Skogsnyheter

Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

150 inlägg 12190 visningar 8 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823789 Jag har missat att svara på uppmaningen ovan men bättre sent än aldrig.

Min personliga åsikt saknar relevans då vi har en klimatlag som säger att EU ska ha minskat utsläpp av växthusgaser med 55 % jämfört med 1990 år 2030 (Fit for 55 som är ett delmål i den gröna given). Vidare ska hela EU vara klimatneutralt 2050. Den lägst hängande frukten är såklart att ta bort fossila utsläpp. Det är självklart. Det blir inte lätt såklart och det gäller oss alla.

Jag tror att det som i många andra sammanhang gäller att jobba målinriktat med fasta mål och här kan vi säga att det stora målet är 2050. Det är 26 år vi har på oss och det är här kolsänkan i skogen kommer in. För Sveriges del handlar det om netto kanske 100 miljoner ton koldioxid som binds in i den svenska skogen årligen. Vid ett pris på 1000 kr/ton så blir det 100 miljarder kronor i värde. Givet 26 år och summorna som det handlar om så är det intressant, speciellt för svenska skogsägare.

Henrik Sjölund, VD på Holmen tog upp detta på Danske Banks senaste webbseminarie med att han tyckte att skogens kolsänka kunde ingå i EU ETS, alltså utsläppshandeln. Detta är ju ett sätt att använda kolkrediter i så fall och förslaget kommer från oväntat håll (skogsindustrin).

Om vi lämnar kolkrediterna en stund så saknar jag svar från dig Lars Lundqvist på din kritik till artikeln. Jag såg att du kritiserat artikeln även på X och det vore bra om du kunde beskriva vad som är fel.

Blå kurva är alltså (enbart) levande skoglig biomassa + död ved - förna och röd kurva är total tillväxt - total avgång per år (Riksskogstaxeringen, all mark).

   TS
Elmia
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823802 Ni har räknat ut egna siffror, men frågan är vad ni baserat dom på. Er blå kurva stämmer inte med de kurvor som finns över "emissions" i NIR.
Exakt var har ni hittat era siffror? Ange sida/sidor i NIR.

Sen redovisar ni CO2-ekvivalenter, eller hur? Var har ni fått dom ifrån? RT redovisar primärt volym baserat på kuberingsfunktioner, medan LULUCF baseeras på biomassa beräknat med biomassafunktioner.

Skogsfakta redovisar rullande 5-årsmedelvärden av totala volymer, medan rapporteringen av LULUCF ska ske per år, vilket gör att man självklart inte kan använda RTs siffror rakt av. Metodiken för LULUCF finns beskriven i NIR, bl a sid 374 och framåt. Där interpoleras årsvisa värden för biomassa, och för de ytor där man inte har mätvärden för de senaste 0-4 åren så extrapolerar man på träd-/ytnivå. Dessutom ingår stubbar och rötter i LULUCF men inte i RT

Har ni mailat och frågat någon av de som ansvarar för LULUCF-rapporteringen, förklarat hur ni gjort och bett dom hjälpa er att förklara de skillnader ni får, innan ni la upp texten på iSkogen?

En klassisk princip inom forskning är Ockhams rakkniv som förenklat säger att en hypotes inte bör göras mer komplicerad än nödvändigt. Er hypotes är (outtalat) att det är nån slags komplott eller konspiration bakom Sveriges LULUCF-redovisning, vilket skulle förutsätta att en hel massa människor måste vara inblandade. En enklare förklaring är att ni inte satt er in ordentligt i metodiken bakom vare sig LULUCF- eller RT-beräkningarna och därför inte förstår att ni jämför äpplen och päron.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823830
Lars Lundqvist SLU skrev:Ni har räknat ut egna siffror, men frågan är vad ni baserat dom på. Er blå kurva stämmer inte med de kurvor som finns över "emissions" i NIR.
Exakt var har ni hittat era siffror? Ange sida/sidor i NIR.

Sen redovisar ni CO2-ekvivalenter, eller hur? Var har ni fått dom ifrån? RT redovisar primärt volym baserat på kuberingsfunktioner, medan LULUCF baseeras på biomassa beräknat med biomassafunktioner.

