Skogsnyheter

[Fredrik Reuter]

tor 07 jul 2022, 16:00#763215 Kan det vara så att ändringen i Skogsvårdslagen 1993 gjort att skogsägare fått lägre virkespriser och därmed sämre lönsamhet? Sänkta slutåldrar, en nationell tillgång och fastighetbildningslagen kan tillsammans vittna om det.

Bedöm själv, det finns en ny artikel på iSkogen om detta. Diskutera sedan gärna här i tråden.

https://iskogen.se/skogsbruk/skogsvards ... kespriser/

• Läs mer om Skogsnyheter
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[alias]

tor 07 jul 2022, 17:41#763220 Några frågor;

Vad är det som visas i diagrammet i artikeln?

Är det genomsnittliga stående virkesvolymer i några ålders-/huggningsklasser i riksskogstaxeringen eller är det faktisk slutavverkningsvolym/ha?

Har de svenska rundvirkespriserna utvecklats sämre än t.ex. de österrikiska sedan början på 1990-talet, eller låg de ungefär lika mycket lägre procentuellt sett redan då?


Jag upplever även att SVL anno 1979 och 1985 var klart mer inriktade på att trygga industrins virkesförsörjning på sikt än 1993 års dito. Jämför gärna krav på plantantal, röjningsplikt, acceptans för lövträd som huvudstam, ransoneringsbestämmelser och 5:3-bidrag m.m..
Jag vänder mig därför lite emot formuleringen om att 1985 års SVL fokuserade mer på lönsamheten (jmf 1993 års SVL) när LSÅ låg så pass högt att produktionen teoretiskt skulle hamna nära angiven bonitet. Då den löpande förräntningen avtar med stigande ålder och ökande virkesförråd, så anser jag att denna lagstiftning värnade mer om att det skulle produceras maximalt med råvara till industrin snarare än att tillförsäkra skogsägaren en god lönsamhet.

Hur diskuterar vi förresten lönsamhet utan att ha definierat den (i dagsläget blir jag "i teorin" rikast om jag inte avverkar något, men det ger ett rätt uselt kassaflöde och inte syns de på NE-bilagan i deklarationen heller)? 🤪

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Badbollen]

tor 07 jul 2022, 19:08#763226 Sedan 1993 har samtidigt uttagen volym per hektar vid slutavverkning ökat med mer än 30 %. Skogarna som tas ner är alltså virkesrikare jämfört med tidigare. Detta pressar virkespriserna, eftersom utbudet då ökar. Det gäller att efterfrågan hänger på, vilket den delvis gjort. Det finns gott om tendenser att efterfrågan kommer att stiga alltmer framåt!

[Lars Lundqvist SLU]

tor 07 jul 2022, 19:29#763228 Titta gärna på lönsamheten och utvecklingen inom sågverksindustrin, och gå baklänges:
Vilka är det som köper de sågade varorna från Sveriges sågverk och till vilka priser? Det styr vad sågverken kan betala för sågtimmer.

Lönsamheten inom fiberindustrin är hög, men om massavedspriset höjdes rejält så skulle det närma sig priset för sågtimmer, vilket skulle tvinga sågverken att betala mer för att få tag i tillräckligt mycket sågtimmer, vilket skulle sänka deras lönsamhet ännu mer.

Priser bestäms i huvudsak av utbud och efterfrågan. Att priserna inte är högre än de är beror på att skogsägarna är villiga att sälja till de priser som erbjuds. Om skogsägarna i norr slutade sälja så skulle priserna gå upp, varpå fler skulle vilja avverka, vilket skulle pressa ner priserna igen.

En intressantare analys vore om ni tittade på rotnettot per ha för skog som är 80-100 år för några tidpunkter efter engrepparnas intåg, exv 1990, 2005 och 2020, och för medelbestånd för gran- respektive tallskog i några olika delar av landet.

