Suberin – kan ge däck och skor från björknäver ARTIKEL
Postat: tis 13 jun 2023, 08:31
Om man går på djupet och fingranskar träd och växters innehåll av molekyler och kemiska ämnen öppnar sig en ny och spännande värld. Våra skogsträd är rika på olika ämnen varav cellulosan är det som vi hittills varit bäst på att utvinna i större skala. Den del i vedhögen som innehåller mest spännande komponenter är björknäver. Eller björkens ”ytterbark” om man ska använda en växtfysiologisk definition. Start-upföretaget Reselo har påbörjat en resa för att exploatera ett av alla dessa ämnen: suberin. Ett ämne som bland annat kan ersätta fossilt gummi i skor och bildäck.
Jag besöker Reselo i deras forskningslabb i Huddinge utanför Stockholm. Där träffar jag Reselos produktansvariga Josefin Larsson och fick en genomgång av möjligheterna som finns i att utvinna suberin från björknäver. En av massaindustrins restprodukter som idag eldas i pannorna för energiframställning.
Björkens ytterbark är rik på flera intressanta ämnen. Ungefär 30-40% utgörs av ämnet Suberin som närmast kan beskrivas som någon slags ”korkämne”. Därutöver finns ämnet Betulin i nästan lika stor omfattning. Även detta ämne är intressant att utvinna för olika typer av kemiska produkter och som ersättare för fossilbaserade ämnen.
Suberinets egenskaper gör det lämpligt att använda för att göra olika typer av polymerer av gummiliknande karaktär. Material som kan ersätta fossilbaserat gummi i t ex bildäck eller skosulor. Den totala världsmarknaden för gummi uppskattas till ca 30 miljoner ton per år varav däck står för två tredjedelar. Ca 2 miljoner ton per år används till skosulor. Det kommer inte att finnas möjlighet att ersätta allt det här med Suberinbaserat gummi men den konsumentnära skomarknaden är intressant. Reselo har redan inlett ett samarbete med ”en större skotillverkare” som enligt företaget är mycket intresserad av hållbart producerat gummi.
EU-finansiering och startup-pengar
Reselo befinner sig i ett tidigt stadie av utveckling än så länge. Man kan säga att företaget jobbar med två parallella spår varav det första, processutvecklingen, görs med viss EU-finansiering. Alltså att utveckla processen för att ta fram suberin ur björkbark och att kunna skala upp den till en större industriell process.
Det andra spåret handlar om produktutveckling och vilka olika typer av material eller polymerer som kan skapas med suberin som bas. Material som kan matcha kundernas efterfrågan. För denna del av utvecklingen har företaget tagit in ett startup-kapital som ska ta företaget genom det initiala arbetet att gå från innovationslabb till marknadsaktör. I den här resan ingår att hitta industriella samarbetsparter som har möjlighet jobba fram en industriell tillämpning av suberinutvinning.
Ett ben till för massabruken?
Vilka är då dessa företag som skulle kunna tillverka suberin? Tittar man på vilka företag som hanterar björkbark i någon större omfattning så hittar man en handfull massabruk som kokar björk. Södra, Stora Enso, Billerud Korsnäs och SCA är väl de främsta företagen sett till volymen använd björk för massaproduktion i Sverige. Går vi över till Finland så finns liknande situation där med ytterligare något bolag inblandat. Reselo avslöjar inte vilka diskussioner som förs mer än att man både för diskussioner och jobbar aktivt med flera företag inom detta område. Reselo ser Sverige och/eller Finland som en realistisk etableringsbas för Suberintillverkning.
Gratisbark?
Ett annat alternativ för att få fram björkbark i större omfattning vore att barka massaveden innan den skickas till industrin och sälja barken separat till en central ”suberinfabrik”. Josefin konstaterar att skogsägarna bara får betalt för veden under bark och att de skickar med barken gratis idag. Tyvärr så hindrar dagens mätnings- och sortimentsbestämmelser en sådan lösning då massaved måste levereras obarkad (trots att det bara är veden man industrin betalar för).