Skogsfakta redovisar rullande 5-årsmedelvärden av totala volymer, medan rapporteringen av LULUCF ska ske per år, vilket gör att man självklart inte kan använda RTs siffror rakt av. Metodiken för LULUCF finns beskriven i NIR, bl a sid 374 och framåt. Där interpoleras årsvisa värden för biomassa, och för de ytor där man inte har mätvärden för de senaste 0-4 åren så extrapolerar man på träd-/ytnivå. Dessutom ingår stubbar och rötter i LULUCF men inte i RT

Har ni mailat och frågat någon av de som ansvarar för LULUCF-rapporteringen, förklarat hur ni gjort och bett dom hjälpa er att förklara de skillnader ni får, innan ni la upp texten på iSkogen?

En klassisk princip inom forskning är Ockhams rakkniv som förenklat säger att en hypotes inte bör göras mer komplicerad än nödvändigt. Er hypotes är (outtalat) att det är nån slags komplott eller konspiration bakom Sveriges LULUCF-redovisning, vilket skulle förutsätta att en hel massa människor måste vara inblandade. En enklare förklaring är att ni inte satt er in ordentligt i metodiken bakom vare sig LULUCF- eller RT-beräkningarna och därför inte förstår att ni jämför äpplen och päron.


Förfarandet med kurvorna finns beskrivet i artikeln och blå kurva kommer från tabell 6.2a som finns på sidan 355. Bilden nedan visar vilken data som använts (gulmarkerat). Sedan skriver jag i artikeln att jämförelsen inte är 100-procentig:

Det finns saker att ifrågasätta i diagrammet. Dels så jämförs olika storheter. Det handlar om nettotillväxt i miljoner ton CO2 (Mt CO2) som kommer från LULUCF-rapporteringen samt miljoner kubikmeter som är enheten i Riksskogstaxeringens statistikdatabas. Skog växer genom att binda koldioxid i fotosyntesen men det kan säkert debatteras om man kan jämföra i skala 1:1.För detta syfte kan det vara irrelevant eftersom kurvorna följer varandra mellan åren 1990 – 2017 med stora skillnader efter 2017.


Å andra sidan skriver Sverige i sin NIR att nettotillväxten är tillväxt minus avgång. Och eftersom kurvorna följer varandra så länge inte blå kurva extrapoleras så kan detta stärka tesen. Det kokar då ner till den röda tråden i artikeln - extrapoleringen de senaste åren står ut, speciellt i jämförelse med RT:s egna data + Finlands metod med bland annat fjärranalys.

Frågan är om inte politiken också identifierat att något måste ändras i Sveriges rapportering. Citatet nedan kommer från Regeringens klimathandlingsplan (sidan 196):

Bättre statistik för uppföljning av svenska åtagande i LULUCF-förordningen

Sverige har fått ett åtagande att öka kolsänkan i markanvändningssektorn i LULUCF-förordningen. Åtgärder kommer krävas både inom skogsbruket och på jordbruksmark. Även om den statistik som utgör underlag när Sveriges måluppfyllelse utvärderas följer bokföringsreglerna i LULUCF-förordningen och IPCC:s riktlinjer, finns problem utifrån ett uppföljningsperspektiv. Det bör undersökas hur Sverige kan utveckla mätning och rapportering för att få ett bättre beslutsunderlag för policyutveckling och en mer rättssäker utvärdering av svenska åtaganden gentemot EU-rätten. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter analysera hur den reviderade LULUCF-förordningen ska tillämpas i Sverige (KN2023/03832). I uppdraget ingår att i samråd med Sveriges lantbruksuniversitet analysera möjligheter att utveckla det svenska systemet för inventering och rapportering av utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2024. Det bör genomföras ett analysarbete med att vidareutveckla metoder som används för att mäta och rapportera upptag och utsläpp inom LULUCF-sektorn.


Du får gärna återkomma med en egen beräkning Lars, det är bara bra och intressant för oss alla.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823831 Röd kurva kommer från Riksskogstaxeringens statististikdatabas, Figur 1.12. Missade detta ovan.

https://skogsstatistik.slu.se/pxweb/sv/ ... ng_fig.px/

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823834 LULUCF redovisar effekter av Land Use och Land Use Change, dvs bara brukade skogar ingår. Skog som klassas som "unmanaged" ingår inte.
Man använder bara permanenta ytor, inte de tillfälliga.

RT lägger ihop 5 års mätningar därför att det är så designen ser ut, dvs Skogsdata 2023 redovisar summavärden baserade på medel av data från inventeringarna 2017-2022. Förändringar (tillväxt och avgång) blir då skillnaden mellan summavärden.