[Älgfoderodlare]

tor 07 jul 2022, 19:42#763230 För att ligga lite mer i linje med hur "Fredrik" resonerar, så kan jag ju se att den nuvarande SVL bidrar till, eller även är grunden / orsaken till att just lönsamheten gått ner inom privatskogsbruket. Men kanske inte lika mycket beroende på LSÅ, utan mer av hur o på vilket sätt §5 kurvan tolkas o utnyttjas ( överutnyttjas, se" Gallringskatastrofen . . ." ) o som jag misstänker gett de idag sämre volymsiffrorna som ses i diagrammet.

Förmodligen har det även bidragit till den omställning som industrin gjort som en effekt av just SVL - 93, vilken förordat hög o tidigare omsättning av råvara i fler åldersspann, snarare än att det skapat ökad lönsamhet för råvaruproducenten.

Att ni köpt detta koncept o har idag en av Europas lägsta lönsamhet, är i det perspektivet inte så konstigt.
Så när vi nu har ett i mitt tycke, förbättrat klimat som vi kan / ska utnyttja till ökad produktion, så borde just en ökad volymproduktion / areal var vår största strävan. O inte som idag, att alla de 3 sydligaste regionerna tappat ca 30 % i skogsvolym / areal ( N. Norrland något lägre ), då möjligheten finns att öka den utan annat än lägre kostnader på vägen dit.
Som redan etablerad skogsbrukare under sent 80 - tal. Så såg ju jag SVL - 93, som en bättre förutsättning att utnyttja mina möjligheter mer än tidigare lagstiftning, med färre restriktioner o skötselfrihet, att nå de mål jag redan hade då.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 07 jul 2022, 20:05#763231 Det handlar om företagsekonomi och en av de förändringar som skedde under 1990-talet var att de stora bolagen fick fler ekonomer som tittade på skogsbruket ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Skogen var (är) ett kapital som ska förvaltas och dess förräntning jämförs då med andra tänkbara placeringar av kapitalet.

Ur det perspektivet är det klokt att gallra hårt eftersom förräntningen då stiger i skogen samtidigt som intäkten blir större och nettot kan placeras i värdepapper. Att slutavverkningsåldrarna sjönk hos bolagen kan förklaras på samma sätt. Ju äldre skogen blir, desto mer blir den värd och desto lägre blir därmed förräntningen av kapitalet. En slutavverkning frigör kapital som kan placeras i värdepapper med högre förräntning.

[Älgfoderodlare]

tor 07 jul 2022, 20:20#763232

Det handlar om företagsekonomi och en av de förändringar som skedde under 1990-talet var att de stora bolagen fick fler ekonomer som tittade på skogsbruket ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Skogen var (är) ett kapital som ska förvaltas och dess förräntning jämförs då med andra tänkbara placeringar av kapitalet.

Ur det perspektivet är det klokt att gallra hårt eftersom förräntningen då stiger i skogen samtidigt som intäkten blir större och nettot kan placeras i värdepapper. Att slutavverkningsåldrarna sjönk hos bolagen kan förklaras på samma sätt. Ju äldre skogen blir, desto mer blir den värd och desto lägre blir därmed förräntningen av kapitalet. En slutavverkning frigör kapital som kan placeras i värdepapper med högre förräntning.

Men förutsätter inte det att man då samtidigt kan veta eller sia om vilka värdepapper som kan ge mer i förräntning än den egna växande skogen ?

För som läget verkar vara idag, med ökande / bibehållen tillväxt även högre upp i en skogs ålder, så är ju frågan vad som kan vara o är bästa placering, då både aktie o penningmarknaden kan o har rätt kraftiga svängningar över tid ? !

För om skogsinnehavet på rot, gör att min fastighet stiger mer i värde, än de av gallrings / avverkningspengar köpta värdepapperna / placerade pengarna, som ändå bidrog till att fastigheten förlorade i värde.
Vilket är då på sikt den bästa affären ?

