SVT Slaget om skogen fortsätter 23 okt 2022

Efter att ha läst en liten del forskning av Pukkala (han verkar ihärdig och publicerar mycket) så finns det nån sorts logik i det han kommer fram till. Men det kan diskuteras om det är så vi ska sköta skogen.

Med upprepade höggallringar maximeras nuvärdet för skogsägaren. Intäkter och kostnader som kommer nära idag slår hårdast på nuvärdet. Då är det klart att det gynnas av att avverka endast stora/avverkningsmogna/timmerträden. Idag har vi gränser för hur glest ett bestånd får vara, det hade vi inte på gröna lögnens tid.

Lek med tanken att man upprepat höggallrar tills skogen år ~150 är en fröträdställning som sedan avvecklas helt. Eller att man står med ett fullskiktat granbestånd. I rapporten jag länkar till nedan nämner Pukkala lite begränsningar med hyggesfritt, som absolut inte nämns i svts dokumentärer. Rapporten behandlar något man kallar ”Any aged forestry” som ska vara en blandning av hyggesfritt och vanligt skogsbruk.

Enligt pukkalas forskning ska detta vara lönsammare än vanligt skogsbruk även om man håller sig på normal beståndstäthet. Viss andel trakthyggesbruk blir det, och högre andel vid lägre diskonteringsränta. Samt att man får ta hänsyn till faktorerna jag nämner nedan.


CCF=hyggesfritt RFM=trakthyggesbruk

”Uncertainty of natural regeneration is one reason why it is not wise to stick to CCF although it may seem more efficient than RFM, especially in multifunctional forestry”

”However, if regeneration ceases for some reason, it may be optimal to conduct specific ‘regenerative’ cuttings, such as shelterwood cutting, seed tree cutting, or clear-felling and planting.”

”Since it is impossible to predict the weather conditions in the distant future, it is also impossible to tell for how long CCF management or repeated high thinning will be better than clear-felling and planting in a certain stand. Other reasons that may alter the ranking of silvicultural systems include changes in financial markets, timber assortments and their prices, and silvicultural costs”

https://doi.org/10.1093/forestry/cpy015

Pukkala bygger sina slutsatser i första hand på simuleringar som dessvärre överskattar produktionen med 2-3 m3/ha&år.
Modellerna överskattar både trädens tillväxt och inväxningen och underskattar den mortalitet som orsakas av starka höggallringar.

Det kommer en översiktsartikel som visar detta…

Jo har förstått det. Men man vill ändå förstå hu r han resonerar.

Är denna översiktsartikel något SLU ger ut?

Den är inskickad till en vetenskaplig tidskrift, så det tar tid innan den kommer ut.

Frågan är då hur trovärdig blir Pukkalas forskning över huvudtaget då den bara bygger på simuleringar med otillförlitliga tillväxtmodeller?

Ju mer man läser ju mer inser man att man inte vet.

Det blir mycke att hålla koll på nu, Skydda skogen i skyddade skogen.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stock ... s-faltchef

Och i skyddad verkstad 🤓

Synd att inte SVT tog med någon av stollarna från ”skydda skogen” ut på fältet när de intervjuade Mathias Sjölander, det hade nämligen blivit rätt underhållande.. 🤣

Skogen i Tyresta brukades längre tillbaks i tiden. Det finns gott om spår av äldre tiders bruk. Det finns i princip inga helt orörda områden.

Hur kan jag vara så säker på det? Jag är uppvuxen alldeles utanför reservatsgränsen och har tillbringat otroligt mycket tid i området. Det var till stor del Tyrestaskogen som väckte mitt intresse för skog.

Lite kött på benen.
Människan har alltid påverkat sin omgivning. Så även skogen hon levt i närheten av. Tyresta nationalpark har undantagits från skogsbruk under de senaste hundra åren. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lämnat avtryck i skogens struktur och årsringarna i de träd som ännu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under åren 1700-1900.
En undersökning av skogsstrukturen i form av en skoglig inventering genomfördes i två områden i Tyresta nationalpark med olika historisk ägostruktur. Haningedelen är gammal bondeskog medan Tyresödelen tidigare låg under Tyresö säteri. Borrprover från ett antal träd analyserades med avseende på förändringar i årsringstillväxten som kan tyda på skogsbruksåtgärder. Arbetet syftar också till att undersöka om det finns skillnader i det historiska nyttjandet av bondeskog respektive säteriskog som avspeglas även i dagens skogsstruktur, samt diskutera hur man ska förhålla sig till brukningshistoriken i det skyddade områdets framtida skötsel. Metoden i denna undersökning jämförs även med andra, mer utvecklade metoder i dendrokronologi.
Det fanns fler tillväxtökningar i årsringsutvecklingen i träden i Tyresö, men på fler enskilda platser i Haninge. Tre stora perioder med tillväxtöknigar har spårats i Haninge samt att responserna upphörde runt 1900. En karta skapades som visar var och när i undersökningsområdet responserna ägde rum. Fältinventeringen visade på skillnader i skogsstrukturen mellan de båda områdena som tyder på ett aktivare brukande i Tyresö. Att det i Tyresö låg ett säteri bidrog sannolikt till att skogen brukades intensivare, då det fanns tillgång till finansiering för industrin samt att i princip all skog ägdes av säteriet. Dock var torparna som bodde på säteriets mark starkt begränsade i hur de fick hugga i skogarna. I Haninge fanns det inte lika många industrier, men bönderna i Tyresta by hade fri tillgång till sin egen skog och den stora skogsallmänning som fanns inom byns ägor. Tyresta nationalpark har formats av tre faktorer: den nästan totala frånvaron av brand sedan mitten av 1600-talet, skogsbruket under 1700-talet fram till början av 1900-talet samt att skogen varit orörd de senaste 100 åren.

Hänsyn bör tas till de tre ovan nämnda aspekter, på ett mosaikartat sätt, i den fortsatta skötseln av parken. Där det fortfarande finns spår av historiskt skogsbruk och annan skoglig kultur, bör dessa ha företräde före naturvården. I ung tallskog, utan höga naturvärden kan skogsbrand introduceras för att skapa en brandpräglad miljö. I den absoluta merparten av Tyresta nationalpark och naturreservat är det ändå de höga naturvärdena som bör tas hänsyn till, vilket talar för en passiv skötsel

Jag vet inte exakt vilken entreprenör som för närvarande är upphandlad till Tyresta. De aktuella tallarna kunde mycket väl stått kvar om en annan entreprenör utfört åtgärden. Har träden stämplats (mindre troligt) av ekologigruppen AB så är det inte förvånande att det ryker stora träd oavsett trädslag så länge de står i närheten av en ek. Den nämnda gruppen, eller i vart fall delar av gruppen tycker nämligen att det är lämpligt att fälla 300 åriga tallar i ett rent tallbestånd för att i detta bestånd gynna små förkrympta krattekar. Utan att gå in på ett antal konkreta exempel, så är kunskapsnivån i beställarledet, vilket inkluderar både utförande entreprenörer och natur/skogsvårdskonsulenter högst varierande. Riktigt skrattretande blir det när konsulterande företags personal i ledande position utbildat sig med inriktning mot geologi, och denna geolog utrustas med en sprayburk och tillåts att ge sig till skogs för att avgöra vad entreprenören ska fälla..😧 Enkelt förklarat så begriper dessa konsulter, och i vissa fall utförande entreprenörer, lika lite om trädens ekologi som de högljudda, tvärsäkra representanterna från skydda skogen. Till saken hör att denna ”skogsskyddsgrupp” skriker högljutt oavsett vilka åtgärder vi än utför inom ett reservat, men nu har jag själv sluppit dem på ett tag då de tycks inrikta sig mot Tyresta, Ågesta och Nackareservatet som alla tre är stadsnära belägna reservat.

Det du lagt in ser ut som om du kopierat nånstans ifrån. Ange källa och gärna länk till var du hittat texten.

Här
https://stud.epsilon.slu.se/908/

Det vore intressant med synpunkter på trädens tillväxt .Kan de mindre träden börja växa efter blädning eller blir de chockade .Blir det tjur när träden utsätts för nya vindar .Om man istället för att göra en olönsam gallring väntar tills några blivit stora så undrar jag om det fungerar. Skulle inte gallringen varit dubbelt så hård för att få en flerskiktad skog .= mer massaved. Vore det bra för sågverken att få så stor del grovt virke .

Vid blädning bryr man sig inte om de mindre träden. Man sköter de större träden och allt det som är mindre i en fullskiktad skog sköter sig självt.


Höjdspridningen på de träd du har i skogen blir inte större bara därför att du gallrar hårdare.
En fullskiktad skog kan i praktiken bara bildas på två sätt. Antingen genom kontinuerlig inväxning underifrån under ett sekel eller så, eller genom massförökning av pionjärträdslag där sen en stor del av föryngringen stannar av i tillväxt pga tätheten. Den första varianten är stabil och går att bibehålla under flera sekler, medan den andra tar stopp och tillväxten till slut nästan stannar av eftersom mindre, dåligt växande träd inte börjar växa bättre senare i livet.