LULUCF bygger på trädvisa förändringar på de permanenta ytorna, vilket innebär att det fram till 2017 finns upprepade mätningar på alla ytor, dvs de som mättes 2017 mättes även 2021. För de ytor som mättes 2018 var senaste mätningen 2014. För att få data för åren 2019-2021 för de ytorna så extrapolerade man tillväxten, dvs man utgår från att de växte (eller dog) likadant per år 2019-2021 som de i genomsnitt gjorde per år under perioden 2014-2018. För de ytor som mättes 2019 blir det på motsvarande sätt att för perioden 2020-2021 utgår man från att de växte per år som under åren 2015-2019. Osv.

Förändringar i Land Use (dvs Land Use Change) baseras på arealskattningarna av ägoslag i RT och är därmed frikopplat från hur enskilda träd växer, avverkas eller dör.

RTs redovisningar ligger alltid några år efter och beskriver genomsnittligt tillstånd senaste fem åren, medan LULUCF försöker skatta förra årets förändringar på bästa sätt. Du resonerar som om RTs 5-årsmedelvärde för 2018-2022 är sanningen för hur det såg ut 2021, och att LULUCF försöker dölja något. Det är helt olika beräkningar som har helt olika syften. RT visar tillstånd i volym, LULUCF visar förändringar i biomassa och och olika kollager. Beräkningarna är uppbyggda utifrån dessa olika syften och använder delvis olika indata. Att LULUCF använder data från RTs permanenta ytor innebär inte att man kan jämföra rakt av som du gör.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823844
Lars Lundqvist SLU skrev:LULUCF redovisar effekter av Land Use och Land Use Change, dvs bara brukade skogar ingår. Skog som klassas som "unmanaged" ingår inte.
Man använder bara permanenta ytor, inte de tillfälliga.

RT lägger ihop 5 års mätningar därför att det är så designen ser ut, dvs Skogsdata 2023 redovisar summavärden baserade på medel av data från inventeringarna 2017-2022. Förändringar (tillväxt och avgång) blir då skillnaden mellan summavärden.

LULUCF bygger på trädvisa förändringar på de permanenta ytorna, vilket innebär att det fram till 2017 finns upprepade mätningar på alla ytor, dvs de som mättes 2017 mättes även 2021. För de ytor som mättes 2018 var senaste mätningen 2014. För att få data för åren 2019-2021 för de ytorna så extrapolerade man tillväxten, dvs man utgår från att de växte (eller dog) likadant per år 2019-2021 som de i genomsnitt gjorde per år under perioden 2014-2018. För de ytor som mättes 2019 blir det på motsvarande sätt att för perioden 2020-2021 utgår man från att de växte per år som under åren 2015-2019. Osv.

Förändringar i Land Use (dvs Land Use Change) baseras på arealskattningarna av ägoslag i RT och är därmed frikopplat från hur enskilda träd växer, avverkas eller dör.

RTs redovisningar ligger alltid några år efter och beskriver genomsnittligt tillstånd senaste fem åren, medan LULUCF försöker skatta förra årets förändringar på bästa sätt. Du resonerar som om RTs 5-årsmedelvärde för 2018-2022 är sanningen för hur det såg ut 2021, och att LULUCF försöker dölja något. Det är helt olika beräkningar som har helt olika syften. RT visar tillstånd i volym, LULUCF visar förändringar i biomassa och och olika kollager. Beräkningarna är uppbyggda utifrån dessa olika syften och använder delvis olika indata. Att LULUCF använder data från RTs permanenta ytor innebär inte att man kan jämföra rakt av som du gör.


Som jag läser Sveriges NIR så ingår inte bara brukade skogar. Vi rapporterar sedan 2019 all mark om jag läser rätt?

Några citat ur Sveriges NIR från Expertgruppen som granskar rapporterna och vad de hade att säga om Sveriges senaste rapportering (the Party är Sverige och ERT är expertgruppen):

The Party reported in its NIR (annex p.121-122) that carbon stock changes in living biomass of Forest land remaining forest land were extrapolated for the last four years (2017-2020), because the inventory cycle was not yet complete for all plots for these years.

The ERT noted that over the last three submissions, the projected values for year y-3 in the submission of year y+2 systematically turned out to be 4% to 9% lower when recalculated as a “final” value in the submission of year y+3.

