Fråga 4 - Användning av den avverkade skogen?
Postat: tis 23 aug 2022, 15:07
4. Används den avverkade skogen på rätt sätt idag eller vill ni se förändringar?
Enligt SLU och Naturvårdsverket (LULUCF) slutar endast ca 20% av den avverkade virkesvolymen från skogen i Sverige som långlivade trävaror eller skivmaterial. Drygt 30% blir mer kortlivade cellulosaprodukter och 45% s k restprodukter som i stort sett förbränns eller bryts ner direkt.
Anser ni att det här är en bra användning av svensk skogsråvara eller vill ni se förändringar och i så fall vilka?
Partierna svarar:
Socialdemokraterna
Det är i grunden en marknads fråga, vad vill marknaden betala för, vi vill ju så klart att så mycket som möjligt av stocken ska nyttjas till sågade trävaror som det går bygga hus med. Alla restprodukter går med fördel använda till att göra förpackningar eller biobränsle eller andra nyttiga varor.
Centerpartiet
Det är svårt att komma ifrån att det blir restprodukter av ett träd men alla delar i trädet ska användas till det som ger störst avkastning. Att restprodukter bryts ner och avger CO2 utan att ha använts är både dåligt för klimatet och ekonomin. Det finns många spännande användningsområden för den gröna kolatomen som det forskas på. Den forskningen ska vi stödja.
Sverigedemokraterna
Detta är en marknadsfråga.
Miljöpartiet
Nej det är inte tillfredsställande. För att nå klimatmålen måste vi få mer långlivade produkter och ökad cirkulär ekonomi. Mängden kortlivade produkter i omlopp är inte förenlig med en snabb minskning av växthusgaserna och vår möjlighet att nå 1,5-gradersmålet för att förhindra farlig uppvärmning. Dels för att de kortlivade produkterna omsätts i klimatgaser och dels därför att vi måste hålla en större del av kolet bundet i kvar i stående skog, för att förhindra utsläppen från hyggen under de närmaste kritiska 10-15 åren. Cirkulär ekonomi kan kompensera för att skogsbruksmetoder och uttag ska kunna vara långsiktigt hållbara.
Liberalerna
Utvecklingen bör gå mot mer långlivade produkter som binder in kol under lång tid. Den skogsråvara som används till biobränslen bör i ökande omfattning användas som råvara i industrin för att ersätta fossil råvara och för att tillverka mer förädlade biobränslen som till exempel biodiesel
Koldioxiden från den skogsråvara som eldas antingen direkt eller som förbrukade kortlivade produkter ska i en ökande omfattning samlas in och lagras. Sveriges stora potential för negativa utsläpp ska tas till vara så snart det är möjligt.
Kristdemokraterna
Siffran låter låg men stämmer säkert om man räknar med GROT-sortimentet samt bark och övrigt på stocken som av naturliga skäl ej går att såga till bräder och plank. Att använda trädresterna som biodrivmedel är ju inte slöseri, tvärtom bra att kunna ersätta fossila bränslen med biobränslen
---
Det här är en tråd i en hel serie som handlar hur riksdagspartierna ser på ett antal frågor om skog, klimat och skogsindustri.
Här hittar du svar på de andra nio frågorna:
1. Europas lägsta virkespriser?
2. Ersättning till skogsägare som gör avsättningar?
3. Bör förädlingen i Sverige ökas och i så fall hur?
5. Svenska skogsägares möjligheter att sälja kolsänka i sin skog?
6. Bör man göra annat än energi av skogsindustrins restströmmar?
7. Mer forskning och utveckling av förädlade träprodukter?
8. Återvätning av våtmarker?
9. Storskalig produktion av biokol?
10. Är satsningar på BECCS en bra prioritering för att få ner CO2-utsläpp?
Enligt SLU och Naturvårdsverket (LULUCF) slutar endast ca 20% av den avverkade virkesvolymen från skogen i Sverige som långlivade trävaror eller skivmaterial. Drygt 30% blir mer kortlivade cellulosaprodukter och 45% s k restprodukter som i stort sett förbränns eller bryts ner direkt.
Anser ni att det här är en bra användning av svensk skogsråvara eller vill ni se förändringar och i så fall vilka?
Partierna svarar:
Socialdemokraterna
Det är i grunden en marknads fråga, vad vill marknaden betala för, vi vill ju så klart att så mycket som möjligt av stocken ska nyttjas till sågade trävaror som det går bygga hus med. Alla restprodukter går med fördel använda till att göra förpackningar eller biobränsle eller andra nyttiga varor.
Centerpartiet
Det är svårt att komma ifrån att det blir restprodukter av ett träd men alla delar i trädet ska användas till det som ger störst avkastning. Att restprodukter bryts ner och avger CO2 utan att ha använts är både dåligt för klimatet och ekonomin. Det finns många spännande användningsområden för den gröna kolatomen som det forskas på. Den forskningen ska vi stödja.
Sverigedemokraterna
Detta är en marknadsfråga.
Miljöpartiet
Nej det är inte tillfredsställande. För att nå klimatmålen måste vi få mer långlivade produkter och ökad cirkulär ekonomi. Mängden kortlivade produkter i omlopp är inte förenlig med en snabb minskning av växthusgaserna och vår möjlighet att nå 1,5-gradersmålet för att förhindra farlig uppvärmning. Dels för att de kortlivade produkterna omsätts i klimatgaser och dels därför att vi måste hålla en större del av kolet bundet i kvar i stående skog, för att förhindra utsläppen från hyggen under de närmaste kritiska 10-15 åren. Cirkulär ekonomi kan kompensera för att skogsbruksmetoder och uttag ska kunna vara långsiktigt hållbara.
Liberalerna
Utvecklingen bör gå mot mer långlivade produkter som binder in kol under lång tid. Den skogsråvara som används till biobränslen bör i ökande omfattning användas som råvara i industrin för att ersätta fossil råvara och för att tillverka mer förädlade biobränslen som till exempel biodiesel
Koldioxiden från den skogsråvara som eldas antingen direkt eller som förbrukade kortlivade produkter ska i en ökande omfattning samlas in och lagras. Sveriges stora potential för negativa utsläpp ska tas till vara så snart det är möjligt.
Kristdemokraterna
Siffran låter låg men stämmer säkert om man räknar med GROT-sortimentet samt bark och övrigt på stocken som av naturliga skäl ej går att såga till bräder och plank. Att använda trädresterna som biodrivmedel är ju inte slöseri, tvärtom bra att kunna ersätta fossila bränslen med biobränslen
---
Det här är en tråd i en hel serie som handlar hur riksdagspartierna ser på ett antal frågor om skog, klimat och skogsindustri.
Här hittar du svar på de andra nio frågorna:
1. Europas lägsta virkespriser?
2. Ersättning till skogsägare som gör avsättningar?
3. Bör förädlingen i Sverige ökas och i så fall hur?
5. Svenska skogsägares möjligheter att sälja kolsänka i sin skog?
6. Bör man göra annat än energi av skogsindustrins restströmmar?
7. Mer forskning och utveckling av förädlade träprodukter?
8. Återvätning av våtmarker?
9. Storskalig produktion av biokol?
10. Är satsningar på BECCS en bra prioritering för att få ner CO2-utsläpp?