Större intresse från kundsidan
Enligt Josefin så är än så länge intresset störst från kundsidan med flertalet pågående valideringsprojekt. När det gäller produktion så har bolaget diskussioner med ett antal massabolag om de fördelar som finns vid förädling av barken samt hur de kan dra nytta av potentialen som Reselo Rubber besitter. Dessa fördelar finns både ut ett affärsperspektiv men också i ett rent generellt hållbarhetsperspektiv. Reselo har redan fått till samarbeten så att de kan få tag i björkbark till sitt utvecklings- och uppskalningslabb. Just nu låg en kubikmeter bark på tork på golvet i ett mötesrum. Ur den högen ska forskarna sedan plocka ut ytterbarken (nävern) och med hjälp av en kemisk process utvinna Suberin.
Ekonomi?
Det finns inga officiella kalkyler över ekonomin i suberinframställningen men ämnet som sådant har ett skapligt högt värde. Enligt Reselo så ligger värdet för traditionellt fosillbaserade polymerer för gummitillverkning under 5000 US$ per ton men för ”icke fossilt” framställt material så bör värdet vara högre.
En egen ”quick-and-dirty” uträkning skulle kunna innebära att ett stort massabruk som hanterar en miljon m3fub björkmassaved skulle kunna generera 10-15 000 ton suberin. Till ett marknadsvärde av upp mot en halv miljard kronor. Till detta ska läggas att det även går att utvinna ämnet Betulin ur björknäver. Huruvida detta går att göra parallellt med suberin-utvinning eller ej vet jag inte och det kan i slutändan också falla på vem som äger eventuella patent inom området. Men intressant är det och det finns stora pengar att utvinna i den nya ”bioekonomin” om man börjar jobba med att utvinna substanser med avsevärt högre marknadsvärden än den vanliga cellulosamassan och ligninbrasan.
Som jag tolkar situationen nu är det dock kundsidan som kommer att driva på utvecklingen och inte potentiella producenter. Trendkänsliga skotillverkare som jobbar med hållbarhetsfrågor står först i kön och de vill ha icke-fossilt gummi i sina skor så fort som möjligt.
Tisdplan?
Reselo är fortfarande ett start-upföretag och i deras tidsplan ligger att arbetet med processutvecklingen ska vara i mål 2024 och sedan blir nästa steg att göra pilotförsök tillsammans med partners. Därefter är målet att i samarbete med producentföretag få till stånd en semi-kommersiell demoanläggning som kan producera några tusen ton Suberin per år för att därifrån ta det vidare till fler och större anläggningar. Ett realistiskt scenario enligt Josefin Larsson är att det finns lönsam tillverkning i större skala i gång om fem till tio år.
Läs mer om Reselo och deras arbete på deras sajt.
Jag besöker Reselo i deras forskningslabb i Huddinge utanför Stockholm. Där träffar jag Reselos produktansvariga Josefin Larsson och fick en genomgång av möjligheterna som finns i att utvinna suberin från björknäver. En av massaindustrins restprodukter som idag eldas i pannorna för energiframställning.
Björkens ytterbark är rik på flera intressanta ämnen. Ungefär 30-40% utgörs av ämnet Suberin som närmast kan beskrivas som någon slags ”korkämne”. Därutöver finns ämnet Betulin i nästan lika stor omfattning. Även detta ämne är intressant att utvinna för olika typer av kemiska produkter och som ersättare för fossilbaserade ämnen.
Suberinets egenskaper gör det lämpligt att använda för att göra olika typer av polymerer av gummiliknande karaktär. Material som kan ersätta fossilbaserat gummi i t ex bildäck eller skosulor. Den totala världsmarknaden för gummi uppskattas till ca 30 miljoner ton per år varav däck står för två tredjedelar. Ca 2 miljoner ton per år används till skosulor. Det kommer inte att finnas möjlighet att ersätta allt det här med Suberinbaserat gummi men den konsumentnära skomarknaden är intressant. Reselo har redan inlett ett samarbete med ”en större skotillverkare” som enligt företaget är mycket intresserad av hållbart producerat gummi.
EU-finansiering och startup-pengar
Reselo befinner sig i ett tidigt stadie av utveckling än så länge. Man kan säga att företaget jobbar med två parallella spår varav det första, processutvecklingen, görs med viss EU-finansiering. Alltså att utveckla processen för att ta fram suberin ur björkbark och att kunna skala upp den till en större industriell process.