During the review, the Party clarified that this was likely the effect of the gradual incorporation of estimates covering 2018 which was particularly dry. It also noted that the comparison of submissions was only relevant back to the 2017 submission because the extrapolation method was implemented for the first time in the 2016 submission. Yet, the ERT notes that the “final” value for 2011 in the 2017 submission is also 9% lower than the projected value for 2011 in the 2016 submission. The ERT sees no reason why the 2011 value could be affected by the 2018 drought.

The ERT recommends that the Party investigates the reason for the systematic overestimation of “projected” removals (reported values for years y-3 to y) compared with “actual” removals when the inventory is complete and documents its interpretation of this pattern in the NIR.


Här är ett uttalande till:

The Party reported in its NIR (annex p.121-122) that carbon stock changes in living biomass of Forest land remaining forest land were extrapolated for the last four years (2017-2020), because the inventory cycle was not yet complete for all plots for these years.

The ERT noted that if the projection was made at sub-category level (here forest land remaining forest land), one would expect the reported carbon stock changes to be constant for 2017-2020.

During the review, the Party clarified that it was not exactly the case because in case a plot is harvested between two measurements, the year of harvest is randomly assigned, creating slight inter-annual variations.

The ERT recommends that the Party transparently documents its interpolation and extrapolation procedure in its NIR, specifying in particular whether the extrapolated variable is carbon stock or carbon stock changes. More specifically, the ERT notes that providing a suite of simple equations allowing to track how it goes from standing stock in each NFI plot to reported carbon stock change in living biomass for a specific year would likely clarify the procedure.


Jag vet inte riktigt hur du tolkar detta Lars men det hade varit intressant att läsa. Sedan får uttalande om att det skulle "döljas" något stå för dig. Baserat på artikeln och info i denna tråd så vidhåller jag att det kan bli problematiskt med framtida LULUCF-rapporteringar från Sverige. Att det kan bli problematiskt är min ingångsvinkel i detta.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823847 "Sweden reports “human induced” carbon stock changes only, where “human
induced” has the interpretation of “managed”, i.e. the carbon stock change on
unmanaged land are set to zero. "
(sid 365)

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823858
Fredrik Reuter skrev:Sedan får uttalande om att det skulle "döljas" något stå för dig. Baserat på artikeln och info i denna tråd så vidhåller jag att det kan bli problematiskt med framtida LULUCF-rapporteringar från Sverige. Att det kan bli problematiskt är min ingångsvinkel i detta.

Hela din artikel andas misstro mot LULUCF-rapporteringen, på samma sätt som du/ni allt oftare börjat misstänkliggöra allt möjligt ni tycker er se i skogsbruket, med luddig hänvisning till vad "industrin" vill, men utan tydlig redovisning vad era resonemang bygger på.

Ett exempel: I den aktuella iSkogen-artikeln misstänkliggör ni LULUCF-beräkningarna och förutsätter att RT är facit. Varför är LULUCF-beräkningarna "ett gungfly" och inte RT-beräkningarna? Varför tror du att det troligare att RT är korrekt och LULUCF fel än tvärtom?

Att metodiken granskas är helt naturligt, liksom att man ber om förtydligande av hur beräkningarna görs. Som det nu är så måste man läsa på flera ställen för att se hur beräkningar gjorts, vad som ingår och inte ingår, osv.

Det som är mest hårresande i din artikel är din egen beräkning av potentiellt virkesförråd i svensk skog, i slutet av artikeln. Är det menat som ett skämt?

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823862 Ja, unmanaged ingår men är satt till noll.

Jag kritiserar Sveriges rapportering till LULUCF och jag gör det för jag tycker det finns fog för det. Här i Sverige har vi nu i fem år pratat om minskad tillväxt i skogen men i rapporteringen till FN så är det "alles gut". Lägg därtill att Finland, som i mångt och mycket har liknande problematik, genom en annan mätning av skogen funnit att den blivit en kolkälla.

Sedan funderar jag om detta är rätt:

Lars Lundqvist SLU skrev:
LULUCF bygger på trädvisa förändringar på de permanenta ytorna, vilket innebär att det fram till 2017 finns upprepade mätningar på alla ytor, dvs de som mättes 2017 mättes även 2021. För de ytor som mättes 2018 var senaste mätningen 2014. För att få data för åren 2019-2021 för de ytorna så extrapolerade man tillväxten, dvs man utgår från att de växte (eller dog) likadant per år 2019-2021 som de i genomsnitt gjorde per år under perioden 2014-2018. För de ytor som mättes 2019 blir det på motsvarande sätt att för perioden 2020-2021 utgår man från att de växte per år som under åren 2015-2019. Osv.