[Mellberg]

tor 07 jul 2022, 21:25#763240 Skogspolitiken har inte varit speciellt mild mot små privata skogsägare. Avverkningstvång ( slutet på 1980-talet) om du hade för mycket gammelskog och inte kalavverkat på länge. Drabbade äldre mindre skogsägare som inte var beroende av inkomster från skogen. Gynnade skogsindustrin och staten då marginalskatten då låg på ca 75 %.

Sänkt slutavverkningsålder kom att dämpa prisutvecklingen ända fram till " Gudrun". Rotnettot var i stort sett 250 kr/m3fub +/- 10%, i alla fall här i HK. Något hände dock 2007-08 då rotnettot hamnade på ca 450 kr/m3fub.

Idag får man nog vara glad om nettot tangerar 400 kr. Nu är det stormfällning och borreträd som blir som ett dukat bord för industrin.

Som skogsägare måste man idag få del i skogsindustrins vinster för att uppnå någon form av lönsamhet. Detta kan Södra med råge leverera idag. Norra Skog är idag en ljusglimt här i norr och lämnar nu en god efterlikvid. 😎

Det gör inte det stora bolaget med tre bokstäver och inte det med sex bokstäver heller.

[alias]

tor 07 jul 2022, 21:27#763241

Det handlar om företagsekonomi och en av de förändringar som skedde under 1990-talet var att de stora bolagen fick fler ekonomer som tittade på skogsbruket ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Skogen var (är) ett kapital som ska förvaltas och dess förräntning jämförs då med andra tänkbara placeringar av kapitalet.

Ur det perspektivet är det klokt att gallra hårt eftersom förräntningen då stiger i skogen samtidigt som intäkten blir större och nettot kan placeras i värdepapper. Att slutavverkningsåldrarna sjönk hos bolagen kan förklaras på samma sätt. Ju äldre skogen blir, desto mer blir den värd och desto lägre blir därmed förräntningen av kapitalet. En slutavverkning frigör kapital som kan placeras i värdepapper med högre förräntning.

Du skrev här att slutavverkningsåldrarna sjönk hos skogsbolagen under 1990-talet.

Finns det fakta på att så skedde?

Ändrades beräkningarna för årsytor i ransoneringsreglerna för brukningsenheter större än 1000 ha i föreskrifterna till 1993 års SVL?

Anledningen till att jag frågar är att jag har ett minne av att brukningsenheter med boniteter på 8+ m3sk/ha/år aldrig fick årsytor på mer än 1,25 % (oaktat justering för ojämn åldersfördelning), vilket motsvarar en omloppstid på 80 år, i föreskrifterna till 1993 års SVL.

G28 i Götaland motsvarar en bonitet på 8,0 eller 9,0 m3sk/ha/år (beroende på vilken tabell man kollar i) och om jag minns rätt så sänktes LSÅ från 80 år i 1985 års SVL till 65 år i 1993 års SVL.

Om jag minns rätt och att detta förhållande mellan årsyta och LSÅ är systematiskt så borde förändringen av LSÅ rimligen ha frigjort mycket mer slutavverkningsskog hos skogsägare med mindre skogsinnehav än hos de större skogsägarna såsom skogsbolagen, stiften m.m.

I mina hemtrakter tror jag dock att det finns ett flertal personer som skulle hålla med dig i ditt resonemang om förekomsten av tämligen hårda gallringar under 1990-talet (även i äldre skog), framförallt om man kollar på Sveaskogs innehav.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Bosse1]

tor 07 jul 2022, 22:02#763243

Skogspolitiken har inte varit speciellt mild mot små privata skogsägare. Avverkningstvång ( slutet på 1980-talet) om du hade för mycket gammelskog och inte kalavverkat på länge. Drabbade äldre mindre skogsägare som inte var beroende av inkomster från skogen. Gynnade skogsindustrin och staten då marginalskatten då låg på ca 75 %.

