Jakob Donner-Amnell säger att det pratas och forskas om nya produkter från den finska skogsindustrin men att det ännu inte syns några konkreta resultat i ökad sysselsättning eller förädlingsvärden.
På olika jippon har det verkat som om statens ansträngningar har burit frukt. Skogsindustrin har talat om biobränslen och till och med kunnat visa upp hur en bilkaross kan tillverkas av råvaror från skogen.
Men i praktiken har vi inte sett några stora volymer av produkter som kunde sysselsätta finländare och skapa arbetsplatser på samma sätt som pappersindustrin brukade göra.
Jakob Donner-Amnell säger att skogsindustrin nu måste avverka mera skog än förr för att få motsvarande omsättning som under tryckpapprets glansdagar.
– På det sättet har vi gått åt fel håll. Ska vi verkligen bygga vår ekonomi på en modell att använda skogen som inte ger värst mycket förädlingsvärde utan bygger på stora volymer och ett för stort virkesuttag? Borde vi inte titta framåt både när det gäller skogsanvändningen och ekonomin på det sättet att vi lägger tyngdpunkten mera på att få fram högre värde och mindre materialanvändning än tvärtom?
Jyrki Peisa från branschorganisationen Skogsindustrin tycker inte kritiken är befogad.
– De finländska och svenska skogsbolagen satsar mest på forskning och utveckling inom sin bransch, och man har ökat satsningarna hela tiden.
Enligt Peisa har satsningarna på forskning, utveckling och innovationer ökat med 40 procent under de senaste två åren. Det handlar om 450 miljoner per år.
Samtidigt betonar han ändå att vi inte kommer att se stora investeringar i produktion innan bolagen ser en äkta efterfrågan och innan de kan tillverka produkterna till ett sådant pris att konsumenterna faktiskt köper dem.
En sak som slår mig när man pratar om förädling är att allt fokus ligger på produkter från cellulosaindustrin (massabruken). Det pratas väldigt lite i såväl Finland som Sverige om vidareförädling av trävaror. Till skillnad mot produkter som nanocellulosa, kolfiber från lignin och andra högförädlade produkter så finns ju redan tekniken och marknaden idag för utvecklade produkter av massivträ. Varför satsar inte sågverken på att vidareförädla mer av sin produktion till t ex KL-trä, limfog, skiktlimmade skivor, OSB mm mm? Vem kan ta tag i denna förädlingspotential? Skogsindustrin i både Finland och Sverige verkar vara mest intresserade av att bevara och skydda sin befintliga produktmix och industristruktur.
Läs den intressanta artikeln i Svenska YLE här:
https://svenska.yle.fi/a/7-10017632