Så som jag läser rapporten så har Sverige för de fyra senaste åren (2018 - 2021) baserat sin kolsänka genom att extrapolera data från RT som är från 2012 - 2016. Detta är från sidan 365 i NIR:en:

Since the random variation in the estimates of areas and carbon stock changes are larger for the four most recent years (as also noted in the annual review reports), Sweden now extrapolates each of the five sample series (cycles) using the trend for the five years prior to the year of the latest actual re-measurement, to enlarge the data set for the most recent years.


Har du några synpunkter på detta?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823871 Bara att min beskrivning är korrekt och din är fel.

Det beskrivs bl a på sidorna 374-375 men också på sidorna 381 och 388. Sen måste du gå till bilagorna för att dyka djupare.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823872
Fredrik Reuter skrev:Ja, unmanaged ingår men är satt till noll.

Jag kritiserar Sveriges rapportering till LULUCF och jag gör det för jag tycker det finns fog för det. Här i Sverige har vi nu i fem år pratat om minskad tillväxt i skogen



LULUCF rapporterar upptag och avgivning av växthusgaser. Om "unmanaged land" sätts till noll så rapporterar man alltså inte vad som händer på "unmanaged land", eller hur? Eller menar du att det alltid är noll där, på riktigt?

Du kritiserar LULUCF, inte därför att du har hittat nåt substantiellt fel i metodiken, utan därför att det i media har "pratats" om minskad tillväxt och du "tycker" att den debatten är mer korrekt än LULUCF-beräkningarna, trots att du inte förstått hur man räknar. Ungefär så?

Varför är det enligt dig inte troligt att RTs beräkning av tillväxt kan vara fel och LULUCFs rätt?

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

laguma  
#823874
Fredrik Reuter skrev:Ja, unmanaged ingår men är satt till noll.

Jag kritiserar Sveriges rapportering till LULUCF och jag gör det för jag tycker det finns fog för det. Här i Sverige har vi nu i fem år pratat om minskad tillväxt i skogen men i rapporteringen till FN så är det "alles gut". Lägg därtill att Finland, som i mångt och mycket har liknande problematik, genom en annan mätning av skogen funnit att den blivit en kolkälla.

Sedan funderar jag om detta är rätt:

Lars Lundqvist SLU skrev:
LULUCF bygger på trädvisa förändringar på de permanenta ytorna, vilket innebär att det fram till 2017 finns upprepade mätningar på alla ytor, dvs de som mättes 2017 mättes även 2021. För de ytor som mättes 2018 var senaste mätningen 2014. För att få data för åren 2019-2021 för de ytorna så extrapolerade man tillväxten, dvs man utgår från att de växte (eller dog) likadant per år 2019-2021 som de i genomsnitt gjorde per år under perioden 2014-2018. För de ytor som mättes 2019 blir det på motsvarande sätt att för perioden 2020-2021 utgår man från att de växte per år som under åren 2015-2019. Osv.


Så som jag läser rapporten så har Sverige för de fyra senaste åren (2018 - 2021) baserat sin kolsänka genom att extrapolera data från RT som är från 2012 - 2016. Detta är från sidan 365 i NIR:en:

Since the random variation in the estimates of areas and carbon stock changes are larger for the four most recent years (as also noted in the annual review reports), Sweden now extrapolates each of the five sample series (cycles) using the trend for the five years prior to the year of the latest actual re-measurement, to enlarge the data set for the most recent years.


Har du några synpunkter på detta?


Det har jag.
Du har helt rätt i det faktum att en del data är extrapolerad i 10- årscykler, eftersom det är vedertaget i ett land som ser skogen som en resurs inte enbart för vår ekonomi utan också för kolbalansen.
De senaste 5 årens minskade kolsänka är ett resultat av konjunkturen samt politiseringen inom EU av denna fråga som riskerar att ÖKA Sveriges CO2-utsläpp.
Vilket naturligtvis gör att markägare ökar sina avv.
De väderfenomen vi ser gör sitt till, med ökade insektsangrepp, bränder, osv.

Fortfarande syns inte "röken" av en seriös debatt vad gäller energianvändning.
Utan EU:byråkrater har gått all in i "kolinlagring" eller kolsänka de kan inte skilja på dessa.