Sänkt slutavverkningsålder kom att dämpa prisutvecklingen ända fram till " Gudrun". Rotnettot var i stort sett 250 kr/m3fub +/- 10%, i alla fall här i HK. Något hände dock 2007-08 då rotnettot hamnade på ca 450 kr/m3fub.

Idag får man nog vara glad om nettot tangerar 400 kr. Nu är det stormfällning och borreträd som blir som ett dukat bord för industrin.

Som skogsägare måste man idag få del i skogsindustrins vinster för att uppnå någon form av lönsamhet. Detta kan Södra med råge leverera idag. Norra Skog är idag en ljusglimt här i norr och lämnar nu en god efterlikvid. 😎

Det gör inte det stora bolaget med tre bokstäver och inte det med sex bokstäver heller.

Det måste vara Holmen och SCA,chansar lite 😀

[Lars Lundqvist SLU]

tor 07 jul 2022, 22:28#763244 När Indelningspaketet kom från SLU i början av 1990-talet så förändrade det hur man såg på planering av trakthyggesbruk, från omloppstid-årsyta till virkesflöde-ekonomiprofil. Förenklat kan man säga att systemet beräknar via prognoser över beståndsutveckling när olika bestånd ska slutavverkas för att ge en viss inkomstprofil över tiden. Men det finns också olika prioriteringsprinciper, där exv SCA tidigare använde Tillväxtdifferens (slutavverka först de bestånd vars löpande tillväxt avviker mest från boniteten) medan Domänverket (Sveaskog) använde förräntning. Tillväxtdifferens leder till att bestånd med litet virkesförråd avverkas först medan förräntning prioriterar virkesrika bestånd.

På sikt leder TVD till att du får allt virkesrikare bestånd och den årliga arealen kan minskas (och omloppstiden ökas) om du vill ha jämnt virkesflöde i kubikmeter, medan förräntning leder till motsatsen. Men till sist måste båda systemen anpassas så årsyta och omloppstid stämmer överens igen. Annars kollapsar de.

Ransoneringsreglerna i 11§ är väldigt liberala för stora skogsägare ( > 5000 ha). På mellanboniteter (4-8 m3sk/ha&år) är den minsta areal du årligen får slutavverka (om 0-25% av din skog är äldre än 90 år) 0,011 x 1,4 x 1,5 = 2,3% av arealen. En årsyta på 2,3% motsvarar en omloppstid på 100/2,3 = 43 år. På bonitet > 8 blir motsvarande uträkning 2,94% per år, dvs en omloppstid på 34 år.

Alla gränser i SVL är satta som skamgränser, vanhävdsgränser, inte som rekommendationer.

[Älgfoderodlare]

tor 07 jul 2022, 22:54#763247

- "Men det finns också olika prioriteringsprinciper, där exv SCA tidigare använde Tillväxtdifferens (slutavverka först de bestånd vars löpande tillväxt avviker mest från boniteten) medan Domänverket (Sveaskog) använde förräntning. Tillväxtdifferens leder till att bestånd med litet virkesförråd avverkas först medan förräntning prioriterar virkesrika bestånd.

På sikt leder TVD till att du får allt virkesrikare bestånd och den årliga arealen kan minskas (och omloppstiden ökas) om du vill ha jämnt virkesflöde i kubikmeter, medan förräntning leder till motsatsen. Men till sist måste båda systemen anpassas så årsyta och omloppstid stämmer överens igen. Annars kollapsar de.

Finns det då en risk i de båda ex. du tar, att oavsett från vilken "ände" / prioriteringsprincip man använde. Så på de svårföryngrade, rel. stora områden som nu finns i bl.a. Västerbotten - Norbotten hos dessa båda bolag. Där tillväxten är mycket låg o en kontinuitet i flödet minskar, att man urholkat de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna enl. dessa båda principer, så att en kollaps i båda systemen är nära ?
För den neddragning i avverkningsvolym som Sveaskog aviserat, är nog inte annat än tvingad, ev. som en följd av just detta o även sämre löpande beståndsvård i medelåldersbstånd, eller ?

