I årets upplaga av Skogsdata så tar Riksskogstaxeringen bladet från munnen och säger att torksommaren 2018 nu har gjort att Sveriges skogar tappat rejält tillväxt, tre år i följd. Tillväxten har annars varit något av ett guldägg för statistiken med en brant kurva uppåt i princip hela 2000-talet. Tills 2018 då. Nu är vi tillbaka på tillväxtsiffror för 2007 och detta i kombination med en hög avverkningsnivå gör läget lite prekärt för skogsbruket.
Ändrad statistik innan Skogsdata 2022
23 mars 2022 gick Riksskogstaxeringen ut med en nyhet om att de korrigerar statistiken för tillväxt. De hade dels hittat ett programmeringsfel och dels ändrat en beräkningsrutin. Inalles gjorde detta att tillväxten i statistiken nu blev högre. Genom detta putsade Riksskogstaxeringen sina tillväxtsiffror uppåt med 1,6 % eller 2 miljoner skogskubikmeter per år sett över hela Sverige.
Det var nog en himla tur att de hittade detta programmeringsfel innan de sammanställde årets Skogsdata för sannolikheten är annars hög att graferna visat på att avgången hade varit högre än tillväxten. Vi hade alltså gått minus på den årliga tillväxten och troligtvis hade det varit första gången någonsin.
Att avgången skulle varit högre än tillväxten för ett enskilt år är skogsmässigt kanske inte någon stor grej. Troligtvis sitter det istället i rapporteringen till FN:s klimatpanel, den så kallade NIR:en eller “National Inventory Report”. Detta är en rapport som varje land, varje år, ska skicka in till FN. Bland annat innehåller NIR:en data som ligger till grund för LULUCF. Hittills har vi varje år här skickat in ett hedervärt överskott när det kommer till skogen.
Det handlar om i runda slänger någonstans -30 till -40 miljoner ton CO2. Det är alltså nettokolsänka som Sveriges skogar årligen binder in genom god tillväxt som överstiger avgången (avgång = avverkning + naturlig avgång).
Programmeringsfelet som nu alltså hittades i mars 2022 räddar troligtvis nästkommande NIR-rapport från att i princip Sveriges skogar skulle klassas som kolkälla.
Granen har tagit stryk
Alltsedan torksommaren 2018 så visar statistiken nu att främst granen har lidit. Om statistik från RST i år visar att granen återigen tagit över som det trädslag med störst virkesförråd så befinner sig kurvan för granen på ett sluttande plan.
Det finns teorier om att det främst kan handla om att granen har ytliga rötter till sin natur och att torksommaren 2018 gjorde att delar av granarnas rotsystem förtvinade. Skulle så vara fallet så kan det ta många år innan granen har “orkat” återbygga dessa rötter. Om den ens klarar det. Tesen skulle kunna stämma med tanke på att torksommaren 2018 verkar visa sig på tillväxten än idag.
Avverkning nu officiell statistik
Nytt för i år (idag) verkar vara att Riksskogstaxeringens statistik över avverkning nu är så kallad “Officiell statistik”. Tidigare har avverkning legat under övrig statistik. Hur detta kommer påverka framtida rapportering kan vara för tidigt att säga men det verkar onekligen som att Sverige numera har två officiella siffror över avverkad volym. Dels den tidigare officiella statistiken från Skogsstyrelsen och nu också då Riksskogstaxeringen.