Det andra spåret handlar om produktutveckling och vilka olika typer av material eller polymerer som kan skapas med suberin som bas. Material som kan matcha kundernas efterfrågan. För denna del av utvecklingen har företaget tagit in ett startup-kapital som ska ta företaget genom det initiala arbetet att gå från innovationslabb till marknadsaktör. I den här resan ingår att hitta industriella samarbetsparter som har möjlighet jobba fram en industriell tillämpning av suberinutvinning.
Ett ben till för massabruken?
Vilka är då dessa företag som skulle kunna tillverka suberin? Tittar man på vilka företag som hanterar björkbark i någon större omfattning så hittar man en handfull massabruk som kokar björk. Södra, Stora Enso, Billerud Korsnäs och SCA är väl de främsta företagen sett till volymen använd björk för massaproduktion i Sverige. Går vi över till Finland så finns liknande situation där med ytterligare något bolag inblandat. Reselo avslöjar inte vilka diskussioner som förs mer än att man både för diskussioner och jobbar aktivt med flera företag inom detta område. Reselo ser Sverige och/eller Finland som en realistisk etableringsbas för Suberintillverkning.
Gratisbark?
Ett annat alternativ för att få fram björkbark i större omfattning vore att barka massaveden innan den skickas till industrin och sälja barken separat till en central ”suberinfabrik”. Josefin konstaterar att skogsägarna bara får betalt för veden under bark och att de skickar med barken gratis idag. Tyvärr så hindrar dagens mätnings- och sortimentsbestämmelser en sådan lösning då massaved måste levereras obarkad (trots att det bara är veden man industrin betalar för).
Större intresse från kundsidan
Enligt Josefin så är än så länge intresset störst från kundsidan med flertalet pågående valideringsprojekt. När det gäller produktion så har bolaget diskussioner med ett antal massabolag om de fördelar som finns vid förädling av barken samt hur de kan dra nytta av potentialen som Reselo Rubber besitter. Dessa fördelar finns både ut ett affärsperspektiv men också i ett rent generellt hållbarhetsperspektiv. Reselo har redan fått till samarbeten så att de kan få tag i björkbark till sitt utvecklings- och uppskalningslabb. Just nu låg en kubikmeter bark på tork på golvet i ett mötesrum. Ur den högen ska forskarna sedan plocka ut ytterbarken (nävern) och med hjälp av en kemisk process utvinna Suberin.
Ekonomi?
Det finns inga officiella kalkyler över ekonomin i suberinframställningen men ämnet som sådant har ett skapligt högt värde. Enligt Reselo så ligger värdet för traditionellt fosillbaserade polymerer för gummitillverkning under 5000 US$ per ton men för ”icke fossilt” framställt material så bör värdet vara högre.
En egen ”quick-and-dirty” uträkning skulle kunna innebära att ett stort massabruk som hanterar en miljon m3fub björkmassaved skulle kunna generera 10-15 000 ton suberin. Till ett marknadsvärde av upp mot en halv miljard kronor. Till detta ska läggas att det även går att utvinna ämnet Betulin ur björknäver. Huruvida detta går att göra parallellt med suberin-utvinning eller ej vet jag inte och det kan i slutändan också falla på vem som äger eventuella patent inom området. Men intressant är det och det finns stora pengar att utvinna i den nya ”bioekonomin” om man börjar jobba med att utvinna substanser med avsevärt högre marknadsvärden än den vanliga cellulosamassan och ligninbrasan.
Som jag tolkar situationen nu är det dock kundsidan som kommer att driva på utvecklingen och inte potentiella producenter. Trendkänsliga skotillverkare som jobbar med hållbarhetsfrågor står först i kön och de vill ha icke-fossilt gummi i sina skor så fort som möjligt.
Tisdplan?
Reselo är fortfarande ett start-upföretag och i deras tidsplan ligger att arbetet med processutvecklingen ska vara i mål 2024 och sedan blir nästa steg att göra pilotförsök tillsammans med partners. Därefter är målet att i samarbete med producentföretag få till stånd en semi-kommersiell demoanläggning som kan producera några tusen ton Suberin per år för att därifrån ta det vidare till fler och större anläggningar. Ett realistiskt scenario enligt Josefin Larsson är att det finns lönsam tillverkning i större skala i gång om fem till tio år.
Läs mer om Reselo och deras arbete på deras sajt.