Senast redigerad av Älgfoderodlare tor 07 jul 2022, 23:02, redigerad totalt 1 gång.

[Badbollen]

tor 07 jul 2022, 23:01#763249

För neddragningen som Sveaskog aviserat är nog inte annat än tvingad ev. som en följd av just detta, eller ?

Nja, 75 % av Sveaskogs brukade skogsbestånd är yngre än 60 år. Följande står på deras hemsida:

https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/det ... ra-skogar/
"Åldersfördelningen i Sveaskogs skogar är ojämn. Den största delen av skogen är 0-50 år samt äldre än 100 år. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet ledde skötselmetoderna till att skogarna blev glesa och lågproduktiva. Efter 1950 startade en restaurering av skogarna som lett till stora arealer med hög tillväxt och dessa skogar är avverkningsmogna om tio till trettio år. Det finns därför potential för Sveaskog att om tio till trettio år öka avverkningarna."

[Älgfoderodlare]

tor 07 jul 2022, 23:12#763250 - Ok, man frågan kvarstår väl ändå. Har de till följd av avkastningskrav o med förräntningsprincipen, haft för hög avverkningstakt o skapat detta glapp som en effekt av det ?
För i normalfallet, hade nog inte en privat skogsägare gått lika ( o inte fått heller för den delen ) hårt fram i sina egna bestånd.
Så det föreligger nog en risk om att de överavverkat i förhållande till tillväxt.

[alias]

tor 07 jul 2022, 23:35#763255

När Indelningspaketet kom från SLU i början av 1990-talet så förändrade det hur man såg på planering av trakthyggesbruk, från omloppstid-årsyta till virkesflöde-ekonomiprofil. Förenklat kan man säga att systemet beräknar via prognoser över beståndsutveckling när olika bestånd ska slutavverkas för att ge en viss inkomstprofil över tiden. Men det finns också olika prioriteringsprinciper, där exv SCA tidigare använde Tillväxtdifferens (slutavverka först de bestånd vars löpande tillväxt avviker mest från boniteten) medan Domänverket (Sveaskog) använde förräntning. Tillväxtdifferens leder till att bestånd med litet virkesförråd avverkas först medan förräntning prioriterar virkesrika bestånd.

På sikt leder TVD till att du får allt virkesrikare bestånd och den årliga arealen kan minskas (och omloppstiden ökas) om du vill ha jämnt virkesflöde i kubikmeter, medan förräntning leder till motsatsen. Men till sist måste båda systemen anpassas så årsyta och omloppstid stämmer överens igen. Annars kollapsar de.

Ransoneringsreglerna i 11§ är väldigt liberala för stora skogsägare ( > 5000 ha). På mellanboniteter (4-8 m3sk/ha&år) är den minsta areal du årligen får slutavverka (om 0-25% av din skog är äldre än 90 år) 0,011 x 1,4 x 1,5 = 2,3% av arealen. En årsyta på 2,3% motsvarar en omloppstid på 100/2,3 = 43 år. På bonitet > 8 blir motsvarande uträkning 2,94% per år, dvs en omloppstid på 34 år.

Alla gränser i SVL är satta som skamgränser, vanhävdsgränser, inte som rekommendationer.

Det stämmer som du skriver. Jag mindes fel både gällande årsytan som ska vara 1,4 % istället för 1,25 och omloppstiden som ska vara 70 år istället för 80 för boniteter över 8 m3sk/ha/år. Den parameter med störst inverkan är dock korrektionsfaktorn på 1,4 som gäller redan innan man har någon arealandel skog som överstiger den angivna omloppstiden. Jag tror att jag tyvärr blandade ihop dessa siffror med den ransoneringen i 1985 års SVL som tvingade fram avverkning om andelen gammelskog var för hög.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain