ett skift? Därmed kanske de inte heller känner något intresse för att producera något annat mer krävande högförädlat heller utan håller uppe status quo med dagens prisnivåer istället. Noterade förövrigt att Södra precis gick ut med en satsning på mer energiproduktion vid ett bruk.

Användarvisningsbild

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

Hodal  
#835596 Det är lite löjligt att det alltid är bra läge för slutavverkning, oavsett priser. Trovärdigheten på den punkten är minst sagt tveksam.

Däremot håller jag med om deras skepsis mot LULUCF. Det är svårt att se hur det ska leda till något gott för svenska skogsägare, eller för koldioxidnivåerna för den delen.

Avatar Fallback

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

Lindveden  
#835619
Hodal skrev:Det är lite löjligt att det alltid är bra läge för slutavverkning, oavsett priser. Trovärdigheten på den punkten är minst sagt tveksam.

Däremot håller jag med om deras skepsis mot LULUCF. Det är svårt att se hur det ska leda till något gott för svenska skogsägare, eller för koldioxidnivåerna för den delen.


Instämmer,lägg därtill ev restaureringslagen uppe på det så e vi tebaks minst ett sekel i tiden 🤔 😉

Avatar Fallback

Re: Danske Bank: Magiska priser och klamp i "kolklaveret"

aho  
#835644 Bilen tagen från figur 2 på den här sidan hos Skogsstyrelsen visar på en dramatisk ökning av slutavverkningsvolymen senaste åren.
https://www.skogsstyrelsen.se/statistik ... vverkning/

Det är fem års medelvärde så 2019 står för avverkningssäsongerna 17/18, 18/19, 19/20, 20/21, 21/22.
Utvecklingen ser knappast hållbar ut.
Eller har Sverige liknande situation som Tyskland med en sned åldersfördelning i skogen?
figur-2-bruttoavverkning

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).