Man borde reflektera över detta faktum, dvs det som låter för bra är i regel det också.
Men lycka till med att sälja kolkrediter. Medan Världens CO2-utsläpp ökar.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

laguma  
#823878
laguma skrev:
Fredrik Reuter skrev:Ja, unmanaged ingår men är satt till noll.

Jag kritiserar Sveriges rapportering till LULUCF och jag gör det för jag tycker det finns fog för det. Här i Sverige har vi nu i fem år pratat om minskad tillväxt i skogen men i rapporteringen till FN så är det "alles gut". Lägg därtill att Finland, som i mångt och mycket har liknande problematik, genom en annan mätning av skogen funnit att den blivit en kolkälla.

Sedan funderar jag om detta är rätt:

Lars Lundqvist SLU skrev:
LULUCF bygger på trädvisa förändringar på de permanenta ytorna, vilket innebär att det fram till 2017 finns upprepade mätningar på alla ytor, dvs de som mättes 2017 mättes även 2021. För de ytor som mättes 2018 var senaste mätningen 2014. För att få data för åren 2019-2021 för de ytorna så extrapolerade man tillväxten, dvs man utgår från att de växte (eller dog) likadant per år 2019-2021 som de i genomsnitt gjorde per år under perioden 2014-2018. För de ytor som mättes 2019 blir det på motsvarande sätt att för perioden 2020-2021 utgår man från att de växte per år som under åren 2015-2019. Osv.


Så som jag läser rapporten så har Sverige för de fyra senaste åren (2018 - 2021) baserat sin kolsänka genom att extrapolera data från RT som är från 2012 - 2016. Detta är från sidan 365 i NIR:en:

Since the random variation in the estimates of areas and carbon stock changes are larger for the four most recent years (as also noted in the annual review reports), Sweden now extrapolates each of the five sample series (cycles) using the trend for the five years prior to the year of the latest actual re-measurement, to enlarge the data set for the most recent years.


Har du några synpunkter på detta?


Det har jag.
Du har helt rätt i det faktum att en del data är extrapolerad i 10- årscykler, eftersom det är vedertaget i ett land som ser skogen som en resurs inte enbart för vår ekonomi utan också för kolbalansen.
De senaste 5 årens minskade kolsänka är ett resultat av konjunkturen samt politiseringen inom EU av denna fråga som riskerar att ÖKA Sveriges CO2-utsläpp.
Vilket naturligtvis gör att markägare ökar sina avv.
De väderfenomen vi ser gör sitt till, med ökade insektsangrepp, bränder, osv.

Fortfarande syns inte "röken" av en seriös debatt vad gäller energianvändning.
Utan EU:byråkrater har gått all in i "kolinlagring" eller kolsänka de kan inte skilja på dessa.

Man borde reflektera över detta faktum, dvs det som låter för bra är i regel det också.
Men lycka till med att sälja kolkrediter. Medan Världens CO2-utsläpp ökar.


Rättelse. de senaste 5 åren har kolinlagringen i Sveriges skogar minskat, dock har vi fortfarande ett ökande kolförråd.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Lars Lundqvist SLU  
#823886 En nog så viktig poäng och distinktion. En mindre ökning är fortfarande en ökning.

Användarvisningsbild

Re: Köper Sverige för första gången kolsänka 2024?

Fredrik Reuter  
#823890
Lars Lundqvist SLU skrev:
Fredrik Reuter skrev:Ja, unmanaged ingår men är satt till noll.

Jag kritiserar Sveriges rapportering till LULUCF och jag gör det för jag tycker det finns fog för det. Här i Sverige har vi nu i fem år pratat om minskad tillväxt i skogen



LULUCF rapporterar upptag och avgivning av växthusgaser. Om "unmanaged land" sätts till noll så rapporterar man alltså inte vad som händer på "unmanaged land", eller hur? Eller menar du att det alltid är noll där, på riktigt?

Du kritiserar LULUCF, inte därför att du har hittat nåt substantiellt fel i metodiken, utan därför att det i media har "pratats" om minskad tillväxt och du "tycker" att den debatten är mer korrekt än LULUCF-beräkningarna, trots att du inte förstått hur man räknar. Ungefär så?

Varför är det enligt dig inte troligt att RTs beräkning av tillväxt kan vara fel och LULUCFs rätt?


Här är det jag baserar "pratet" och "tyckandet" på:

https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/10/o ... y-rapport/

Inkl länkarna i länken ovan.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).